Blodförtunnande läkemedel

Skriv ut (ca 6 sidor)

Blodförtunnande läkemedel används för att förebygga och behandla blodproppar. Läkemedlen gör att blodet inte kan levra sig, eller koagulera, som vanligt. Läkemedlen kallas även för antikoagulantia.

Skriv ut

Blodproppar i viktiga organ är orsaken till några av våra vanligaste allvarliga sjukdomar. Du kan få en hjärtinfarkt om blodproppar bildas i hjärtats kranskärl. Du kan få stroke om de bildas i hjärnan. Andra exempel är blodpropp i lungan och blodpropp i benens djupa och ytliga blodkärl.

Blodförtunnande läkemedel motverkar proppar

Blodförtunnande läkemedel motverkar proppar

Blodförtunnande läkemedel kan motverka att blodproppar växer till eller förebygga nya proppar.

Du kan få blodförtunnande läkemedel som förebyggande behandling om du har ökad risk att få proppar. Det kan till exempel vara om du har opererats, har attackvis förmaksflimmer eller permanent förmaksflimmer. Det gäller även om du har andra sjukdomar som hjärtsvikt, diabetes eller högt blodtryck.

Vilka läkemedel används?

Blodförtunnande läkemedel brukar delas in i följande grupper:

  • Trombocythämmare.
  • Vitamin K-hämmare.
  • NOAK, som är en förkortning av nya orala antikoagulantia.
  • Heparingruppen.

Läkemedel i heparingruppen finns som sprutor och de övriga som tabletter eller kapslar som du sväljer. Läkemedlen verkar verkar på olika sätt. Vissa minskar blodplättarnas förmåga att klumpa ihop sig. Andra genom att på olika sätt påverka bildningen av de ämnen som blodproppen byggs upp av.

Vilket läkemedel läkaren väljer beror på vilken sjukdom du har. Ibland kan du behöva använda flera blodförtunnande läkemedel samtidigt. Läkaren tar även hänsyn till om du har andra sjukdomar eller tar andra läkemedel.

Du kan få biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del personer får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna efter en tid. Kontakta din läkare om du har besvärliga biverkningar. Du kan behöva få en annan dos, prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Fäll ihop

Blodförtunnande läkemedel och blödningar

Blodförtunnande läkemedel och blödningar

Eftersom blodet inte levrar sig lika lätt som vanligt blöder du lättare när du tar blodförtunnande läkemedel. Även en liten skada som ett skärsår kan göra att du blöder kraftigt.

Symtom på blödning är till exempel följande:

  • Näsblod.
  • Blod i urinen.
  • Svart avföring.
  • Många små eller stora blåmärken.

Symtomen kan ibland bero på att behandlingen har blivit alltför kraftig.

Det är viktigt att du talar om att du tar blodförtunnade läkemedel om du ska opereras eller göra ett ingrepp hos tandläkare, till exempel dra ut en tand. Ibland kan du tillfälligt behöva sluta ta det blodförtunnande läkemedlet.

Beroende på vilket läkemedel du tar kan du ibland behöva få ett så kallat motgift för att snabbt avbryta den blodförtunnande effekten. Det kan till exempel vara vid en allvarlig blödning eller en akut operation.

Ökad risk för blödningar när du tar vissa andra läkemedel

Det finns en ökad risk för blödningar om du tar vissa andra läkemedel samtidigt. Det gäller till exempel smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel, så kallade NSAID eller cox-hämmare. Många av dem kan du köpa receptfritt, till exempel Ipren, Diklofenak och Naproxen. Det gäller också vissa naturläkemedel och växtbaserade läkemedel.

Därför ska du alltid rådgöra med läkare eller fråga på ett apotek innan du använder något annat läkemedel tillsammans med ditt blodförtunnande läkemedel.

Fäll ihop

Trombocythämmare

Trombocythämmare

Trombocythämmare kan användas vid sjukdomar och tillstånd då risken för blodpropp är ökad. Det är till exempel följande:

  • Du har kärlkramp.
  • Du har haft en hjärtinfarkt eller stroke.
  • Du har fått ballongvidgning av hjärtats kranskärl.
  • Du har fått ett stabiliserande nät insatt i kranskärlet. Ett sådant nät kallas stent. Läkemedlen förhindrar att blodproppar bildas i anslutning till stenten.

Till gruppen trombocythämmare hör läkemedel som innehåller de verksamma ämnena acetylsalicylsyra, klopidogrel, dipyramidol, tikagrelor eller prasugrel.

Acetylsalicylsyra finns i läkemedlet Trombyl och klopidogrel finns i Plavix. Dessa läkemedel används mest vid kärlkramp och efter hjärtinfarkt eller stroke.

Acetylsalicylsyra finns också i vanliga receptfria värktabletter som till exempel Treo, Bamyl och Aspirin. Men då är dosen mycket högre än när acetylsalicylsyra används som blodförtunnande.

De nyare trombocythämmarna, tikagrelor och prasugrel, ersätter alltmer klopidogrel.

Dipyridamol används ensamt eller tillsammans med acetylsalicylsyra efter en stroke.

Andra läkemedel

Använd inte klopidogrel tillsammans med vissa läkemedel mot magbesvär eftersom effekten av klopidogrel då kan minska. Ett exempel är läkemedel som innehåller omeprazol.

Biverkningar

En del personer kan få blödningar av trombocythämmare. Vissa kan få till exempel magbesvär som gastrit eller magsår, hudutslag eller blåmärken.

Det finns en ökad risk för överkänslighetsreaktioner när du använder acetylsalicylsyra om du har allergi eller astma. Då kan du till exempel få nässelutslag, rinnsnuva eller andningsbesvär.

Exempel på trombocythämmare

Fäll ihop

Vitamin K-hämmare

Vitamin K-hämmare

Till gruppen vitamin K-hämmare hör läkemedel som innehåller det verksamma ämnet warfarin. Warfarin är ett av de vanligaste blodförtunnande läkemedlen.

Warfarin kan till exempel användas vid följande sjukdomar och tillstånd:

  • Du har hjärtklaffsprotes.
  • Du har blodproppar i benen eller lungorna.
  • För att förebygga blodproppar vid vissa hjärtsjukdomar, som förmaksflimmer.

Behandling med warfarin sköts ibland av vårdcentralen och ibland av speciella mottagningar.

Doseringen kan variera

Doseringen varierar från person till person och kan även variera för samma person över tid. Ärftliga faktorer, kostvanor och andra läkemedel kan påverka hur stor dos som behövs. Blodets förmåga att levra sig måste därför kontrolleras regelbundet för att bestämma vilken dos du ska ta. Då får du lämna blodprov för att mäta det så kallade PK (INR)-värdet. Det finns även en metod för självtest av PK (INR)-värdet.

Viktigt när du tar warfarin

Det finns en del att tänka på när du tar warfarin. Det kan till exempel vara kostvanor, alkohol, om du tar andra läkemedel samtidigt eller om du blir magsjuk. Här kan du läsa mer om vad du ska tänka på när du tar warfarin.

Biverkningar

Vissa personer kan få blödningar. Detta kan bero på att effekten av läkemedlet blivit för kraftig. Du ska alltid kontakta mottagningen där du behandlas om du får blödningar.

Exempel på vitamin K-hämmare

Stockholms län

Självtest av Waran

Effekten av Waran kan påverkas av vissa typer av föda och av andra läkemedel. I Stockholms län finns det nu möjlighet att själv testa läkemedlets blodproppshämmande effekt. Då behöver du bara mäta ditt värde på vårdcentral eller sjukhus vid enstaka tillfällen.

Tala med din läkare om du är intresserad av att få en mätare som hjälpmedel. Läkaren gör en första bedömning om det kan vara lämpligt och skriver i så fall en remiss till en koagulations- eller trombosmottagning. Ifall de gör samma bedömning, får du en utbildning för att kunna använda utrustningen.

Patienten använder en teststicka och tar själv ett blodprov genom ett stick i fingertoppen, ungefär på samma sätt som en diabetiker mäter sitt eget blodsocker. Därefter avläses läkemedlets effekt i en liten apparat.

Fäll ihop

NOAK – nya orala antikoagulantia

NOAK – nya orala antikoagulantia

Till läkemedelsgruppen NOAK hör läkemedel som till exempel innehåller något av de verksamma ämnena dabigatran, apixaban, rivaroxaban och edoxaban.

NOAK kan till exempel användas vid följande sjukdomar och tillstånd:

  • Du har en ökad risk för blodpropp, till exempel på grund av operation av höftledsprotes eller knäledsprotes.
  • Du har oregelbunden hjärtrytm som kallas förmaksflimmer och även någon annan sjukdom som också ökar risken för blodpropp. Det kan till exempel vara hjärtsvikt eller högt blodtryck.
  • Du har blodproppar i benen eller lungorna.

Du får njurfunktionen kontrollerad om du tar dessa läkemedel.

Viktigt att känna till

Eftersom effekten av läkemedlet inte brukar mätas är det viktigt att du är noga med att ta ditt läkemedel regelbundet för att få önskad effekt.

Du kan behöva sluta att ta ditt läkemedel, till exempel inför en operation. Det finns behandling du kan få om du behöver opereras akut eller om du får en kraftig blödning.

Biverkningar

Läkemedlen kan orsaka blödningar. Du ska alltid kontakta mottagningen där du behandlas om du får blödningar.

Exempel på NOAK

  • Pradaxa, som innehåller dabigatran
  • Eliquis, som innehåller apixaban
  • Xarelto, som innehåller rivaroxaban
  • Lixiana, som innehåller edoxaban.
Fäll ihop

Heparingruppen

Heparingruppen

Till heparingruppen hör läkemedel som innehåller heparin, dalteparin, enoxaparin, eller tinzaparin.

Läkemedlen kan till exempel användas vid följande sjukdomar och tillstånd:

  • För att förebygga blodpropp om du har ökad risk för att få blodproppar.
  • För att underlätta upplösning av blodproppar som redan har bildats.
  • Du kan inte ta warfarin eller vissa andra antikoagulantia, till exempel i samband med operationer eller graviditet.
  • Du har blodproppar i benen eller lungorna.
  • Du kan ibland få läkemedel från heparingruppen tillsammans med låga doser acetylsalicylsyra under en begränsad tid om du har hög risk att få hjärtinfarkt.

Läkemedlen tar du med en spruta i underhudsfettet i magen. Du kan få lära dig att ta sprutorna själv hemma, eller kanske med hjälp av en anhörig. Du kan få hjälp av en distriktssköterska om det behövs.

Läkemedel i heparingruppen används ofta i stället för warfarin eller NOAK under graviditet.

Biverkningar

Vissa personer kan få blödningar. Du ska alltid kontakta mottagningen där du behandlas om du får blödningar.

Du kan få blåmärken runt injektionsstället, men det är ofarligt.

Exempel på läkemedel som ingår heparingruppen

  • Fragmin, som innehåller dalteparin
  • Innohep, som innehåller tinzaparin
  • Klexane, som innehåller enoxaparin
  • Heparin, som innehåller heparin.
Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-09-05
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Henry Eriksson, läkare, medicinkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2018-09-05