Tandreglering

Bettavvikelser upptäcks oftast i samband med vanliga tandundersökningar. Om du själv funderar över tändernas placering eller om du har en bettavvikelse kan du kontakta en tandläkare eller en specialistklinik för tandreglering.

Allmäntandläkare kan oftast utföra en del enklare åtgärder, framför allt på små barn. Men i de flesta fall krävs det att tandläkaren är ortodontist, det vill säga specialistutbildad i tandreglering, och att kliniken har särskild utrustning för tandställningar. Därför får du oftast en remiss till en specialisttandläkare. 

Innan du får tandställningen gör specialisten en noggrann undersökning av bettet, käkarna och ansiktet. Då tas röntgenbilder av tänder och käkar. Det tas även ett avtryck av dina tänder med en mjuk massa. Av massan tillverkas sedan en form och ur formen framställs en gipsmodell. Dina tänder och ditt ansikte blir också fotograferat.

Med hjälp av gipsmodellen, fotografierna och röntgenbilderna gör tandläkaren en analys. Efter det får du ett förslag på en behandling och en uppskattning av hur lång tid den kommer att ta.

Om du ska få en tandställning som du själv kan ta av och på gör tandläkaren ett avtryck av dina tänder. Det skickas till en tandtekniker som framställer den avtagbara tandställningen. När den är klar provar tandläkaren in den i din mun. Tandställningen kontrolleras och spänns sedan regelbundet av din tandläkare. Det går inte att göra alla typer av tandförflyttningar med avtagbar tandställning. Om tänderna till exempel måste parallellförflyttas behövs det en fastsittande tandställning.

Behandling med en fastsittande tandställning görs oftast av en tandläkare som är specialist på tandreglering. Tandläkaren måste först noga torrlägga tänderna för att kunna fästa de små plattorna, så kallade brackets, på tänderna. Därefter etsas tandytan med en syra i cirka 15 till 30 sekunder så att bracket fäster ordentligt.  Sedan limmas det fast på tanden med ett speciellt lim. Metallbågen som ska flytta tänderna fästs sedan i bracket. Metallbågarna, men inte brackets, går att ta av under behandlingen. Du får börja behandlingen med en mycket tunn båge som sedan, när tänderna blir jämnare, byts till en lite tjockare båge. Du besöker i regel tandläkaren var sjätte till åttonde vecka för att spänna tandställningen eller byta bågar.

Ibland räcker det inte med att du får en tandställning, utan det kan också vara nödvändigt att ta bort tänder. Det gäller till exempel om tänderna sitter väldigt trångt. Gluggen som blir på grund av tanduttagningen används för att jämna ut de kvarvarande tänderna. Om luckor finns kvar efter att tänder dragits ut drar tandläkaren ihop dem så att luckan försvinner när behandlingen är avslutad. Små luckor kan lämnas kvar om du önskar eller om tandläkaren tycker det är lämpligt.

Det går inte att skynda på en tandregleringsbehandling genom att öka kraften från tandställningen som påverkar tanden eller att spänna oftare. Görs det så flyttas tanden i stället långsammare än om rätt kraft används. Dessutom är risken stor för att tanden ska skadas så att tandroten långsamt börjar försvinna precis som på en mjölktand.

Tandställningen tas bort när tänderna har flyttats

När tandläkaren i samråd med dig bedömer att behandlingen är klar, tas tandställningen som använts för att flytta tänderna bort. Det innebär att varje bracket lyfts bort från tanden med specialinstrument och att limmet som de är fästa med på tanden putsas bort. Tandställningen är utformad för att lätt kunna lossas från tanden. Själva borttagningen av brackets tar i regel endast några minuter, men sedan måste allt limmet putsas bort. Detta görs med ett special borr för att inte skada tandytan och för att det inte ska bli märken på tänderna efter tandregleringsbehandlingen. 

När tandställningen tagits bort ska tänderna hållas kvar i det läget som tandregleringen har fått dem till. Det kallas för att tandläkaren retinerar tänderna. Detta görs med antingen någon typ av avtagbar plastskena som används på nätterna eller en tunn tråd som limmas direkt på baksidan av framtänderna och som du inte kan ta av själv. Denna tandställning kallas retentionsapparatur. Vilken typ som väljs beror på hur tänderna har stått från början och hur stor risk tandläkaren bedömer att det är att tänderna flyttar sig tillbaka. Allt som allt tar borttagningen av tandställningen och ditsättning av retentionsapparatur cirka en och en halv till två timmar.

Efter att tänderna har flyttats tar det ungefär ett till två år för tänderna att växa in i det nya läget, och under tiden måste tänderna hållas på plats. Eftersom tänderna och bettet precis som andra delar av kroppen förändras med åldern behöver du ha plastskenan eller tråden under lång tid, ibland hela livet, för att resultatet ska stå sig.

Det är vanligt att barn och ungdomar har någon typ av problem med tänderna, till exempel att tänderna inte kommer fram, sitter snett eller inte passar ihop så bra vid sammanbitning. Tandreglering rekommenderas då bland annat för att förbättra bettets funktion eller för att göra tandraden jämnare.

Tandreglering behövs också om tänderna inte kommer fram alls eller kommer fram på helt fel plats i käken. Ofta upptäcker tandläkaren bettavvikelsen när barnet är i växelbett, det vill säga har börjat få permanenta tänder men har en del mjölktänder kvar. Då kan tandläkaren behöva ta bort vissa mjölktänder för att de permanenta tänderna ska komma fram. Ibland görs detta i kombination med en avtagbar tandställning eller en enklare fastsittande tandställning under cirka 1-1,5 år.

Hos ungefär var tredje person är bettet sådant att behovet för tandreglering är mycket motiverat och angeläget. Ibland kan du tycka att det är störande med ojämna tänder. Då kan tänderna rättas till med tandreglering så att de ser bättre ut.

Även vuxna kan få tänderna reglerade

Oftast får du dina tänder reglerade som barn eller tonåring, men tänder kan flyttas under hela livet.  Det är inte ovanligt att du i vuxen ålder kan behöva rätta till tänderna med tandreglering. Då får du betala behandlingen själv. Vid riktigt stora tandställnings- och sammanbitningsproblem och vid vävnadsskador omfattas tandregleringsbehandlingen av det statliga tandvårdsstödet. Läs mer om det på Försäkringskassans webbplats.

Olika tillstånd som kräver tandreglering

Den vanligaste orsaken till att du behöver tandreglering är att tänderna inte står i en jämn rad. Det kan vara tänder som har vridit sig, tänder som lutar åt något håll eller tänder som sitter trångt och på varandra. 

Ett annat tillstånd där det är angeläget med tandreglering är om över- och underkäken inte möts som de ska när du biter ihop. Under uppväxten ska över- och underkäken växa lika mycket och åt samma håll, men små skillnader i det samspelet kan göra att bettet inte stämmer. Om skillnaden i växt lämnas utan behandling kan det i vuxen ålder vara en stor skillnad mellan överkäkens tänder och underkäken, som vid underbett eller överbett och även öppet bett eller djupt bett.

Om du har vad som kallas för överbett står överkäkens framtänder ut en bra bit framför tänderna i underkäken. Det kan göra det svårt för läpparna att mötas. Tänderna kan då skadas lättare om du ramlar eller utövar idrotter som ishockey eller liknande. 

Med underbett är det tänderna i underkäken som biter framför tänderna i överkäken. Eftersom framtänderna då inte möts ordentligt kan du få svårt att bita av och tugga. 

Om ett bett är öppet framtill då framtänderna inte har kontakt med varandra, kan det också vara svårt att äta eftersom du inte kan bita av. Ett sådant öppet bett hos små barn orsakas ofta av att de suger på en napp, ett finger eller tummen. Om sugvanan upphör innan de permanenta tänderna helt har kommit fram brukar bettet rättas till av sig själv.

När framtänderna i underkäken biter långt upp i gommen bakom överkäkens framtänder kallas det för djupt bett. Ibland blir det små sår i gommen som orsakas av underkäkens framtänder. När mjölktänderna på sidorna slits ner kan en sådan bettavvikelse vara övergående. Men om felet finns när de permanenta tänderna kommer fram finns det stor anledning till tandreglering eftersom det ofta blir värre med åren.

Liten käke kan skapa problem

En annan orsak till behov av tandställning kan vara att käken är så liten att alla tänder inte får plats. När det är för lite plats hamnar tänderna mycket oregelbundet eller så trångt att de delvis överlappar varandra. Då kan det vara svårt att komma åt med tandborsten.

Att enstaka tänder hamnar fel kan bero på att tänderna inte hittat rätt väg när de har vuxit fram. Då kan tänderna komma fram på fel plats, till exempel i gommen. De kan också vara lutade eller vridna.

I den kostnadsfria barn- och ungdomstandvården ingår behandling av bettavvikelser som tandläkaren anser kommer att medföra funktionella svårigheter eller risk för vävnadsskada och därför kräver tandställning. Vill du ändå ha behandling, exempelvis för att få jämnare tänder, får du betala det själv. Det är din tandläkare och slutligen specialisttandläkaren som avgör om behandlingen kommer att vara kostnadsfri.

Vid en del bettsituationer och vid stora avvikelser mellan käkarna räcker det inte med enbart tandreglering, utan behandlingen måste kombineras med en operation där käkarnas ställning ändras. Det gäller till exempel när överkäken och underkäken har vuxit olika mycket och gjort att tänderna inte alls stämmer vid sammanbitning. Du kan också ha fått utseendemässiga effekter som till exempel att underkäken och hakan känns alldeles för framträdande. Både före och efter operationen krävs tandreglering för att tänderna ska passa ihop på ett bra sätt när behandlingen avslutas.

Innan du får genomgå en sådan behandling med både tandreglering och käkoperation måste käken i stort sett ha vuxit klart. Lämplig ålder för behandling bedöms av tandläkaren. Operationen utförs under narkos av specialistläkare på sjukhus.

Innan en tandregleringsbehandling påbörjas brukar du få noggrann information om vad som ska göras, varför, hur lång tid det tar och hur tandställningen ska skötas.

En löstagbar tandställning justerar du själv med hjälp av ett litet instrument som du får av tandläkaren.

Att sätta fast en tandställning känns inte och det behövs därför ingen bedövning när den limmas fast på tänderna. Beroende på vilken typ av tandställning som används kan det ta mellan en halvtimme och två timmar att sätta fast den.

Fem till sju dagar efter att tandställningen satts på plats kan tänderna vara mycket ömma. Det kan också kännas ömt vid kontroller och justeringar, men det går över efter ett par dagar.

I början innan du har vant dig kan du tycka att tandställningen känns väldigt stor och klumpig. Det kan skava på läppar och kinder, men det kan lindras genom att du sätter lite vax på de områden av tandställningen som besvärar. Vaxet får du med dig hem av tandläkaren och du kan sätta på det själv.

Tandläkaren rekommenderar dig vanligtvis att äta lättuggad föda under den första tiden och du kan också behöva ta smärtstillande tabletter. Det kan hjälpa att dricka kallt vatten eller att ha isbitar i munnen eftersom kraften som trådarna utsätter tänderna för minskar vid kyla.

När det är dags att ta bort brackets från tänderna känner de flesta patienter ett visst obehag och en del tycker också att det gör ont både att ta bort brackets och att slipa bort kvarvarande lim. Tänderna kan också kännas lösa efter att tandställningen tagits bort, men det är som det ska vara och går över. För att det ska göra mindre ont kan det hjälpa om du biter på en vaddrulle när brackets tas bort. Det brukar endast ta några minuter. Om du är orolig för att det ska göra ont att ta bort tandställningen kan du ta en smärtstillande tablett innan du går till tandläkaren. Det brukar aldrig behövas bedövning när en tandställning tas bort.

Kontroll och justering behövs

Tandställningen tål vanlig tuggning, men kan lossna om den belastas alltför kraftigt. Du ska därför undvika att äta alltför hårda och mycket sega saker. Om tandställningen skulle lossna eller gå sönder måste du kontakta tandläkaren snarast, helst inom ett par dagar. Annars kan tänder flytta sig tillbaka och behandlingstiden bli längre.

Tandställningen behöver kontrolleras så att den fungerar som den ska och justeras med fyra till åtta veckors mellanrum så att det är rätt tryck på tänderna under hela behandlingen.

Risker med tandregleringsbehandling

Vid förflyttning av tänder i käkbenet kan i ogynnsamma fall tandrötterna skadas så att dessa blir något kortare än de var före behandlingen. Ovanor som nagelbitning och pennbitning samt tandgnissling kan också orsaka rotförkortning.  För att kontrollera hur tänderna klarar tandregleringsbehandlingen tas röntgenbilder. I sällsynta fall kan en tidigare skadad tand klara tandförflyttningen så dåligt att den måste rotfyllas.

Du måste borsta tänderna noggrant

En behandling med fast tandställning innebär ofta att matrester och beläggningar lättare fastnar på tänderna, speciellt kring tandställningens bågar och fästen. Du måste därför vara extra noga med tandborstningen. Sköter du om dina tänder är det ingen risk för hål i tänderna på grund av att du har en tandställning.  Annars finns risk för att du får vita fläckar, som är början till hål, runt där bracket har suttit. Bristande rengöring kan också orsaka att tandköttet runt tänderna blir inflammerat, ömmar och blöder vid tandborstning.

Det är bra att undvika godis och småätande samt söta drycker mellan måltiderna för att minska risken för hål. Förutom tandborstning minst två gånger per dag rekommenderas regelbunden sköljning med fluor.

Nickel i munnen är inget problem

De flesta metaller som ingår i en tandställning innehåller nickel. Just i munnen tycks nickel inte vara något problem och även om du har konstaterad nickelallergi så får du i stort sett aldrig besvär av en sådan tandställning. Det är mycket ovanligt, men skulle du trots allt få små utslag eller klåda ska du kontakta tandläkaren och få tandställningen borttagen eller utbytt mot en nickelfri.

Det är inte heller så att du riskerar att få nickelallergi av tandställningen. Tvärtom finns det tecken som pekar på att du efter behandling med tandställning är mindre känslig mot nickel.

Tänderna kan ändra läge efter behandlingen

Hur perfekt en tandregleringsbehandling än görs går det aldrig att garantera att tänderna inte ändrar läge efteråt. Att tänderna ändrar sig något med åldern, precis som andra delar av kroppen, är helt i sin ordning. För att denna förändring ska bli så liten som möjligt kan du behöva behålla din tandställning under resten av livet. Du kan diskutera med din tandläkare hur stor risken är för att just dina tänder ska flytta sig tillbaka.

Ett vackert och välfungerande bett

Många ungdomar lider av sitt bett och det kan leda till stora psykosociala problem, som till exempel att inte vilja le utan att hålla handen för munnen eller inte äta tillsammans med sina vänner. Att få rätta till problemet med en tandställning kan därför ha stor betydelse för många.

Även som vuxen kan en tandregleringsbehandling ha stora fördelar, till exempel om man förlorat tänder på grund av karies, tandlossning eller yttre skador. Samarbetet mellan allmäntandläkare och olika specialister leder ofta till en klart bättre tuggförmåga, ett mer hållbart bett och en ökad livskvalitet.

Efter en tandreglering, som många kan tycka är ganska jobbig, upplever de flesta en stor glädje när tandställningen tas bort och man har fått jämna fina tänder som fungerar bra.