HJÄRTBESVÄR OCH HJÄRTFEL

Hjärtinfarkt

En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp har bildats som helt eller delvis täpper till hjärtats kranskärl så att blodet inte kan passera som det brukar. Den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet från det tilltäppta kranskärlet får syrebrist och hjärtmuskeln skadas.

Vid en hjärtinfarkt kan hjärtat skadas så att det inte klarar att arbeta lika bra som innan. Hjärtinfarkt kan vara livshotande och kräver omedelbar sjukhusvård. Ju tidigare du får vård, desto större är möjligheten att begränsa hjärtinfarktens utveckling.

Symtom

Det här är några vanliga symtom vid en hjärtinfarkt:

  • Stark och ihållande bröstsmärta som kan stråla ut i armarna
  • Obehagskänsla i bröstet som kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna
  • Illamående
  • Andnöd
  • Kallsvettning
  • Rädsla och ångest
  • Värk i ryggen
  • Hjärtklappning och yrsel
  • Influensaliknande besvär samtidigt med bröstsmärtor.

Vaga symtom kan också vara infarkt

Det är inte säkert att du får ont i bröstet om du är äldre eller har diabetes och får hjärtinfarkt. Symtomen kan då vara diffusa, som andnöd eller stark trötthet. Det kan göra mindre ont och du kanske inte tror att det är så allvarligt.

Bröstsmärtor kan vara annat än infarkt

Bröstsmärtor är en av de vanligaste anledningarna att söka akut sjukhusvård. Att du har ont i bröstet behöver inte betyda att du har ett hjärtproblem. De kan uppstå på grund av många andra orsaker, till exempel följande:

  • Irritation av slemhinnan i nedre delen av matstrupen
  • Sjukdomar i magsäck och gallblåseväggen
  • Sjukdomar i lungan
  • Besvär i bröstkorgen eller överkroppens muskler
  • Infektioner
  • ångest eller oro.

När och var ska jag söka vård?

Ring 112 om du eller någon annan har något eller några av följande symtom:

  • Du har en tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över. 
  • Du har en oklar och obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter och som du inte vet vad den beror på.
  • Du har ont i bröstet och samtidigt är andfådd och kallsvettig eller har bröstsmärtor i kombination med oregelbundna hjärtslag.
  • Någon har svimmat och är avsvimmad längre än en minut.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Undersökningar

Om du har bröstsmärtor som kan bero på en hjärtinfarkt tas ett EKG som kan ge läkaren information om hjärtat påverkas av syrebrist. EKG innebär att tio elektrodplattor fästs över bröstet och över handleder och fotleder. EKG-plattorna kan sättas fast redan hemma eller i ambulansen av ambulanspersonalen. De skickar resultaten till sjukhuset så att en läkare kan titta på dem.

Om du läggs in på en hjärtintensiv-avdelning får du också ha EKG-plattor på dig för att vårdpersonalen ska kunna övervaka om hjärtat får syrebrist eller rytmstörningar.

Du får lämna blodprover med några timmars intervall för att läkaren ska kunna avgöra om hjärtmuskeln har skadats och i så fall hur mycket.

Andra undersökningar

En ultraljudsundersökning av hjärtat görs alltid för att avgöra hur stor hjärtinfarkten är och hur den har påverkat hjärtats pumpförmåga.

Oftast görs också en kranskärlsröntgen för att kartlägga kranskärlen. Då för läkaren in en tunn plastslang som kallas kateter genom ett blodkärl i ljumsken eller handleden upp till hjärtats kranskärl. När ett kontrastmedel sprutas in syns de förträngningar som eventuellt finns i kranskärlen.

Ibland får du göra ett arbetsprov, som visar hur hjärtat pumpar under fysisk ansträngning. Ett arbetsprov utförs på en motionscykel eller på ett löpband. Under provet kontrolleras symtom, puls, blodtryck och EKG. 

Behandling

Om du fått en hjärtinfarkt behöver kranskärlet som har täppts till av en blodpropp öppnas så snabbt som möjligt så att blodet åter kan passera som det ska. Det görs vanligtvis med en så kallad akut ballongvidgning av kärlen och i vissa fall med ett blodproppslösande läkemedel. Du får också behandling med andra typer av läkemedel efter utskrivningen.

Ju snabbare kärlet kan öppnas, desto större är chansen att blodflödet till hjärtmuskeln återställs och hjärtskadan minimeras. Om du bor i närheten av ett sjukhus som kan göra akut ballongvidgning brukar ambulansen köra direkt dit. Om du befinner dig mer än två timmars transporttid från ett sådant sjukhus kommer du i stället att få propplösande läkemedel redan hemma eller i ambulansen på väg till sjukhuset. 

Myt att det går att avvärja en hjärtinfarkt

Det finns myter om att du själv avvärja en hjärtinfarkt, till exempel genom att hosta. Men du inte kan behandla eller avvärja en hjärtinfarkt på egen hand utan måste omedelbart få vård.

Vanliga läkemedel vid hjärtinfarkt

Om du fått en hjärtinfarkt får du en rad olika läkemedel som minskar risken för en ny hjärtinfarkt.

Trombocythämmande läkemedel

Trombocythämmare är blodproppshämmande läkemedel som förhindrar att blodplättarna som kallas trombocyter klumpar ihop sig och bildar proppar i kärlen.

Till gruppen trombocythämmare hör läkemedel som innehåller de verksamma ämnena acetylsalicylsyra, klopidogrel, tikagrelor eller prasugrel.

Betablockerare

Läkemedlet sänker hjärtfrekvensen och ditt blodtryck så att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Betablockerare minskar risken för en ny hjärtinfarkt. Det är också en viktig behandling mot hjärtsvikt, som är vanligt efter hjärtinfarkt.

Blodfettsänkare

Läkemedlen som kallas statiner sänker framför allt nivån av det skadliga kolesterolet LDL i blodet och minskar risken för att du ska få nya förträngningar i kranskärlen. Samtidigt kan de förhindra att de förträngningar som redan finns inte förvärras. Oftast får du en blodfettssänkande behandling insatt så fort som möjligt om du får en hjärtinfarkt.

ACE-hämmare

De här läkemedlen vidgar blodkärlen och gör att hjärtat kan arbeta lättare. 

Ballongvidgning

Vid en ballongvidgning för en läkare in en plastslang genom ett blodkärl i armen eller ljumsken, in till det kranskärl som har en förträngning eller stopp. Ballongen placeras mitt över förträngningen och fylls med vätska så att den blir uppblåst under någon minut. Då vidgas kärlförträngningen så att blodflödet förbättras. 

Ballongvidgning görs i samband med en kranskärlsröntgen om undersökningen visar att det är lämpligt.

Kranskärlsoperation, eller bypass-operation

Ibland hittar läkaren förträngningar på flera ställen i kranskärlen eller på svårbehandlade ställen. Det kan då bli svårt att göra en effektiv ballongvidgning. Då kan läkaren i stället göra en kranskärlsoperation, en så kallad bypass-operation. 

Operationen görs för att leda blodet förbi förträngningarna i hjärtats kranskärl, vilket förbättrar blodcirkulationen så att hjärtat får mer syre. Det här lindrar besvären vid kärlkramp och minskar risken för ny hjärtinfarkt..

Instabil kärlkramp före infarkten

Det är vanligt att ha haft instabil kärlkramp under dagar eller veckor innan hjärtinfarkten. Symtomen är obehag i bröstet eller svårigheter att andas vid lätt ansträngning eller till och med när du vilar. Instabil kärlkramp kan vara tecken på en hotande hjärtinfarkt. Det är en varningssignal som betyder att du genast ska ta dig till sjukhus för undersökning. 

Du får behandling med blodproppshämmande mediciner om du har kärlkramp för att förhindra att det bildas en propp och en hjärtmuskelskada. Det är samma behandling som vid akut hjärtinfarkt. Samtidigt måste du vanligtvis genomgå en kranskärlsröntgen för att läkaren ska kunna utreda om kärlen är förträngda och om det behövs en ballongvidgning eller bypass-operation.

Instabil kärlkramp och hjärtinfarkt brukar sammanfattas i begreppet akut kranskärlssjukdom.

Ungefär hälften av alla hjärtinfarkter inträffar plötsligt utan besvär av kärlkramp.

Vad händer i kroppen?

Hjärtat med förträngning och blodpropp i kranskärl. Illustration.
Förträngningen i kranskärlen orsakas av att kolesterol, blodkroppar och bindväv lagras in i kärlväggarna. En blodpropp kan bildas vid en förträngning som stoppar blodtillförseln och hjärtmuskeln skadas av syrebrist. Hjärtinfarkten storlek beror på hur länge syrebristen pågått och hur stort kärlområde som påverkats.

Hjärtat är en muskel som är stor som en knuten hand och pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Även hjärtmuskulaturen behöver syrerikt blod för sitt arbete. Det är kranskärlen som försörjer hjärtmuskeln med blod. Kranskärlen ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan hjärtslagen.

Förträngningen i kranskärlen orsakas av att kolesterol, blodkroppar och bindväv under många år har lagrats in i kärlväggen. Det kallas för åderförfettning eller åderförkalkning. Troligen startar åderförfettningen genom att en liten skada uppstår på den inre kärlväggen. När en blodpropp senare uppstår på grund av en skada i kärlväggen hindras blodtillförseln och hjärtmuskeln skadas av syrebrist. 

Vid en akut hjärtinfarkt frisätts stresshormoner ut i blodbanan som leder till förhöjt blodtryck och snabbare hjärtrytm. Det här stressar hjärtat ytterligare och ökar den farliga syrebristen. Hjärtinfarktens storlek beror på hur länge syrebristen har pågått och på hur stort kärlområde som har påverkats.

Andra organ kan också påverkas

Eftersom en hjärtinfarkt skadar en del av hjärtmuskeln kan hjärtat inte längre arbeta som vanligt. Det kan leda till att andra organ i kroppen fungerar sämre. Om hjärtat inte återhämtar sig riskerar du att utveckla hjärtsvikt som en följd av hjärtinfarkten.

Vanligaste dödsorsaken i Sverige

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Ungefär hälften av västvärldens befolkning insjuknar och dör i någon av de här sjukdomarna. En stor del beror på akut kranskärlssjukdom, alltså instabil kärlkramp och hjärtinfarkt.

Tack vare förbättrad utredning och behandling har antalet personer som får hjärtinfarkt minskat. Den ökade kunskapen om hur viktigt det är med en hälsosam livsstil som innebär att äta nyttigt, vara fysiskt aktiv och undvika tobak kan ha bidragit till minskningen.

Prognosen efter hjärtinfarkt har blivit allt bättre och dödligheten har minskat tack vare bättre behandling med effektiva läkemedel och kranskärlsingrepp. Dödligheten efter hjärtinfarkt är mycket låg men ökar med högre ålder. 

Könsskillnader i hjärtinfarkt

Män som är under 60 år löper tre gånger större risk att få en hjärtinfarkt än kvinnor i samma ålder. Kvinnor får vanligtvis hjärtinfarkt fem till tio år senare än män. En förklaring till skillnaden kan vara en skyddande effekt av det kvinnliga hormonet östrogen. Ju äldre en kvinna blir, desto lägre östrogenhalt får hon i blodet, och närmar sig då gradvis mannens risk för att få en hjärtinfarkt. 

Trots att fler män än kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt dör en högre andel kvinnor i sjukdomen. Det beror delvis på att chansen att överleva en hjärtinfarkt är större ju yngre du är när du blir sjuk. 

Hur kan jag förebygga hjärtinfarkt?

Det kan finnas saker du gör som ökar risken för att få hjärtinfarkt. Det mesta kan du påverka med ändrad livsstil. Risken ökar också när du blir äldre. Här är några sätt att minska risken för hjärtinfarkt:

  • Sluta med rökning och annat tobaksbruk. Även om du redan har blivit sjuk finns stora hälsovinster med att sluta röka.
  • Minska det skadliga kolesterolet (LDL) genom börja äta mer hälsosamt. Höga blodfetter ökar risken för att få åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt.
  • Håll god kontroll på din sjukdom om du har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2. Två av tre personer som får en hjärtinfarkt har en försämrad omsättning av socker i kroppen.
  • Förebygg högt blodtryck, eftersom det ökar risken för hjärtinfarkt. Du kan vanligtvis sänka blodtrycket med fysisk aktivitet, men ofta krävs även läkemedel. 
  • Var fysiskt aktiv regelbundet. En daglig rask promenad på 30 minuter är bra motion och minskar risken för att få en kranskärlssjukdom.

Ärftlighet har betydelse

Kroppens förmåga att ta hand om blodfetter och att omsätta sockerämnen i blodet är ofta ärftlig. Kolesterolvärdet beror mycket på ärftlighet men även på kosten. Det finns vissa familjer där många har kraftigt förhöjda kolesterolvärden med en ökad risk för hjärtinfarkt, så kallad hyperkolesterolemi. Du som ärvt anlag som ökar risken för åderförfettning kan få behandling med särskilda kolesterolsänkande läkemedel. Det är extra viktigt att försöka påverka de riskfaktorer som finns och att även testa övriga släktingar. 

Livet efter en hjärtinfarkt

Efter en hjärtinfarkt är det vanligt att du vårdas på sjukhus i tre till fyra dygn. Därefter är du sjukskriven några veckor. Hur länge beror på hjärtinfarktens storlek, vilket arbete du har, eventuella komplikationer och om du har andra sjukdomar som förvärrar tillståndet.

Det kan bli en chockartad upplevelse att plötsligt insjukna i en hjärtinfarkt. Tankar på döden och hur det ska gå framöver är mycket vanliga. Kanske undrar du om du kan arbeta, ha sex eller hur medicinerna kommer att påverka ditt liv. Du kan prata med vårdpersonalen som är vana vid att prata om de här sakerna.  

Du brukar få både muntlig och skriftlig information vid flera olika tillfällen, för att lättare kunna ta till dig informationen.

Rehabilitering med sjukhushjälp

Du kommer att bli kallad till fortsatta kontroller efter utskrivning. På de flesta sjukhus finns speciella enheter för hjärtrehabilitering där läkare, sjuksköterskor, dietister, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer och ibland psykologer arbetar. Du får så snart som möjligt ta del av specialenhetens resurser för din rehabilitering om du haft en hjärtinfarkt.

Att ha haft en hjärtinfarkt kan göra att du orkar mindre den första tiden efter infarkten. Det är då vanligt att bli rädd för att bli sjuk igen och det kanske hindrar dig att göra saker som du annars brukar göra. Försök att lyssna på kroppens signaler och anpassa dig till den nya situationen. Fråga din läkare eller annan sjukvårdspersonal om vad som gäller i just din situation.

Målet med rehabiliteringen är att du så snart som möjligt ska kunna återgå till ditt vanliga liv. Sjukdomen kan medföra begränsningar, och du måste räkna med att förändra din livsstil för att minska risken för återfall. Tänk på följande:

  • Fysisk träning är en del av behandlingen och är ofarligt.
  • Öka på aktiviteterna stegvis.
  • Var uppmärksam på kroppens signaler.
  • Försök att leva sunt och äta hälsosamt.
Östergötland

Återbesök och uppföljning

Efter cirka fyra veckor får du komma på återbesök hos sjuksköterska på hjärtmottagningen. Inför besöket får du ta blodprover och i samband med besöket kontrolleras blodtryck, midjemått och EKG.

Ta med en lista över de mediciner du regelbundet använder. Skriv gärna ner de frågor du vill diskutera. Det är bra om någon närstående finns med vid uppföljningsbesöket.

I samband med besöket görs en plan för din fortsatta uppföljning, som tar hänsyn till dina individuella medicinska behov.

Under det första året efter hjärtinfarkten får du besöka sjuksköterska och hjärtläkare på hjärtmottagningen, utifrån dina medicinska behov. Det är vanligen samma provtagning och övriga rutiner som vid det första besöket.

Under de första månaderna efter hjärtinfarkten erbjuds du också möjlighet att:

  • delta i hjärtskola
  • få individuell rådgivning och delta i träning hos sjukgymnast
  • få råd av dietist
  • få hjälp med tobaksstopp

Om det finns särskilda skäl blir det ytterligare återbesök även efter det första året, men den rutinmässiga uppföljningen på hjärtmottagningen är nu slut.

Hjärtmottagningar i Östergötland

Fortsatt uppföljning på vårdcentral

Hjärtmottagningen har som målsättning att följa upp hjärtinfarktpatienter fram till dess att situationen har stabiliserats. Därefter skickas en remiss till din vårdcentral för fortsatt uppföljning. Vårdcentralerna har olika rutiner. Vissa ber patienten att höra av sig för uppföljning när recepten tar slut, andra ger en återbesökstid.

Råd till närstående

Det kan vara svårt att hantera den nya situationen när någon i ens närhet får en hjärtinfarkt. För att öka din beredskap kan du gå en kurs i hjärt- lungräddning. Du kan också se till att det finns en hjärtstartare i ditt närområde. 

Ring 112 om du misstänker att någon i din närhet har fått en hjärtinfarkt.

Du som är närstående till någon som haft en hjärtinfarkt kan påverkas både praktiskt och känslomässigt av sjukdomen. En stor del av rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt sker hemma. Din delaktighet i din närståendes återhämtning kan därför ha stor betydelse. Du kan be att få vara delaktig vid planering av rehabiliteringen redan under tiden på sjukhuset. 

Nationella riktlinjer för vård

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hur hjärtinfarkt och en rad andra kroniska sjukdomar bör utredas och behandlas. Riktlinjerna innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården om vissa undersökningar och behandlingar som kan vara aktuella för att ta hand om dig som har astma.

Inom området finns också undersökningar och behandlingar som görs mera rutinmässigt. De finns inte med i riktlinjerna.

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för hjärtinfarkt.

Till toppen av sidan