Hjärtbesvär och hjärtfel

Hjärtinfarkt

En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp har bildats och helt eller delvis täpper till hjärtats kranskärl. Hjärtat får då syrebrist eftersom blodet inte kan passera som det ska och det kan vara livshotande. Ring genast 112 om någon har symtom på hjärtinfarkt.

Symtom

Det här är några vanliga symtom vid en hjärtinfarkt:

  • Du har mycket ont i bröstet hela tiden och värken kan stråla ut i armarna eller ryggen.
  • Du har en obehaglig känsla i bröstet som även kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna.
  • Du har svårt att andas.
  • Du kallsvettas.
  • Du känner dig rädd och har ångest.
  • Du har hjärtklappning och yrsel.
  • Du har besvär som liknar influensa och samtidigt ont i bröstet.

Vaga symtom kan också vara infarkt

Symtomen vid hjärtinfarkt kan vara otydliga om du är äldre eller har diabetes. Det är inte säkert att du får mycket ont i bröstet, men det är viktigt att då även ta lindrigare symtom på allvar.

Vanligt med instabil kärlkramp före infarkten

Det är vanligt att få så kallad instabil kärlkramp några dagar eller veckor innan hjärtinfarkten.

Då kan du få följande symtom:

  • Du har en obehaglig känsla i bröstet.
  • Du har svårt att andas vid lätt ansträngning, ibland till och med när du vilar.

Bröstsmärtor kan vara annat än infarkt

Att du har ont i bröstet behöver inte betyda att du har ett hjärtproblem. Du kan få ont i bröstet av många andra orsaker, till exempel följande:

  • Du har en irritation av slemhinnan i nedre delen av matstrupen.
  • Du har en sjukdom i magsäcken och gallblåseväggen.
  • Du har en sjukdom i lungorna.
  • Du har ont i bröstkorgen eller överkroppens muskler.
  • Du har en infektion.
  • Du känner ångest eller oro.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har symtom på instabil kärlkramp eftersom du då har ökad risk för att snart få en hjärtinfarkt.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Ring 112 om du eller någon annan har något eller några av följande symtom:

  • Du har en tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över. 
  • Du har en oklar och obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter och som du inte vet vad den beror på.
  • Du har ont i bröstet och samtidigt är andfådd och kallsvettig eller har bröstsmärtor i kombination med oregelbundna hjärtslag.
  • Någon har svimmat och är avsvimmad längre än en minut.

Hur kan jag förebygga hjärtinfarkt?

Det kan finnas saker du gör som ökar risken för att få hjärtinfarkt. Det mesta kan du påverka med ändrad livsstil. Risken ökar också när du blir äldre. Här är några sätt att minska risken för hjärtinfarkt:

  • Sluta med rökning och annan användning av nikotin. Även om du redan har blivit sjuk finns stora hälsovinster med att sluta röka.
  • Minska det skadliga kolesterolet (LDL) genom att börja äta mer hälsosamt. Höga blodfetter ökar risken för att få åderförfettning. Det ökar i sin tur risken för hjärtinfarkt. Målet är att nå ett LDL-värde mindre än 1,4 mmol/l.
  • Håll god kontroll på din blodsockerhalt, ditt blodtryck och dina blodfettshalter om du har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2. Två av tre personer som får en hjärtinfarkt har en försämrad omsättning av socker i kroppen.
  • Förebygg högt blodtryck, eftersom det ökar risken för hjärtinfarkt. Du kan vanligtvis sänka blodtrycket med fysisk aktivitet, men ofta krävs även läkemedel. Målvärde för blodtryck är lägre än 140/90 mm Hg.

Ärftlighet har betydelse

Kroppens förmåga att ta hand om blodfetter och att ta upp sockerämnen i blodet är ofta genetiskt styrd. Kolesterolvärdet beror mycket på ärftliga anlag men även på kosten.

Du som har ärftliga anlag som ökar risken för åderförfettning kan få behandling med särskilda kolesterolsänkande läkemedel. Det är också extra viktigt att du försöker ha hälsosamma levnadsvanor. 

Undersökningar och utredningar

Du får oftast genomgå flera olika undersökningar för att ta reda på om du har en hjärtinfarkt och hur stor den i så fall är.

EKG

Ett EKG kan visa om hjärtat har påverkats av syrebrist om du har bröstsmärtor som kan bero på en hjärtinfarkt. EKG kan tas av ambulanspersonalen på en gång eller i ambulansen. De skickar resultaten till en läkare så att hen kan titta på dem innan ambulansen hinner fram till sjukhuset.

Du får också ha EKG-plattor på dig om du läggs in på en hjärtintensiv-avdelning. Det behövs för att vårdpersonalen ska kunna övervaka om hjärtat får syrebrist eller störningar i rytmen.

Blodprover

Du får lämna blodprover med några timmars mellanrum för att läkaren ska kunna avgöra om hjärtmuskeln har skadats och i så fall hur mycket. Bland annat mäts halten av molekylerna Troponin T och Troponin I som läcker ut från skadade och döda hjärtmuskelceller vid en hjärtinfarkt.

Andra undersökningar

En ultraljudsundersökning av hjärtat görs alltid för att avgöra hur stor hjärtinfarkten är och hur den har påverkat hjärtats förmåga att pumpa.

Vanligtvis får du också genomgå en kranskärlsröntgen. Då för läkaren in en tunn plastslang som kallas kateter genom ett blodkärl i handleden eller ljumsken upp till hjärtats kranskärl. När läkaren sprutar in ett kontrastmedel kan hen se förträngningar som kan finnas i kranskärlen.

Ibland får du göra ett arbetsprov, som visar hur hjärtat pumpar under fysisk ansträngning. 

Behandling

Kranskärlet som har täppts till av en blodpropp behöver öppnas så snabbt som möjligt om du har fått en hjärtinfarkt. Det är nödvändigt för att blodet åter ska kunna passera som det ska. Innan öppnandet brukar läkaren göra en kranskärlsröntgen för att bedöma vilken operation som är lämplig.

Ballongvidgning utvidgar kärlförträngningen

Den vanligaste behandlingen är att kranskärlet öppnas genom en så kallad akut ballongvidgning

Ju snabbare kärlet kan öppnas, desto större är chansen att blodflödet till hjärtmuskeln blir som det ska vara igen och hjärtskadan blir så liten som möjligt. Du får åka ambulans direkt till ett sjukhus som kan göra akut ballongvidgning om det inte ligger alltför långt bort. Är det mer än två timmar till ett sjukhus som kan göra akut ballongvidgning får du i stället propplösande läkemedel på en gång eller i ambulansen.

Kranskärlsoperation leder blodet förbi kärlförträngningen

Ibland visar en kranskärlsröntgen att det finns förträngningar på flera ställen i kranskärlen och då fungerar det inte så bra med ballongvidgning. Då kan läkaren i stället bestämma att du ska genomgå en kranskärlsoperation. Den kallas även bypass-operation och görs av så kallade thoraxkirurger.

En sådan operation gör att blodet leds förbi förträngningarna i hjärtats kranskärl. Det förbättrar blodcirkulationen så att hjärtat får mer syre. Det här lindrar besvären vid kärlkramp och minskar risken för en ny hjärtinfarkt.

Läkemedel minskar risken för en ny hjärtinfarkt

Det här är några olika läkemedel som minskar risken för en ny hjärtinfarkt om du har fått en hjärtinfarkt:

Trombocythämmande läkemedel

Trombocythämmare är blodproppshämmande läkemedel som förhindrar att blodplättarna som kallas trombocyter klumpar ihop sig och bildar proppar i kärlen.

Till gruppen trombocythämmare hör läkemedel som innehåller de verksamma ämnena acetylsalicylsyra, klopidogrel, tikagrelor eller prasugrel. De första sex till tolv månaderna får du behanding med två olika trombocythämmare, vanligtvis acetylsalicylsyra och tikagrelor. Därefter enbart acetylslicylsyra. 

Betablockerare

Läkemedlet sänker hjärtfrekvensen och ditt blodtryck så att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Betablockerare minskar risken för en ny hjärtinfarkt. Det är också en viktig behandling mot hjärtsvikt, som är vanligt efter hjärtinfarkt.

Blodfettsänkare

Läkemedlen som kallas statiner sänker framför allt nivån av det skadliga kolesterolet LDL i blodet. Målvärdet för LDL bör vara lägre än 1,4 mmol/l. Det minskar risken för att du ska få nya förträngningar i kranskärlen. Samtidigt kan de förhindra att de förträngningar som redan finns inte förvärras. Oftast får du blodfettssänkande behandling så fort som möjligt om du har fått en hjärtinfarkt.

ACE-hämmare

De här läkemedlen vidgar blodkärlen och gör att hjärtat kan arbeta lättare. De minskar risken för hjärt-kärlkomplikationer. Målnivån för ett bra blodtryck bör ligga lägre än 140/90 mm Hg.

Behandling vid instabil kärlkramp

Du får behandling med blodproppshämmande läkemedel om du har instabil kärlkramp. Läkemedlet förhindrar att det bildas en propp och en hjärtmuskelskada. Det är samma behandling som vid akut hjärtinfarkt. Samtidigt behöver du vanligtvis genomgå en kranskärlsröntgen för att läkaren ska kunna bedöma om kärlen är förträngda och om det behövs en ballongvidgning eller en kranskärlsoperation.

Instabil kärlkramp och hjärtinfarkt brukar sammanfattas i begreppet akut kranskärlssjukdom.

Komplikationer och följdsjukdomar

Eftersom en hjärtinfarkt skadar en del av hjärtmuskeln kan hjärtat inte längre arbeta som vanligt. Det kan leda till att andra organ i kroppen fungerar sämre. Du riskerar att få hjärtsvikt som en följd av hjärtinfarkten om hjärtat inte återhämtar sig.

Vad händer i kroppen?

Förträngningen i kranskärlen orsakas av att kolesterol, blodkroppar och bindväv lagras in i kärlväggarna. En blodpropp kan bildas vid en förträngning som stoppar blodtillförseln. Då kan hjärtmuskeln skadas av syrebrist. Hjärtinfarktens storlek beror på hur länge syrebristen har pågått och hur stort kärlområde som har påverkats.

Hjärtat är en muskel som är stor som en knuten hand och pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Även hjärtmuskulaturen behöver syrerikt blod för sitt arbete. Det är kranskärlen som försörjer hjärtmuskeln med blod. Kranskärlen ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan hjärtslagen.

Förträngningen i kranskärlen orsakas av att kolesterol, blodkroppar och bindväv under många år har lagrats in i kärlväggen. Det kallas för åderförfettning eller åderförkalkning. Troligen startar åderförfettningen genom att en liten skada uppstår på den inre kärlväggen. När en blodpropp senare bildas på grund av en skada i kärlväggen hindras blodtillförseln och hjärtmuskeln skadas av syrebristen. 

Vid en akut hjärtinfarkt frisätts stresshormoner ut i blodbanan. Det leder till förhöjt blodtryck och snabbare hjärtrytm. Det här stressar hjärtat ytterligare och ökar den skadliga syrebristen. Hjärtinfarktens storlek beror på hur länge syrebristen har pågått och på hur stort kärlområde som har påverkats.

Andra organ kan också påverkas

Eftersom en hjärtinfarkt skadar en del av hjärtmuskeln kan hjärtat inte längre arbeta som vanligt. Det kan leda till att andra organ i kroppen fungerar sämre. Om hjärtat inte återhämtar sig riskerar du att utveckla hjärtsvikt som en följd av hjärtinfarkten.

Vanligaste dödsorsaken i Sverige

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. En stor del beror på akut kranskärlssjukdom, alltså instabil kärlkramp och hjärtinfarkt. Ungefär hälften av alla hjärtinfarkter inträffar plötsligt utan besvär av kärlkramp.

Risken att dö av en hjärtinfarkt har minskat tack vare förbättrad vård och ökad kunskap om hur viktigt det är med en hälsosam livsstil.

Könsskillnader i hjärtinfarkt

Män som är under 60 år löper tre gånger större risk att få en hjärtinfarkt än kvinnor i samma ålder. En förklaring till skillnaden kan vara en skyddande effekt av det kvinnliga hormonet östrogen. Men ju äldre en kvinna blir, desto lägre halt av östrogen får hon i blodet.

Livet efter en hjärtinfarkt

Efter en hjärtinfarkt är det vanligt att få vård på sjukhus i tre till fyra dygn. Du får även behandling med läkemedel efter utskrivningen.

Därefter är du sjukskriven några veckor om du har ett arbete. Hur länge beror på hjärtinfarktens storlek, vilket arbete du har, om du har fått några komplikationer och om du har andra sjukdomar som förvärrar tillståndet. 

Rehabilitering med sjukhushjälp

Du kommer att bli kallad till fortsatta undersökningar efter utskrivning. På de flesta sjukhus finns speciella enheter för hjärtrehabilitering där läkare, sjuksköterskor, dietister, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer och ibland psykologer arbetar. Du får både muntlig och skriftlig information vid flera olika tillfällen.

Viktigt med anpassning till den nya situationen

Att ha haft en hjärtinfarkt kan göra att du orkar mindre den första tiden efter infarkten. Det är då vanligt att bli rädd för att bli sjuk igen och det kanske hindrar dig att göra saker som du annars brukar göra. Försök att känna efter vad kroppen orkar och anpassa dig till den nya situationen. Fråga din läkare eller annan sjukvårdspersonal om vad som gäller i just din situation.

Målet med rehabiliteringen är att du så snart som möjligt ska kunna återgå till ditt vanliga liv. Sjukdomen kan medföra begränsningar och du måste räkna med att förändra din livsstil för att minska risken för återfall. Tänk på följande:

Du kan behöva få samtalsstöd

Det kan bli en chockartad upplevelse att plötsligt insjukna i en hjärtinfarkt. Tankar på döden och hur det ska gå framöver är mycket vanliga. Kanske undrar du om du kan arbeta, ha sex eller hur läkemedlen kommer att påverka ditt liv. Du kan då prata med vårdpersonalen, som är vana vid att prata om de här sakerna.

Östergötland

Återbesök och uppföljning i Region Östergötland

Efter cirka fyra veckor får du komma på återbesök hos sjuksköterska på hjärtmottagningen. Inför besöket får du ta blodprover och i samband med besöket kontrolleras blodtryck, midjemått och EKG.

Ta med en lista över de mediciner du regelbundet använder. Skriv gärna ner de frågor du vill diskutera. Det är bra om någon närstående finns med vid uppföljningsbesöket.

I samband med besöket görs en plan för din fortsatta uppföljning, som tar hänsyn till dina individuella medicinska behov.

Under det första året efter hjärtinfarkten får du besöka sjuksköterska och hjärtläkare på hjärtmottagningen, utifrån dina medicinska behov. Det är vanligen samma provtagning och övriga rutiner som vid det första besöket.

Under de första månaderna efter hjärtinfarkten erbjuds du också möjlighet att:

  • delta i hjärtskola
  • få individuell rådgivning och delta i träning hos sjukgymnast
  • få råd av dietist
  • få hjälp med tobaksstopp

Om det finns särskilda skäl blir det ytterligare återbesök även efter det första året, men den rutinmässiga uppföljningen på hjärtmottagningen är nu slut.

Hjärtmottagningar i Östergötland

Fortsatt uppföljning på vårdcentral

Hjärtmottagningen har som målsättning att följa upp hjärtinfarktpatienter fram till dess att situationen har stabiliserats. Därefter skickas en remiss till din vårdcentral för fortsatt uppföljning. Vårdcentralerna har olika rutiner. Vissa ber patienten att höra av sig för uppföljning när recepten tar slut, andra ger en återbesökstid.

Råd till närstående

Det kan vara svårt att hantera den nya situationen när någon i ens närhet har fått en hjärtinfarkt. För att öka din beredskap kan du gå en kurs i hjärt-lungräddning. Du kan också ta reda på om och i så fall var det finns en hjärtstartare i ditt närområde. 

Du som är närstående till någon som har haft en hjärtinfarkt kan påverkas både praktiskt och känslomässigt av sjukdomen. En stor del av rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt sker hemma. Din delaktighet i din närståendes återhämtning kan därför ha stor betydelse. Du kan be att få vara delaktig vid planering av rehabiliteringen redan under tiden på sjukhuset. 

Det kan på olika sätt vara påfrestande att vara närstående. Då är det bra att veta att du kan få stöd i din uppgift att hjälpa den som har fått en hjärtinfarkt.

Det finns nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid hjärtsjukvård.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård. 

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Till toppen av sidan