Cancerformer

Ögonmelanom

Ögonmelanom är cancer i ögat. Oftast behandlas sjukdomen med strålning.

Ögonmelanom är en ovanlig sjukdom. Det finns flera former av ögonmelanom. Den här texten handlar om malignt melanom i en del av ögat som kallas uvea.

Uvea kallas också druvhinna. Det är inte känt varför man får sjukdomen. Till skillnad från hudcancersjukdomen malignt melanom beror malignt melanom i uvea inte på för mycket solande.

Symtom

Symtomen vid ögonmelanom är ofta inte så tydliga. Ibland finns inga symtom, om cancertumören är liten. Då kan en ögonläkare upptäcka sjukdomen när dina ögon undersöks av någon annan anledning.

Symtomen kan likna en näthinneavlossning. Då kan du uppleva ett eller flera av de här besvären:

  • Du kan se ljusblixtar i ytterkanten av synfältet.
  • Du kan uppleva att ditt synfält blir mindre. Till exempel kan du se en tät skugga som skymmer en del av synfältet.
  • Synskärpan kan bli suddig och raka föremål kan se böjda ut.

Det brukar inte göra ont i ögat.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du ser blixtar i utkanten av synfältet. Du kan även kontakta en ögonmottagning. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du ser en gråaktig eller mörk skugga i utkanten av synfältet. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Ögonläkaren undersöker dina ögon om hen har anledning att tro att du har ögonmelanom. Undersökningen görs på en ögonmottagning på ett sjukhus. Undersökningen tar ungefär en timme.

Förberedelser

Inför undersökningen får du droppar i ögat som vidgar pupillen, ofta i båda ögonen. Pupillen är ett hål och när det görs större kan läkaren lättare se in i ögat.

Ögonen undersöks på olika sätt

Undersökningen gör inte ont, men kan kännas ansträngande eftersom läkaren använder ett starkt ljus när hen undersöker ögonen.

Efter undersökningen

Du kan se suddigt efteråt och ögonen är oftast känsliga för ljus under de närmasta timmarna efter undersökningen. Det beror på att pupillen har blivit vidgad. Därför ska du undvika att köra bil eller något annat fordon så länge synen är nedsatt. Du kan skydda ögonen mot ljus genom att till exempel använda solglasögon eller hatt.

Röntgen och undersökning med ultraljud

Du får också en remiss till en ultraljudsundersökning av levern och en röntgen av lungorna. Det är för att läkaren vill vara säker på att sjukdomen inte har spridit sig.

Behandling med strålplatta

Behandlingen du får beror på hur stor cancertumören är, var den sitter och om den har spridit sig.

Den vanligaste behandlingen är strålning med en strålplatta. Plattan sätts in vid en operation.

De flesta som får ögonmelanom behandlas på S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm.

Förberedelser

Innan operationen får du byta om till speciella sjukhuskläder. Du får en venkateter i handen eller armen som du kan få läkemedel och dropp genom. Du kan få lugnande läkemedel om du vill.

Så fungerar behandling med strålplatta

Ögonmelanom behandlas ofta med strålning. Då har du en så kallad strålplatta med ett radioaktivt läkemedel i ögat. Strålplattan sänder ut strålning mot cancertumören. Det görs för att tumören ska sjunka ihop och skrumpna.

Det varierar hur lång tid du behöver ha strålplattan i ögat. Det kan vara från några dagar upp till en till två veckor. Därefter opereras strålplattan bort.

Operation när strålplattan sätts in

Du får information från personalen på ögonmottagningen om hur du ska förbereda dig inför operationen och hur operationen går till.

Ögonläkaren sätter in strålplattan vid en operation. Strålplattan sys fast utanpå ögat, så nära cancertumören som möjligt. Du är sövd när strålplattan opereras in.

Efter operationen får du ligga på en så kallad uppvaksavdelning. När du är tillräckligt vaken och vårdpersonalen ser att du mår bra får du komma till en vårdavdelning.

Så känns behandlingen med strålplatta

Vid behandling med strålplattan strålas själva tumören och en del frisk vävnad som finns omkring tumören. Det kan skava under tiden som du behandlas och några veckor efteråt men det brukar inte göra ont.

Efter behandlingen kan ögat bli rött, irriterat och synen kan förändras.

Efter behandlingen får du ögondroppar

Efter att strålplattan har tagits bort får du ta ögondroppar. Det är för att minska inflammationen i ögat som kan uppstå vid en strålbehandling.

Du kan behöva vara sjukskriven under behandlingen

De flesta behöver vara sjukskrivna under tiden för behandlingen. En del behöver stanna kvar på sjukhuset. Det beror på vilken typ av strålplatta som läkaren använder. 

Ibland behövs laserbehandling

Ibland behöver strålbehandlingen kompletteras med en behandling med laser. Du får behandling med laser i samband med att plattan sätts in eller vid ett senare tillfälle. Det kan vara medan plattan finns kvar, eller efter att strålbehandlingen är avslutad och plattan har opererats ut.

Operera bort ögat

Ibland kan ögat behöva opereras bort. Det görs om tumören är stor eller finns på ett ställe som gör att det inte går att behandla med strålning.

Operationen tar cirka två timmar och du är sövd under operationen.

Förberedelser

Du får information från mottagningen om hur du ska förbereda dig i. Du behöver oftast fasta inför operationen. Läs om levnadsvanor i samband med operation.

Du får ett implantat och en skalprotes

Du får ett implantat som ska fylla ut ögonhålan efter att ögat har tagits bort. Implantatet täcks med vävnad i ögonhålan. Du får även en tillfällig skalprotes som kallas conformer och som hjälper ögonhålan att läka. Conformern kan vara genomskinlig med hål i eller se ut som ett målat öga. Direkt efter operationen får du ett förband över ögonlocket.

Direkt efter operationen

Efter operationen får du ligga på en så kallad uppvaksavdelning. När du är tillräckligt vaken och vårdpersonalen ser att du mår bra får du komma till en vårdavdelning. Det är vanligt att stanna en natt på sjukhuset efter operationen.

Dagen efter operationen tar läkaren bort förbandet och undersöker så att allt ser bra ut. Därefter får du oftast lämna sjukhuset. Du ska inte köra bil eller något annat fordon efter operationen.

Du behöver undvika att köra bil i upp till sex månader.

Ögonlocken är ofta svullna efteråt

Det är vanligt att ögonlocken är svullna och missfärgade upp till tre veckor efter operationen. Svullnaden och missfärgningen blir bättre för var dag som går efter operationen.

Ögonsalva i två veckor

Efter operationen kan ögonlocket vara stängt och det ser ut som att du blundar. Ögonlocket kan öppna sig alltmer efterhand och innanför ögonlocken är vävnaden rosa och liknar insidan av munnen. De första två veckorna efter operationen får du tjocka ögondroppar som du ska smörja på insidan av ögonlocket. Vårdpersonalen visar hur du ska göra. Läkaren skriver ut ögondropparna på recept och du köper dem på apoteket.

Undvik att bada och basta

Du kan leva som vanligt efter operationen. Men du ska inte bada i bassäng eller i badkar och även undvika att basta fyra veckor efter operationen. Du kan tvätta ansiktet, duscha och tvätta håret som vanligt.

Sök vård om du får komplikationer efter behandlingen

Du måste kontakta en vårdcentral eller en  jouröppen mottagning om du skulle få något av följande besvär efter operationen:

  • Du får mycket ont i eller runt ögonhålan
  • Du blir mer svullen, röd och varm i ögonlocken eller ögonhålan
  • Du får feber och känner dig sjuk.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Efter behandling med strålplatta

Vad som sker efter behandlingen beror på om du har fått behandling med strålplatta eller om ditt öga har opererats bort.

Du blir undersökt en månad efter behandling med strålplatta

Du som har fått behandling med strålplatta blir undersökt en månad efter operationen när plattan har tagits ut. Efter det blir du undersökt efter ungefär tre månader, sex månader och tolv månader. Det tar oftast upp till sex månader innan läkaren kan se en effekt av strålbehandlingen.

Du får komma på en årlig undersökning

Du blir undersökt en gång om året resten av livet, om cancern är borta. Vid kontrollerna undersöker ögonläkaren bland annat din syn. Ibland gör hen också en undersökning med ultraljud och en ögonbottenfotografering.

Strålplattan gör att det blir ett ärr på ögonbottnen. Det kan göra att synskärpan blir sämre jämfört med innan operationen. Synfältet kan också bli mindre än det var innan behandlingen. Det går inte att förbättra synskärpan med hjälp av glasögon om har synen blivit skadad av strålning.

Återbesök för undersökning av levern i fem år

Under de första fem åren får du komma på återbesök för att få levern undersökt. Då undersöks levern med ultraljud var sjätte månad.

Att få en ögonprotes

Ögonprotesen brukar likna ditt andra öga.

Det kan vara omskakande att behöva operera bort ett öga och börja använda en ögonprotes. Den kan kännas lite ovant i början men de flesta vänjer sig efter ett tag. Det gör inte ont att ha en ögonprotes.  

Ungefär fyra veckor efter operation får du träffa en protestekniker som hjälper dig att prova ut en ögonprotes.

Två typer av proteser

Det finns två typer av ögonproteser, i plast eller i glas. En plastprotes tar några veckor att tillverka. Då kan du behöva träffa protesteknikern vid flera tillfällen för att prova ut den.

En glasprotes kan du ofta få vid ditt första besök hos protesteknikern. En plastprotes är tåligare än en glasprotes, men glasprotesen är lättare. De håller också olika länge. En plastprotes håller fyra till fem år men ibland längre. En glasprotes ska bytas ut efter två till tre år.

Ögonprotesen kan sitta kvar i flera månader men du kan behöva ta ut den ibland för att tvätta den.

Du kan ofta leva som vanligt med en ögonprotes

De flesta som har ögonprotes kan leva på samma sätt som innan operationen. Det beror på hur synen är på det andra ögat.

Du måste vänta sex månader efter att ögat har tagits bort innan du får köra bil igen.

Behandling om sjukdomen har spridit sig eller kommer tillbaka

Ögonmelanom kan sprida sig. Då är det vanligast att få sjukdomen i levern. Sjukdomen kan också komma tillbaka, ibland flera år efter att du blev sjuk.

Du får då behandling som bromsar sjukdomen. Det går inte att bli av med sjukdomen om den har spridit sig och bildat metastaser, som också kallas dottertumörer. 

Du kan få behandling med läkemedel som bromsar celldelningen, så kallad cytostatika eller målinriktad behandling. Du kan också behöva bli opererad.

Det finns också en speciell behandling då du får höga doser av cytostatika till levern. Behandlingen påverkar inte andra organ i kroppen.

Ibland går inte sjukdomen att bromsa, då får du behandling som lindrar de besvär du har. Det kallas palliativ vård.

Det är ofta möjligt att leva leva ett bra liv, även om sjukdomen inte går att bli av med.

Att få ett cancerbesked

Du kan reagera på många olika sätt på att få ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva mycket tid för att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. 

Du kan få stöd på flera håll

Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator om du känner dig orolig eller har frågor.

Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen eller Cancerfonden. Här hittar du kontaktuppgifter.

Det är vanligt att det känns lättare när behandlingen väl har börjat och du vet vad som ska hända. 

Barn behöver få veta

Barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Du kan få hjälp med vad du ska säga, om du själv vill och kan berätta för barnet.

Här kan du läsa mer om att prata med barn när någon är allvarligt sjuk.

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Om du har människor i din närhet kan de vara ett stöd. 

Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan läsa mer i texterna Att få ett cancerbesked och Närstående till någon som får cancer.

Cancerkompisar är ett nätverk för närstående.

Vad är ögonmelanom?

Ögonmelanom är cancerceller som heter melanocyter. Melanocyter finns bland annat i huden och i ögonen. Cancer bildas när celler skadas och förändras. Cellerna delar sig okontrollerat och bildar cancertumörer som tränger undan frisk vävnad.

Läs mer om hur cancer uppstår.

Uvealt malignt melanom

Den vanligaste formen av ögonmelanom heter uvealt malignt melanom. Då börjar sjukdomen i en del av ögat som heter druvhinnan, som också kallas uvea.

Ovanligt hos yngre

Ögonmelanom är en ovanlig sjukdom. Cirka 80 personer får diagnosen varje år i Sverige. De flesta som får sjukdomen är äldre än 50 år. Yngre personer kan också få sjukdomen, men det är ovanligt.

Beror inte på solande

Det är inte känt varför man får ögonmelanom. Till skillnad mot hudcancersjukdomen malignt melanom så beror uvealt malignt melanom inte på för mycket solande.

Ögonmelanom sprider sig inte till det andra ögat. Men sjukdomen kan sprida sig till andra delar av kroppen.

Uvealt melanom börjar i druvhinnan, som också kallas uvea. Druvhinnan består av regnbågshinnan som också kallas iris, och av ciliärkroppen och åderhinnan.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke. 

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

Du kan få en fast vårdkontakt

Du kan få en fast vårdkontakt om du har kontakt med många olika personer inom vården. En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

mer på 1177.se

Ensam och rädd med ett cancerbesked

Patricia Tudor-Sandahl berättar i den här filmen om hur hon gjorde när cancern fick henne att känna sig rädd, ensam och utlämnad.

Psykoterapi och psykologisk behandling

Om du mår psykiskt dåligt eller behöver stöd att göra förändringar i ditt liv kan det hjälpa att gå i psykoterapi eller annan psykologisk behandling.

Till toppen av sidan