Det är vanligt att få olika besvär under klimakteriet. Besvären kan vara lindriga eller svåra. Ibland kan besvären försvinna ett tag och sedan komma tillbaka. Du kan få besvär även om du fortfarande har mens.

Här är några vanliga besvär som du kan få under klimakteriet.

Värmevallningar och svettningar

Många får värmevallningar. En värmevallning kommer ofta plötsligt. Du kan känna dig mycket varm i bröstet, halsen eller ansiktet. Du kan också bli röd i ansiktet och börja svettas.

En del fryser efter en värmevallning. Det kallas för kylvallning.

Vallningar och svettningar kommer ofta på natten och kan störa sömnen.

Svårt att sova

Många sover sämre under klimakteriet.

Du kan till exempel:

• ha svårt att somna
• vakna flera gånger under natten
• vakna för tidigt på morgonen.

Sömnsvårigheterna kan ibland bero på svettningar eller värmevallningar.

Trötthet, nedstämdhet och hjärndimma

När du sover dåligt kan du bli trött och energilös. Du kan känna dig nedstämd och bli extra känslig för stress.

Du kan också ha

• svårt att fokusera.
• svårt att minnas saker.
• svårt att koncentrera dig.

En del kallar det för hjärndimma.

Du som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd eller autism kan märka att vissa av dina svårigheter blir större under klimakteriet.

Torra slemhinnor och torr hud

Under klimakteriet kan slemhinnorna bli torrare.

Du kan till exempel bli torr i munnen eller i ögonen.

Huden kan också bli torrare och känsligare. Den kan klia eller bli irriterad.

Besvär i slidan och urinvägarna

Hormonerna påverkar slemhinnorna i slidan och urinvägarna.

Du kan till exempel:

• bli torr i slidan
• få klåda eller sveda i underlivet
• få flytningar
• få ont när du har sex
• känna dig kissnödig oftare, och få svårt att hålla tätt
• få sveda när du kissar
• få urinvägsinfektioner ofta.

Sexuella besvär

Klimakteriet kan påverka sexlusten. Du kan få mindre lust att ha sex. Torra slemhinnor kan göra att det gör ont vid sex eller beröring. Det kan också bli svårare att få orgasm.

Ont i leder och muskler

Du kan få ont i leder eller muskler under klimakteriet.

Det kan bero på att östrogenet minskar. Det kan också bero på andra förändringar som sker på grund av att du blir äldre.

Huvudvärk, yrsel och astma

En del får mer huvudvärk eller yrsel under klimakteriet.

En del får också ökade besvär av astma.

Kontakta en vårdcentral om du har besvär som du tror beror på klimakteriet.

Kontakta en gynekologisk mottagning eller barnmorskemottagning om något av det här händer:

• du börjar blöda igen mer än ett år efter din sista mens
• du får mycket besvärande blödningar
• dina blödningar förändras på ett sätt som oroar dig.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom. Du kan också få råd om var du kan söka vård.

Ibland kan besvärliga blödningar bero på andra saker än klimakteriet. Till exempel kan  så kallade myom, som är en slags muskelknutor i livmodern, orsaka rikliga och smärtsamma blödningar. Det gäller även endometrios.

Ibland kan blödningar under klimakteriet bero på att slemhinnan i livmodern har blivit tjockare. Ibland kan det finnas cellförändringar i slemhinnan. Då brukar blödningarna vara oregelbundna och hålla på längre än vanligt. 

Berätta för läkaren om dina besvär och hur du mår. Berätta också om du har andra sjukdomar och om du tar läkemedel eller kosttillskott. Det kan påverka vilken behandling som passar dig.

Ibland behöver du göra en gynekologisk undersökning innan du får behandling med hormonläkemedel. Det är inget krav för att få östrogen utskrivet på recept, men kan behövas om du har symtom från underlivet. Undersökningen hjälper vården att se om dina besvär kan bero på något annat.

Det är viktigt att du går på regelbundna undersökningar med mammografi och gynekologisk cellprovtagning när du blir kallad till dem.

Det finns behandlingar som hjälper mot klimakteriebesvär. Den vanligaste behandlingen med läkemedel är hormonläkemedel. Det finns även andra behandlingar.

Du och läkaren pratar om vilken behandling som kan passa dig. Hormonläkemedel finns som tabletter, plåster, sprej eller gel. Vissa läkemedel påverkar hela kroppen. Andra används bara i slidan. Du är med och fattar beslut om behandlingen.

Läs mer om läkemedel vid klimakteriebesvär här.  

Du kan få annat stöd och hjälp

Du kan också få annat stöd. Prata med vårdpersonalen om vad som kan passa dig.

• Fysioterapi mot smärta eller andra kroppsliga besvär.
• Mindfulness för att hantera stress.
• Behandling med KBT för sömnsvårigheter.
• Samtalsstöd för oro eller nedstämdhet.
• Stöd för att ändra vanor, till exempel kring mat eller fysisk aktivitet.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar och besvär. Där kan du bland annat läsa om undersökningar och behandlingar.   

Riktlinjerna är rekommendationer. Vårdpersonalen behöver också ta hänsyn till dina behov och vad som passar dig.

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. 

Här kan du läsa nationella riktlinjer om klimakteriebesvär.