Läkemedel utifrån diagnos

Läkemedel vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Behandling vid psykoser består bland annat av antipsykotiska läkemedel och läkemedel mot sömnsvårigheter. Syftet med behandlingen är att lindra symtomen, och samtidigt minska risken för nya psykoser.

Den här texten handlar om läkemedelsbehandling för vuxna med olika former av psykoser.

Målet med behandlingen

En psykos kan behöva behandlas på olika sätt. Målet med behandlingen är först och främst att lindra psykotiska symtom som vanföreställningar och hallucinationer. På längre sikt är målet att du kan ha ett fungerande liv utan att få nya psykoser.

Får du ändå tillbaka dina symtom även fast du tar antipsykotiska läkemedel kan behandlingen göra att de inte blir lika starka som tidigare.

Du kan behöva använda läkemedel under en längre tid. Därför är det viktigt att du är delaktig i valet av din medicinering, så mycket som möjligt.

Oftast är det biverkningarna som avgör vilket läkemedel du kommer att föredra. I vilken form du tar läkemedlet kan också avgöra vilket som passar bäst för dig.

Läkemedel som används vid psykos

De läkemedel som först och främst används vid psykos är antipsykotiska läkemedel. De kallas ibland även för neuroleptika. Läkemedlen tonar ner psykotiska symtom som till exempel röster, vanföreställningar så att de blir mer avlägsna eller försvinner helt.

Läkaren vill ibland vänta någon vecka innan du får antipsykotiska läkemedel. Det beror bland annat på att läkaren vill ta reda på att det inte är en annan sjukdom som ligger bakom psykosen. Du kan få sömnmedel och ångestdämpande läkemedel under tiden.

Du får oftast antipsykotiska läkemedel direkt om du har haft en psykos tidigare. Ofta får du samma sorts läkemedel som du har fått tidigare, om det har hjälpt och du tycker att det fungerade bra.

Utöver det kan du även få andra typer av läkemedel, beroende på dina symtom. Vanliga symtom som är kopplade till psykos och psykossjukdomar är ångest, sömnsvårigheter eller depression.

Flera olika typer av läkemedel

Här är några exempel på olika typer av läkemedel som används vid behandling av psykos:

Antipsykotiska läkemedel är den viktigaste behandlingen. De övriga typerna av läkemedel ges om de behövs.

Behandlingstiden varierar

Hur länge du behöver använda antipsykotiska läkemedel beror bland annat på om du har återkommande symtom. Har du haft psykoser flera gånger, två eller flera perioder med psykoser kan du behöva ta läkemedel under lång tid. Det för att undvika att få en psykos igen. Vid en långvarig psykossjukdom som schizofreni behöver du läkemedel under en längre tid, ofta resten av livet.

Är det första gången du får en psykos och symtomen försvinner med hjälp av läkemedlen, ska du sänka dosen lite i taget. Hur du sänker dosen bestämmer du tillsammans med läkaren. Du kan så småningom avsluta behandlingen helt. Det kan ta cirka ett år.

Fortsätt att ta läkemedlet

När de tydligaste symtomen på psykosen har dämpats är det vanligt att man inte längre vill ta läkemedlet. Risken är stor att du blir sämre om du avbryter behandlingen själv. 

Prata med din läkare om du vill göra förändringar eller sluta använda ditt läkemedel.

Behandling vid graviditet och amning

Risken för att få en ny psykos ökar vid en graviditet. Det beror på den hormonella omställningen i kroppen. Risken ökar ytterligare i slutet av graviditeten och månaderna efter förlossningen. Det är därför viktigt att du inte slutar med dina antipsykotiska läkemedel om du blir gravid.

Prata med din läkare om du blir gravid eller planerar att bli gravid. Du kan behöva ha tätare kontakt med en specialistmottagning under graviditeten, eftersom det finns flera läkemedel som du kan undvika. Det gäller till exempel litium och benzodiazepiner.

Oftast går det bra att ta en låg dos antipsykotiska läkemedel under graviditeten. Amning är inte att rekommendera samtidigt som du får behandling med antipsykotiska läkemedel. Det beror på att dessa läkemedel går över till bröstmjölken och kan påverka barnet.

När det gäller antidepressiva läkemedel kan det oftast gå bra att fortsätta med dem under graviditeten, men du kan behöva trappa ner dosen innan förlossningen. Annars finns risk att barnet får så kallad utsättningssymtom efter födseln. Läs mer om utsättningssymtom, antidepressiva läkemedel.

Antipsykotiska läkemedel

Antipsykotiska läkemedel tar inte bort orsaken till psykosen, men lindrar symtomen. Det ökar möjligheten till återhämtning.

Det finns olika antipsykotiska läkemedel, en del har funnits länge och en del är nyare. De nya antipsykotiska läkemedlen är vanligast. Det är främst biverkningarna som skiljer sig mellan de äldre och nyare läkemedlen, och det finns också skillnader mellan enskilda läkemedel.

Läkemedlen dämpar de psykotiska symtomen och besvären. Läkemedlen kan också förhindra att du får en akut psykos igen.

Det kan ta flera veckor innan du känner dig bättre, men oftast börjar effekten av läkemedlet märkas inom en vecka. Biverkningarna kan komma innan effekten på de psykotiska symtomen märks. Det finns ingen risk för att bli beroende av läkemedlen.

Det kan ta tid att hitta rätt dos

Det kan ta tid att hitta en dos av läkemedlet som passar dig. För låg dos kan göra att effekten inte blir tillräckligt bra, och för hög dos kan ge besvärande biverkningar. Ofta minskar biverkningarna när dosen sänks, men är dosen alltför låg kan det öka risken för en ny psykos.

Ofta får man börja med en låg dos, och om det behövs höjs dosen sakta. Du kan då märka av biverkningarna. Det är viktigt att berätta för din läkare om du känner biverkningar.

Finns som tabletter eller sprutor

Antipsykotiska läkemedel finns både som tabletter och sprutor. Tabletterna ska tas varje dag. Har du svårt att komma ihåg att ta dina tabletter är ett tips att använda så kallad doseringsask.

En del läkemedel som du kan få med en spruta av vårdpersonal har en så kallad depåeffekt. Det innebär att läkemedlet ger en jämn och långvarig effekt.

Det vanligaste är att du får en depåspruta en gång i månaden. Men du kan också få den i andra intervall, till exempel med två veckors mellanrum. Det kan vara bra om du till exempel har svårt att komma ihåg att ta dina läkemedel.

Det finns också läkemedel utan depåeffekt som ges med spruta. Då kommer effekten snabbt, men verkar inte lika länge. Snabbverkande sprutor med läkemedel ges bara av vårdpersonal om du har starka psykossymtom som måste behandlas akut.

Biverkningar av antipsykotiska läkemedel

Biverkningarna skiljer sig ofta mellan de olika antipsykotiska läkemedlen. Här beskrivs vanliga biverkningar som både äldre och nyare läkemedel kan ge.

Vilka biverkningar du känner av är olika från person till person, och varierar beroende på läkemedel. Du kan behöva ändra dosen eller byta läkemedel om du får mycket biverkningar.

Besvär i musklerna

Du kan få ett eller flera av följande besvär:

  • Du blir stel i exempelvis benen, armarna och musklerna i käken.
  • Du får myrkrypningar i benen, så att du måste gå omkring.
  • Du får darrningar eller kramper i musklerna.

Tar du en alltför hög dos snabbt kan du även få kramper i musklerna runt ögonen, i svalget och i halsen. Muskelbesvären kan påminna om de symtom man kan få vid Parkinsons sjukdom.

Ofrivilliga muskelrörelser

Det är mycket ovanligt, men en biverkning som kan komma efter minst sex månaders behandling är tardiv dyskinesi. Då får du ofrivilliga muskelrörelser i ansiktet, till exempel att du tuggar ofrivilligt. Ibland kan dessa besvär uppstå efter flera års behandling.

Trötthet och andra psykiska biverkningar

De äldre antipsykotiska läkemedlen kan göra att det känns som att du är avskärmad från omgivningen och att det är trögt att tänka.

Vissa av de nyare antipsykotiska läkemedlen kan också ge trötthet och är därför bäst att ta på kvällen för att få hjälp med sömnen.

Hormonella biverkningar

Hormonet prolaktin kan öka i kroppen av vissa antipsykotiska läkemedel. Det kan leda till att brösten känns spända och svullna, och det kan komma en mjölkliknande vätska från bröstvårtorna. Det kan även påverka mensen, eller att man får svårt att få eller behålla stånd. Prolaktin gör även att sexlusten kan minska.

Viktuppgång

Vissa antipsykotiska läkemedel kan göra att du går upp i vikt. Du kan behöva råd och stöd kring sunda vanor som att äta mager mat och att röra på dig.

Du bör gå till din läkare regelbundet för att få en allmän hälsokontroll och för att kontrollera dina blodvärden. Du kan till exempel kontrollera dina blodvärden, midjemått och vikt på din psykiatriska mottagning. Att ha övervikt kan på sikt leda till typ 2-diabetes och förhöjt blodtryck.

Övriga biverkningar

De antipsykotiska läkemedlen kan även påverka andra organ i kroppen. Du kan till exempel få något av följande symtom:

Läkemedel och trafik

Din förmåga att köra bil kan påverkas av vissa läkemedel. Du kan till exempel bli dåsig, eller se suddigt. Olika personer reagerar olika. Du är själv ansvarig för att bedöma om du kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet och reaktionsförmåga. Läs mer om trafikfarliga läkemedel.

Muntorrhet

Du kan bli torr i munnen av läkemedlen. Då ökar risken för hål i tänderna. Därför är det viktigt att du sköter dina tänder extra noga under behandlingen, och borstar tänderna med fluortandkräm och använder tandtråd. Läs mer om muntorrhet.

Det finns ett särskilt tandvårdsbidrag som du kan söka. Det gör att tandvården inte blir lika dyr.

Rökning kan påverka vissa läkemedel

Rökning kan minska mängden av vissa antipsykotiska läkemedel i kroppen. Du kan behöva sänka dosen av ditt läkemedel om du planerar att sluta röka. Du kan annars få biverkningar.

Det gäller framför allt om du använder läkemedel som innehåller olanzapin eller klozapin.

Berätta för din läkare om du röker och vill sluta, ni kan då behöva ändra läkemedelsdosen. Det finns hjälp att för att sluta röka och du kan också få råd och stöd hos exempelvis Sluta-Röka-Linjen.

Exempel på nyare antipsykotiska läkemedel

Läkemedel som innehåller aripiprazol:

  • Abilify och Abilify Maintena
  • Aripiprazol och Aripiprazole.

Läkemedel som innehåller klozapin:

  • Clozapine
  • Froidir
  • Leponex.

Läkemedel som innehåller olanzapin: 

  • Olanzapin
  • Zalasta
  • Zypadhera
  • Zyprexa och Zyprexa Velotab.

Läkemedel som innehåller paliperidon:

  • Invega
  • Paliperidon
  • Xeplion
  • Trevicta.

Läkemedel som innehåller quetiapin:

  • Biquetan
  • Kvetiapin Ebb
  • Quetiapin
  • Seroquel Depot.

Läkemedel som innehåller risperidon:

  • Risperdal och Risperdal Consta
  • Risperidon
  • Rispolept Consta.

Läkemedel som innehåller sertindol:

  • Serdolect.

Läkemedel som innehåller ziprasidon:

  • Zeldox
  • Ziprasidon och Ziprasidone.

Läkemedel som innehåller lurasidon:

  • Latuda.

Läkemedel som innehåller kariprazin:

  • Reagila.

Exempel på äldre antipsykotiska läkemedel

Läkemedel som innehåller flupentixol:

  • Fluanxol
  • Fluanxol Depot.

Läkemedel som innehåller haloperidol:

  • Haldol
  • Haldol Depot.

Läkemedel som innehåller levomepromazin:

  • Levomepromazin
  • Nozinan.

Läkemedel som innehåller perfenazin:

  • Trilafon dekanoat.

Läkemedel som innehåller zuklopentixol:

  • Cisordinol, Cisordinol Depot och Cisordinol-Acutard
  • Clopixol, Clopixol Depot och Clopixol Acutard.

Läkemedel vid sömnsvårigheter

Att ha svårt att sova i samband med en psykos kan ha flera orsaker.

Om man inte har ett jobb eller daglig sysselsättning är det vanligt att man vänder på dygnet. Andra orsaker till dålig sömn kan vara oro och nedstämdhet. Att sova för lite kan göra att din psykos blir värre. Därför brukar det vara viktigt att behandla sömnlösheten.

När psykosen börjar gå över kanske du inte behöver använda sömnmedel så ofta utan bara tillfälligt.

Det finns olika typer av läkemedel vid sömnsvårigheter som fungerar på lite olika sätt.

Exempel på sömnmedel som inte är beroendeframkallande

Läkemedel som innehåller melatonin:

  • Circadin
  • Mecastrin
  • Melatan
  • Melatonin
  • Mellozzan.

Läkemedel som innehåller prometazin:

  • Lergigan, Lergigan mite och Lergigan forte
  • Prometazin.

Läkemedel som innehåller propiomazin:

  • Propavan.

Exempel på sömnmedel som är beroendeframkallande

Läkemedel som innehåller zolpidem:

  • Stilnoct
  • Zolpidem.

Läkemedel som innehåller zopiklon:

  • Imovane
  • Zopiclone
  • Zopiklon.

Ångestdämpande läkemedel

Ångesten kan göra psykosen värre. Då kan det hjälpa att ta läkemedel som används för att dämpa ångest. Till en början kan du få en hög dos ångestdämpande läkemedel, och när psykosen och ångesten dämpats kan dosen sänkas.

Många ångestdämpande läkemedel har snabb effekt och ska tas när du känner ångest. Andra ångestdämpande läkemedel behöver du ta regelbundet under en längre tid. Det dröja två till tre veckor innan de ger bra effekt. En del personer kan till och med uppleva att ångesten ökar under de veckorna.

Ångestdämpande läkemedel som inte är beroendeframkallande

Har du lindrigare ångest eller om du behöver ångestdämpande läkemedel under en längre tid finns läkemedel som inte är beroendeframkallande.

Bensodiazepiner

Läkemedel som tillhör gruppen bensodiazepiner lindrar ångest snabbt och har bra effekt om du har svår ångest på grund av psykossymtom.

Du kan få bensodiazepiner om det är första gången du insjuknar och ännu inte fått behandling med antipsykotiska läkemedel. Bensodiazepiner gör också att du sover bättre och kan därför även användas som sömnmedel.

Det finns flera läkemedel i gruppen bensodiazepiner, och de fungerar ungefär på samma sätt. Det som skiljer dem åt är hur snabbt de börjar verka, hur länge effekten varar och hur sömngivande de är.

Ökad risk för beroende

Det finns en ökad risk att bli beroende av bensodiazepiner om behandlingen är längre än några månader. Oftast är risken att bli beroende liten om läkemedlen används under kort tid vid en psykos. Men det är ändå bra att försöka att minska dosen och sluta med läkemedlet så småningom.

Prata med din läkare och du använder bensodiazepiner och vill sluta. Behöver du använda ångestdämpande läkemedel under en längre tid finns andra typer av läkemedel som inte är beroendeframkallande.

Ångestdämpande läkemedel som innehåller pregabalin

Läkemedel som innehåller pregabalin kan användas om inget annat läkemedel hjälper. Detta läkemedel behöver tas regelbundet och effekten kommer oftast efter cirka tre veckor.

Be att få byta läkemedel om du har använt sådana läkemedel i två till tre veckor, men inte fått någon lindring. Det finns en ökad risk för att bli beroende efter en längre tids användning.

Biverkningar av ångestdämpande läkemedel

Du kan bli trött av ångestdämpande läkemedel.

Läkemedel och trafik

Din förmåga att köra bil kan påverkas av vissa läkemedel. Du kan till exempel bli dåsig, eller se suddigt. Olika personer reagerar olika. Du är själv ansvarig för att bedöma om du kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet och reaktionsförmåga. Läs mer om trafikfarliga läkemedel.

Muntorrhet

Du kan bli torr i munnen av läkemedlen. Då ökar risken för hål i tänderna. Därför är det viktigt att du sköter dina tänder extra noga under behandlingen. Borsta tänderna med fluortandkräm och använder tandtråd. Läs mer om muntorrhet.

Övriga biverkningar

Bensodiazepiner kan göra att du får sämre minne.

Ibland hjälper inte de ångestdämpande läkemedlen. Det kan bero på att de psykotiska symtomen fortfarande finns kvar och ger ångest. Prata med din läkare då.

Känner du fortfarande ångest eller att ångesten blir värre kan det bero att du har fått för hög dos av det antipsykotiska läkemedlet. Då kan du få biverkningar som oro, olust och rastlöshet.

Exempel på ångestdämpande medel som inte är beroendeframkallande

Läkemedel som innehåller alimemazin:

  • Alimemazin.

Alimemazin kan ge samma typer av muskelbiverkningar som antipsykotiska läkemedel, men mildare. Det kan till exempel vara muskelkramper, stelhet, skakningar eller rastlöshet.

Läkemedel som innehåller hydroxizin:

  • Atarax
  • Hydroxizine.

Hydroxyzin kan öka risken för hjärtrubbningar. Därför ska det användas med viss försiktighet, speciellt om du redan använder ett antipsykotiskt läkemedel som kan förändra hjärtats rytm. Fråga din läkare om du är osäker.

Läkemedel som innehåller prometazin:

  • Lergigan, Lergigan mite och Lergigan forte.
  • Prometazine Actavis.

Exempel på ångestdämpande läkemedel som är beroendeframkallande

Läkemedel som innehåller pregabalin:

  • Brieka
  • Lyrica
  • Pregabalin.

Läkemedel som innehåller alprazolam:

  • Alprazolam
  • Xanor och Xanor Depot.

Läkemedel som innehåller diazepam:

  • Diazepam
  • Stesolid.

Läkemedel som innehåller lorazepam:

  • Lorazepam
  • Temesta.

Läkemedel som innehåller oxazepam:

  • Oxascand
  • Sobril.

Det finns även antidepressiva läkemedel som kan hjälpa mot ångest.

Antidepressiva läkemedel

Du kan behöva få antidepressiva läkemedel om du förutom din psykossjukdom, dessutom känner dig djupt nedstämd, orkeslös och har förlorat intresset för sånt som tidigare roat dig. Speciellt viktig är antidepressiv behandling om du börjar få självmordstankar.

Antidepressiva läkemedel lindrar också ångest, men det kan ta flera veckor innan du känner av effekten. Läs mer i texten om antidepressiva läkemedel.

Antikolinerga läkemedel

Antikolinerga läkemedel används för att minska biverkningarna som vissa antipsykotiska läkemedel kan ge.

De används framför allt vid allvarliga kramptillstånd som kan uppstå direkt när man får en spruta, med ett kortverkande antipsykotiskt läkemedel. Läkemedel i tablettform kan användas om man upplever mindre allvarliga biverkningar i form av stelhet i ben, armar eller käkpartiet.

Du kan få biverkningar av antikolinerga läkemedel, som till exempel svårigheter med minnet, att du blir torr i munnen och i ögonen.

Prata med din läkare om du använder antikolinerga läkemedel och vill minska dosen eller sluta.

Exempel på antikolinerga läkemedel

  • Akineton.

Övriga läkemedel

Du kan få så kallat stämningsstabiliserande läkemedel som du tar regelbundet om du förutom psykossymtomen har perioder av mani eller depression. Det är läkemedel som förhindrar att du blir nedstämd eller upprymd, det vill säga manisk.

Stämningsstabiliserande läkemedel kan innehålla litium, men det finns också andra läkemedel med liknande effekt. De läkemedlen kan innehålla valproat eller lamotrigin, som även används mot epilepsi.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Mer på andra webbplatser

Har du frågor om läkemedel?

Du kan ringa Läkemedelsupplysningen helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 17.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Glömd dos eller överdosering

För de flesta läkemedel är en enstaka bortglömd dos inget större problem. Här kan du läsa mer om glömd dos och överdosering.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar som du eller någon närstående har upplevt. Det räcker med att du misstänker att läkemedlet kan vara orsaken. Anmäl här via en e-tjänst.

Till toppen av sidan