Kejsarsnitt
Ett kejsarsnitt är en slags förlossning. Det är en operation där en läkare gör ett snitt i magen och livmodern och lyfter ut barnet ur magen. Kejsarsnitt kan vara planerade, akuta eller omedelbara. Det beror på hur bråttom det är att få ut barnet. Det finns olika anledningar till att det blir kejsarsnitt.
I Sverige föds knappt vart femte barn med kejsarsnitt.
Du kan läsa en lättläst version av texten här.
Filmen visar hur ett kejsarsnitt går till.
Planerat kejsarsnitt
Ett planerat kejsarsnitt är precis som det hörs på namnet bestämt i förväg. Då vet du att barnet kommer att födas med kejsarsnitt och du får en tid för operation.
Narkosläkaren använder oftast ryggbedövning så att du som är gravid kan vara vaken under kejsarsnittet. Det går bra att någon närstående är med inne i operationssalen.
Akut kejsarsnitt
Ett akut kejsarsnitt liknar ett planerat kejsarsnitt. Oftast har förlossningen startat som en vaginal förlossning. Av olika anledningar kan läkaren besluta om kejsarsnitt.
Från att det bestämts om kejsarsnitt tills att operationen startar brukar det ta mellan en halvtimme och en timme. Då finns det tid för förberedelser. Det är vanligast med ryggbedövning som smärtlindring. Det går bra att någon närstående kan vara med i operationsrummet.
Omedelbart kejsarsnitt
Vid ett omedelbart kejsarsnitt är det bråttom. Barnet behöver födas så snabbt som möjligt. De vanliga förberedelserna inför operationen hinns inte med.
Det är vanligast att du som är gravid sövs med narkos.
Närstående brukar inte få vara med i operationssalen, utan brukar få vänta utanför. Ofta är barnet ute ur magen inom 10 till 15 minuter från det att läkaren tog beslut om kejsarsnitt.
Orsaker till kejsarsnitt
Ett planerat kejsarsnitt beror oftast på en eller flera av följande saker:
- Barnet ligger med stjärten nedåt i livmodern i så kallad sätesbjudning. Det har inte hjälpt med vändningsförsök.
- Du som är gravid har fått havandeskapsförgiftning.
- Det är fler än ett barn i magen och graviditeten har varit komplicerad.
- Moderkakan sitter i vägen där barnet ska komma ut. Det kallas också föreliggande moderkaka.
- Du som är gravid har förlossningsrädsla.
- Tidigare skador eller operationer.
- Du som är gravid har trångt bäcken.
- Barnet i magen bedöms vara stort.
Anledningar till akut eller omedelbart kejsarsnitt kan förutom det som nämns ovan vara:
- Att det blir problem under en vaginal förlossning, som att den tar lång tid eller att värkarna inte är effektiva.
- Att barnet inte mår bra, till exempel hotas av syrebrist.
- Att en ultraljudsundersökning visar att barnet inte växer som det ska. Då kan läkaren besluta att barnet har bättre chans att växa färdigt utanför magen och behöver komma ut.
- Du som är gravid får stora blödningar eller bristningar i livmodern.
Förberedelser
Rutiner och förberedelser kan skilja sig åt mellan olika regioner och kliniker.
Inför ett planerat kejsarsnitt
Inför ett planerat kejsarsnitt får du prata med en läkare och en barnmorska som informerar om hur allt kommer att gå till. Det kan också hända att du får träffa en narkosläkare och prata om bedövning.
Det finns särskilda rutiner för hur du som är gravid får äta och dricka inför operationen. Du får information om vad som gäller från det stället där du ska opereras.
På sjukhuset kan du få lämna blodprover bland annat för kontroll av blodvärdet. Du får byta om till sjukhuskläder och ta av eventuella smycken. Det går bra att ha med sig någon närstående. Du som följer med får också byta om till sjukhuskläder.
När det är mer bråttom
Även vid ett akut kejsarsnitt brukar det finnas tid för lite frågor och information, men vid ett omedelbart kejsarsnitt finns det oftast ingen tid för förberedelser.
Vid ett oplanerat kejsarsnitt har du som är gravid kanske ätit och druckit strax innan. Egentligen ska man ha tom mage när man får narkos. Men vid ett oplanerat kejsarsnitt använder narkosläkaren en speciell teknik för att förhindra komplikationer.
Så går kejsarsnittet till
Innan kejsarsnittet mäter personalen barnets puls med hjälp av en så kallad CTG-apparat. Personalen mäter även ditt blodtryck.
På operationsavdelningen får du som är gravid en kateter i urinblåsan, om du inte redan har fått det på förlossningsavdelningen. Katetern behöver sitta kvar så länge bedövningen sitter i eftersom du då inte kan kissa själv.
Du får också en venkateter i armvecket eller på ovansidan av handen. En venkateter är en liten tunn plastslang. Genom venkatetern kan du få vätska och läkemedel som behövs under kejsarsnittet, exempelvis läkemedel som gör att livmodern drar ihop sig efter att barnet har fötts.
Operationsrummet
Ett operationsrum har ganska enkel inredning. Det innehåller mest utrustning för operation och övervakning. Det kan vara flera läkare, barnmorskor och vårdpersonal som är med i rummet under ett kejsarsnitt.
Närstående brukar få sitta vid huvudändan av operationsbordet.
Operationen
När läkaren har kontrollerat att bedövningen eller narkosen har tagit börjar operationen.
En sjuksköterska tvättar med bakteriedödande medel och klär in magen i sterila operationsdukar. Hen sätter också upp en skärm som gör att du inte ser magen.
Operationsbordet vinklas så att du ligger mer på vänster sida för att undvika tryck på stora kroppspulsådern.
Läkaren gör ett snitt i huden, oftast ett så kallat bikinisnitt. Hen skär några centimeter ovanför blygdbenet. Har du fött barn med kejsarsnitt tidigare så gör läkaren ofta snittet i det gamla ärret. Det är mycket ovanligt att läkaren gör ett snitt från naveln ner till blygdbenet. När magen och livmodern öppnats, lyfter läkaren ut barnet.
Oftast hjälper en sjuksköterska eller en annan läkare till. Om du är vaken under operationen känner du oftast ett tryck när läkaren opererar, men det gör inte ont.
När barnet är ute
När barnet är ute klipper läkaren av navelsträngen. Läkaren brukar lämna en bit navelsträng kvar vid det första klippet. Sedan brukar navelsträngen klippas av igen, så att den blir ännu kortare. Det kan du som är närstående göra.
Vårdpersonalen ger ett läkemedel så att livmodern ska dra ihop sig.
Moderkakan sitter fortfarande fast inne i livmodern. Den brukar lossna när läkaren drar lätt i navelsträngen. När moderkakan har lossnat lyfter läkaren ut den ur magen.
Innan läkaren börjar sy ihop operationssåret kontrollerar hen att livmodern drar ihop sig ordentligt. Ibland behöver vårdpersonalen ge extra läkemedel för att den ska göra det.
När såret är hopsytt får du ett bandage över. Såret sys oftast med en tråd som gör att stygnen försvinner av sig själva.
Barnet under operationen
När navelsträngen är avklippt tar först en barnmorska hand om barnet. Ofta tar barnmorskan med barnet till ett rum bredvid operationssalen och lägger det på ett särskilt bord. Du som är närstående kan följa med.
Barnmorskan kontrollerar om barnet andas ordentligt och mår bra. Undersökningen brukar ta 5 till 10 minuter. Ibland behöver barnmorskan ta blodprover från stumpen där navelsträngen satt.
När undersökningen är klar går det bra att hålla barnet, om barnet mår bra. Det är bra om barnet kan få ligga hud mot hud.
En barnläkare kan finnas med vid kejsarsnittet, om barnet riskerar att må dåligt när hen kommer ut.
Rutinerna kan vara lite olika på olika sjukhus.
Så lång tid tar operationen
Ett kejsarsnitt tar vanligtvis mellan 30 minuter och en timme. Tiden från att operationen börjar tills att barnet föds brukar sällan vara mer än tio minuter. Ibland tar det längre tid, till exempel om du som opereras har haft flera tidigare kejsarsnitt.
När barnet har fötts syr läkaren ihop livmodern och magen. Det tar längre tid att sy ihop än att öppna magen.
Efter operationen
Efter operationen kommer du till en uppvakningsavdelning eller en förlossningsavdelning. Ibland kommer du direkt till en BB-avdelning. Rutinerna varierar mellan olika sjukhus.
Om du fått ryggbedövning släpper den gradvis. När bedövningen börjar släppa är det vanligt att man får komma till en BB-avdelning.
En barnmorska undersöker dig
En barnmorska kommer vid några tillfällen och trycker på magen för att undersöka att livmodern drar ihop sig. Hen kontrollerar också att du inte blöder för mycket från slidan eller såret på magen. När bedövningen släppt tar barnmorskan bort katetern i urinblåsan, men några kan få ha kvar den över natten.
En del får läkemedel för att minska risken för blodpropp och antibiotika för att förebygga infektion.
Det vanligt att känna sig trött efter narkosen, om du har varit sövd. En del mår illa.
Personalen kontrollerar bandaget över operationssåret. Såret kan göra ont i flera dagar, men du får smärtstillande läkemedel. Det går bra att duscha med bandaget.
Du får stanna kvar några dagar
Efter ett kejsarsnitt är det vanligt att stanna 2–3 dagar på BB. En del kan åka hem tidigare, en del behöver stanna längre. Du kan behöva stanna längre om något av det här händer:
- Du förlorade mer blod än man vanligt förlorar under kejsarsnitt.
- Det är problem att mata barnet.
- Barnet mår inte bra.
- Du som varit gravid får en infektion i livmodern.
Efter operationen kommer en blodig flytning från slidan. Blodet kommer från det sår som blir när moderkakan lossnar från livmoderväggen. Blödningen kallas avslag och det är vanligt att blöda i 4–6 veckor.
De första dagarna brukar det vara som en riklig mens, sedan avtar det. När du är aktiv och rör på dig kan det komma lite mer blod. Det är också vanligt att det kommer mer blod om du har legat stilla och sedan reser dig. Då kan det också komma blodklumpar.
Stöd efteråt
Innan du åker hem från BB är det vanligt att prata igenom kejsarsnittet med en barnmorska eller läkare. Om du var inställd på att föda genom slidan och det inte blev så kanske det känns jobbigt. Om det blev akut eller omedelbart snitt kan ni prata om varför det blev så.
Känslor och funderingar kan också komma en tid efteråt. Då kan du kontakta en barnmorska som kan ge stöd och råd. Barnmorskan kan också förmedla kontakt med en kurator eller psykolog, om det behövs.
Kroppens återhämtning
Såret efter kejsarsnittet börjar läka direkt. Även om det går snabbt i början kan det ta flera veckor innan såret är läkt. Det kan göra ont i magen och kring operationssåret, ändå är det viktigt att du rör på dig. Det gör att läkningen går snabbare samtidigt som det minskar risken för blodpropp och förstoppning.
Efter två veckor kan du röra på dig ungefär som vanligt. Det går bra att bära barnet, men undvik annars tunga lyft de första veckorna.
Knipövningar går bra att göra redan några dagar efter förlossningen. Du bör vänta minst en månad innan du börjar träna magmusklerna, och i början skall du inte träna alltför intensivt.
Det kan göra mer ont i såret när du hostar, skrattar eller nyser. Det kan kännas bättre om du trycker med händerna eller en kudde mot såret.
Du får mindre känsel i huden vid såret. Det kan också kännas tjockt under ärret. Det kan vara så i upp till ett år efteråt.
Hygien
Tänk på detta de första veckorna, när du har den blodiga flytningen som kallas avslag:
- Bada inte, men duscha går bra.
- Använd kondom eller femidom om du har vaginalt samlag.
- Använd inte mensskydd som förs in i slidan, som tampong eller menskopp.
Äta och dricka
Det är bra att äta fiberrik mat och dricka mycket. Det är för att undvika förstoppning. Undvik mat som ger gaser i magen, till exempel bönor, linser och kolsyrad dryck. Gaser i magen kan göra ont efter en magoperation.
Att mata barnet
Ibland kan det ta lite extra tid för brösten att få igång produktionen av mjölk. Då är det viktigt att barnet får suga ofta. Det kan också hjälpa igång amningen om barnet ligger hud mot hud. Här kan du läsa mer om amning och bröstmjölksersättning, även kallat modersmjölksersättning. Det är ökad risk för mjölkstockning efter kejsarsnitt.
Risker och komplikationer
Det är ovanligt med komplikationer efter ett kejsarsnitt. Men det finns en ökad risk för följande:
- Infektion i livmodern.
- Infektion i operationsärret.
- Urinvägsinfektion.
- Blodpropp.
Det finns också en ökad risk för större blödningar i livmodern eller att livmodern inte vill dra ihop sig ordentligt.
Dessutom kan det bli besvär med moderkakan vid kommande graviditeter, som att moderkakan växer fast i operationsärret och ger besvärliga blödningar när moderkakan ska tas ut. Det är även ökad risk för livmoderbristning vid nästa förlossning efter kejsasnitt.
När och var ska jag söka vård
Kontakta en barnmorskemottagning om du får besvär efter ett kejsarsnitt.
Om det är bråttom
Sök vård direkt på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning om något av detta händer:
- Du får feber och samtidigt ont i nedre delen av magen. Det känns ömt om du trycker på livmodern.
- Du blir svullen och öm i vaden.
- Du får svårt att andas.
- Det blöder mycket mer ur slidan eller det kommer stora klumpar med blod.
- Du blir väldigt trött och känner dig mycket sjuk.
Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.
Barnet
En del nyfödda barn får problem med andningen efter kejsarsnitt. De kan då behöva hjälp med andningen. Det beror på att de är oförberedda på att födas.
De kan behöva få extra vård på en så kallad neonatalavdelning, särskilt om barnet föds för tidigt. Som förälder kan du komma till neonatalavdelningen så ofta du vill och när som helst på dygnet. På många sjukhus finns det möjlighet att sova i närheten av avdelningen.
Under uppväxten är det vanligare att barn som föds med planerat kejsarsnitt behöver behandlas för luftvägsinfektioner och infektioner i mag-tarmkanalen. De har troligen även ökad risk att utveckla astma och reumatisk sjukdom senare i livet.
Gravid igen efter kejsarsnitt
Det går ofta bra att föda nästa barn genom slidan. Det beror lite på vad som var orsak till kejsarsnittet. En läkare eller barnmorska kan ge dig råd om på vilket sätt det är lämpligt att föda nästa barn.
En del får rådet att vänta med en ny graviditet en viss tid. Såret brukar vara helt läkt efter ett år, så längre än så behöver du inte vänta.
Det finns ingen gräns för hur många gånger du kan föda med kejsarsnitt.
Men efter två kejsarsnitt är det mer ovanligt att föda barn genom slidan.
Påverka och delta i din vård
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ.
Du kan ha möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också ha möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.