LÄRANDE, FÖRSTÅELSE OCH MINNE

Adhd

Du som har adhd kan ha svårt att koncentrera dig och att prestera i vissa situationer eller miljöer. Du kan ha svårt att hålla ordning omkring dig och få saker och ting gjorda. Det finns hjälp att få för att vardagen ska fungera bättre, om du har adhd.

Kronoberg

Den här texten handlar om adhd hos barn och vuxna. Det finns ett särskilt kapitel med råd till dig som är förälder till ett barn med adhd.

Du som är mellan 13 och 25 år kan läsa om adhd på UMO.se.

Vad är adhd?

Adhd är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den påverkar din förmåga att koncentrera dig, styra och kontrollera ditt beteende. Den kan också påverka hur aktiv eller intensiv du är som person.

Adhd har ingenting med intelligens att göra, utan med hur hjärnan och nervsystemet fungerar.

Svårigheterna brukar uppstå i vissa situationer eller miljöer. Du kan till exempel ha svårt att fokusera och behålla din uppmärksamhet på det du ska göra om det är stökigt eller rörigt omkring dig, eller om uppgiften inte känns motiverande för dig.

Svårigheter men också styrkor

Att ha adhd innebär inte att du är sjuk, utan att du fungerar på ett annorlunda sätt än vad som oftast förväntas i samhället. Du kan till exempel ha svårt att sitta still länge, lyssna på långa föredrag eller komma igång med en uppgift.

Att känna att du ibland inte fungerar eller presterar som andra kan påverka din självkänsla negativt, och påverka ditt känsloliv och din psykiska hälsa.

På grund av de svårigheter som du har kallas adhd för en funktionsnedsättning, även om ditt sätt att vara också kan innebära styrkor som andra kanske inte har. Därför kan du, om du hellre vill det, kalla det för en funktionsvariation.

Varför heter det adhd?

A - attention (uppmärksamhet)

D – deficit (brist)

H – hyperactivity (överaktivitet)

D – disorder (störning)

Adhd betyder uppmärksamhets- och överaktivitetsstörning. Men alla som har dessa besvär är inte tydligt överaktiva. Om du främst har problem med uppmärksamhet kan det i stället vara en form av adhd som kallas add. Då kan dina svårigheter ofta vara mindre synliga för omgivningen, vilket gör att det ofta dröjer innan du får en utredning och diagnos.

Olika former av adhd

Det finns tre olika former av adhd. Ibland kan man ha fler än en form.

  • Kombinerad form– Du har svårt att fokusera och behålla din uppmärksamhet, hantera impulser och är överaktiv. Det är den vanligaste formen av adhd.
  • Huvudsakligen ouppmärksam form– Du har framför allt svårt att fokusera och behålla din uppmärksamhet, men kan även ha problem med överaktivitet och att hantera impulser. Denna form av adhd kallas ofta add.
  • Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form – Du har framför allt svårt att hantera impulser och är överaktiv. Du kan i viss mån även ha uppmärksamhetsproblem. Denna form är mer ovanlig än de andra två, och förekommer vanligast hos förskolebarn.

Hur märks det att någon har adhd?

Du som har adhd eller add kan känna igen dig i flera av dessa beskrivningar:

  • Du har många tankar och idéer i huvudet på samma gång.
  • Du har svårt att komma igång med uppgifter, och svårt att avsluta dem.
  • Du har svårt att följa långa instruktioner.
  • Du kan ha svårt att hålla ordning omkring dig.
  • Du kan ha svårt att passa tider.
  • Du glömmer eller tappar ofta bort saker.
  • Det är vanligt att du skjuter upp det du ska göra tills det blir försent.

Ibland kan du också känna igen dig i något av följande:

  • Du tycker att det är jobbigt att skriva eller läsa.
  • Du kan göra saker utan att tänka efter före.
  • Du har ett stort behov av att röra på dig, eller känner inre oro.
  • Du kan ha svårt att reglera ditt humör.

Det är vanligt att du har svårt att sova. Det kan göra att du vänder på dygnet, har svårt att komma upp på morgonen och lägga dig på kvällen.

Även om det finns vissa typiska svårigheter vid adhd, kan det variera hur du påverkas beroende på omgivningen och vilka krav som ställs på dig.

För att diagnosen adhd ska uppfyllas krävs följande:

  • att svårigheterna har funnits under en lång tid
  • att svårigheterna ger stora problem att klara av vardagen
  • att svårigheterna inte kan förklaras bättre genom något annat
  • att svårigheterna märks i minst två miljöer, till exempel både hemma och på jobbet eller i skolan och på fritiden.

Andra samtida diagnoser vanliga

Det är vanligt att även ha dyslexi eller andra inlärningssvårigheter eller en autismspektrumdiagnos. Språk- och talstörningar eller så kallat trotssyndrom är också vanligt ihop med adhd. Du kan också ha någon form av Tics som till exempel Tourettes syndrom.

En annan diagnos som ibland förekommer ihop med adhd är nedsatt koordinationsförmåga eller Developmental Coordination Disorder (dcd). Det innebär att du har svårt att samordna vissa rörelser. Sådant som kan behövas inom till exempel lagsporter eller när du ska lära dig cykla eller köra bil. Tidigare kallades detta också för dyspraxi.

Det finns stöd och hjälp att få vid adhd. Det är viktigt att ta emot hjälp, annars kan lätt svårigheterna leda till låg självkänsla och andra besvär såsom ångest, depression eller ett missbruk.

När och var ska jag söka vård?

Sök hjälp om du eller ditt barn har stora svårigheter i vardagen som du misstänker beror på adhd. För att få det stöd och den hjälp som du eller ditt barn behöver kan ni först behöva göra en utredning.

Söka hjälp för egen del

Du som är över 18 år ska kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning för att få en första bedömning. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du som är under 18 år kan själv kontakta vårdcentralen, elevhälsan om du går i skolan eller barn och ungdomspsykiatrin, bup. Du kan också kontakta någon som arbetar på en ungdomsmottagning.

Söka hjälp för någon under 18 år

Du kan söka vård på flera ställen om det gäller ett barn eller tonåring:

Du kan kontakta bup direkt eller få en remiss från vårdcentralen. Då kan du få en första bedömning, och sedan inleds eventuellt en utredning av barnet.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Vad innebär en utredning?

Att gå igenom en neuropsykiatrisk utredning som vuxen innebär att du träffar en läkare och en psykolog vid flera tillfällen och får göra flera intervjuer och tester. Det händer också att en pedagog, socionom, sjukgymnast eller en arbetsterapeut är med under utredningen.

När utredningen är klar får du information om resultatet och vilken hjälp, stöd eller behandling du kan få. Det kan vara bra att ha en närstående med sig vid det avslutande samtalet. Läs mer om hur en utredning går till.

Utredning av barn involverar fler personer

En utredning innebär att du och ditt barn träffar en läkare som ställer frågor. Här är några exempel på frågor du kan få svara på:

  • Hur har barnet utvecklats? När lärde sig barnet att gå och prata?
  • Vilka styrkor och svårigheter har barnet?
  • Har barnet några problem med sömnen eller med mat och ätande?
  • Hur fungerar barnet ihop med andra barn?
  • Finns det någon mer i familjen som har liknande svårigheter?

Förutom att du och barnet intervjuas brukar även personal på skolan eller förskolan hjälpa till att beskriva hur barnet fungerar i förskolan eller skolan.

När utredningen är får du som förälder information om vad som kommit fram och vilket stöd barnet behöver. Barnet får också information, anpassad utifrån barnets ålder och mognad. Sedan är det bra om skolan informeras vid ett särskilt möte.

Att få en diagnos

Det är olika hur det känns att få en diagnos. Det kan kännas både skönt och jobbigt. Det kan till exempel vara skönt att få ett namn på de svårigheter du eller ditt barn har, och det kan öka förståelsen från omgivningen. Det kan samtidigt kännas tungt att få veta att de svårigheter du eller ditt barn har faktiskt beror på någonting som inte bara kommer att försvinna av sig själv.

Ju mer du lär dig om adhd desto lättare brukar det vara att acceptera situationen. Kunskap gör ofta att du lättare kan se möjligheter istället för bara svårigheter. Att ta reda på hur du fungerar kan hjälpa dig att acceptera dig själv.

Vad kan jag få för hjälp?

Det viktigaste både för dig själv och för andra är kunskap. Att förstå hur du fungerar. Genom att lära dig mer om adhd kan du förstå mer om varför du har vissa svårigheter och lära dig och andra att hitta sätt att handskas med svårigheterna i vardagen.

Habiliteringen

För att få hjälp med det här kan du behöva prata med någon som har erfarenhet och kunskap. Du kan till att börja med be om mer tid med den som gjorde utredningen. Du kan också ha stor hjälp av att prata med någon som arbetar på habiliteringen.

Habiliteringen erbjuder stöd för dig som har en funktionsnedsättning. Målet med habiliteringen är att du ska kunna vara så självständig det går och känna att du själv har möjlighet att påverka ditt liv.

Habiliteringen kan vara organiserad på olika sätt på olika ställen i landet, beroende på vilken region du bor i. Ofta finns det en habilitering för barn och ungdomar, barn- och ungdomshabiliteringen, och en för vuxna över 18 år.

Anpassning av studier eller arbete

Det kan vara viktigt att din skolgång eller din arbetssituation anpassas så att det fungerar för dig. Det är skolans eller arbetsgivarens ansvar att anpassa miljön så att det fungerar för dig.

Barn har enligt lagen rätt till en individuell skolplan om de behöver det. Det gäller oavsett i vilken skola eller klass barnet går. Det är skolans ansvar att anpassa undervisningen, så att alla elever får en likvärdig undervisning.

Anpassningen kan till exempel handla om att barnet får extra tid till vissa uppgifter, får jobba i en mindre grupp eller får en stödlärare eller assistent som är med i skolan. Barnet ska få hjälp vid dyslexi eller andra problem med inlärning. En del kan ha hjälp av att träffa en logoped på en logopedmottagning.

Vuxenutbildning och studier

Många vuxna med adhd har haft problem i skolan och därför inte kunnat utbilda sig i nivå med sin kapacitet. Det finns speciella folkhögskolor för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, om du vill ta igen studier. Komvux kan också vara ett alternativ.

Du kan ofta behöva hjälp att strukturera och planera dina studier. På högskolor och universitet finns ofta en samordnare som har till uppgift att stötta dig som har adhd eller andra funktionsnedsättningar.

Det kan handla om att du kan få längre tid på dig vid en tentamen, eller muntlig istället för skriftlig examination eller tillgång till en mentor.

Hjälpmedel

Du kan behöva hjälp med att strukturera dina arbetsuppgifter och organisera din vardag på jobbet. Det finns hjälpmedel för att organisera vardagen om du har adhd. Det kan vara veckoscheman eller appar i mobiltelefonen med kalenderfunktion som ger ifrån sig en signal när du ska göra någonting.

Du kan få hjälpmedel genom att kontakta en arbetsterapeut eller en hjälpmedelscentral, till exempel på habiliteringen. Läs mer om hur det går till att få hjälpmedel, och söka fram vilka hjälpmedel som finns att få där du bor.

Behandling med läkemedel

Både barn och vuxna kan ibland utöver annan hjälp ha stor nytta av läkemedel. Det kan göra det lättare att koncentrera sig och fokusera på en uppgift, och minska rastlöshet och impulsivitet.

Läkemedel kan hjälpa

De vanligaste läkemedlen är de som kallas för centralstimulerande medel. De innehåller det verksamma ämnet metylfenidat. Exempel på sådana läkemedel är Concerta och Ritalin.

Det finns även läkemedel som innehåller dexamfetamin eller lisdexamfetamin som exempelvis Elvanse och Attentin. Centralstimulerande medel kan användas från 6 års ålder.

Ett annat verksamt ämne är atomoxetin, som finns i läkemedlet Strattera. Det är inte ett centralstimulerande medel.

Ingen risk för beroende

Det finns inte någon känd risk för att bli beroende av läkemedlen när de används som behandling av adhd. Centralstimulerande medel är narkotikaklassade, men behandlingsdosen för adhd ger inte beroende eller rus. 

När barn får läkemedel måste det kombineras med annat stöd, som exempelvis information och rådgivning till föräldrar och extra stöd i skolan. I början av läkemedelsbehandlingen får barnet gå på täta kontroller. Därefter minst var sjätte månad, och dessutom om dosen ändras.

Det är vanligt att föräldrar upplever att barnet inte alltid behöver ta läkemedlet, utan kan göra uppehåll på exempelvis lov och helger. Det är bra om du som förälder pratar med läkaren om uppehållen, för att diskutera fördelar och nackdelar. Var uppmärksam på hur det fungerar under de planerade uppehållen.

Vad beror adhd på?

Storhjärnans yttre skikt kallas bark. Den ansvarar för vårt medvetande, tankar, känslor och minnet. Härifrån styrs även våra medvetna rörelser. Detta system är beroende av ämnen som kallas signalsubstanser. De behövs för att olika nervceller i hjärnan ska kunna kommunicera med varandra. Några signalsubstanser som är viktiga för kommunikationen är dopamin, serotonin och noradrenalin. De här signalsubstanserna kan fungera annorlunda hos dig, om du har adhd.

Hjärnan fungerar annorlunda

Adhd beror på att vissa delar av hjärnan fungerar på ett annorlunda sätt än hos personer utan adhd. Bland annat syns en skillnad i den delen av hjärnan som gör att du viljemässigt kan styra din uppmärksamhet, dina impulser och reaktioner och förmågan att hålla flera saker i huvudet samtidigt. Dessa funktioner är viktiga för en persons förmåga att kunna styra och planera sina handlingar och reglera sina känslor.

Signalsubstanser har betydelse

Det är bara delvis känt vad adhd beror på, men det har bland annat att göra med vissa så kallade signalsubstanser i en del av hjärnan. De behövs för att olika nervceller i hjärnan ska kunna kommunicera med varandra.

Några signalsubstanser som är viktiga för kommunikationen är dopamin, serotonin och noradrenalin. De här signalsubstanserna kan fungera annorlunda hos dig, om du har adhd.

Både ärftlighet och miljö påverkar

Det är vanligt att flera i en familj eller släkt har liknande svårigheter. I de flesta fall är ärftlighet den viktigaste faktorn, men även andra biologiska och psykosociala miljöfaktorer kan påverka.

Det innebär att både arv och miljö påverkar hur och hur starkt problemen med adhd visar sig.

Att vara förälder till ett barn med adhd

Barn är olika. En del är livliga och andra mer stillsamma. Hur barn utvecklas och mognar skiljer sig också åt. Adhd kan vara en förklaring till att barnet har svårt att styra sig själv. Problem med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet märks ofta först när barnet börjar i förskolan eller skolan. Där ställs högre krav på beteende, inlärning och prestation.

Att kunna styra sitt beteende och inte genast följa sina impulser är viktigt för att kunna fungera tillsammans med andra och utveckla sin självständighet. Det kan skapa frustration och konflikter när någon inte kan det.

Utbrott och konflikter

Att ständigt hamna i konflikt med andra kan påverka barnets självkänsla. Därför är det viktigt att ta barnets problem på allvar och agera så tidigt som möjligt om barnet har stora svårigheter i sin vardag. Hur pass snabbt du ska agera som förälder beror på hur stort behovet av hjälp är. Förskollärare och lärare brukar också reagera när de upplever att ett barn har svårigheter.

Det är vanligt att barn med adhd har svårt med språkutvecklingen. Barnet kan ha svårt att hitta ord, att formulera sig i fullständiga meningar och att uttrycka sin vilja. Det kan lätt bli konflikter när barnet inte kan uttrycka sig. Barnet har ofta problem med sömnen. Det kan vara svårt att somna på kvällen, och att komma igång på morgonen.

Ofta har barnet snabba humörsvängningar och reagerar med kraftiga utbrott, även vid små motgångar. Då brukar det vara viktigt att någon vuxen finns i närheten, som ser och förstår barnets behov.

Stöd och hjälp med inlärning

Det kan vara vanligare med dyslexi hos barn med adhd. Då är det viktigt att få extra stöd i läsning och skrivning. Det kan också vara så att barnet inte uppfattar vissa ljud. Då kan barnet få svårt att uttala vissa ord samt att lära sig att läsa.

Här kan du läsa mer om dyslexi och få råd om hur du kan hjälpa ditt barn. Det är bra att börja hjälpa barnet tidigt. Det finns bra hjälp att få.

Vad kan jag göra för att stötta mitt barn?

På många platser finns det föräldrautbildningar där du kan lära sig mer om adhd och få råd om hur du kan bemöta barnet. Ett sådant program är Komet som har som mål att lära ut verktyg som leder till mindre bråk och konflikter hemma och i skolan. Ett annat är COPE.

Det finns också material som riktar sig direkt till barnet. Till exempel finns en pedagogisk broschyr som heter ”Adhd – snubbeltråden”. Där beskrivs adhd som en snubbeltråd. Liknelsen går ut på att om man ser snubbeltråden är det lättare att låta bli att snubbla på den.

Du kan få stöd som förälder

Du kan få stöd från samhället om du är förälder till barn med funktionsnedsättning. Vilket stöd du kan få beror på vilka svårigheter barnet har. Oftast måste du själv söka stöd.

Prata och få råd av teamet som gjorde utredningen eller med socialtjänsten i din kommun. Beroende på vilken kommun du bor i kan du till exempel få prata med andra föräldrar i en anhöriggrupp. Läs mer om anhörigstöd.

Du kan till exempel ansöka om ekonomiskt stöd från Försäkringskassan. Exempel på ersättningar som du kan ansöka om är omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning för barn. Läs mer och ansök om ersättning på Försäkringskassans webbplats.

Prata med andra

Det kan upplevas svårt eller krångligt att få den hjälp du har rätt till. Ibland kan du även behöva vänta längre än du trodde. Det kan också hända att du först inte får den hjälp som du förväntat dig. Då kan det vara värdefullt för barnet och för dig som förälder att träffa andra som är i samma situation som du själv. 

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och deras anhöriga. De har lokalföreningar på många platser i landet. Där kan du träffa andra föräldrar och delta i olika aktiviteter som föreningen erbjuder. Du kan ha stor glädje av att prata med andra som har erfarenhet av att söka stöd från samhället på grund av en adhd-diagnos.

SIP, samordnad individuell plan

Det kan kännas svårt att räcka till som förälder. Förutom att själv stötta ditt barn ska du också försöka hinna med att samordna och sköta kontakten med andra personer kring ditt barn. Det kan vara personer som arbetar inom exempelvis skolan, kommunen eller hälso-och sjukvården.

Då kan du be att få en så kallad SIP, samordnad individuell plan.

Syftet med en SIP är att underlätta för dig och göra det tydligare vem som har ansvar för vilken insats.

Vad händer när barnet fyller 18 år?

När ditt barn fyller 18 år sker många förändringar. Många föräldrar berättar att det är svårt att veta hur de ska hantera att barnet då förväntas ta större ansvar, samtidigt som föräldrarollen får mindre utrymme. Här kan du läsa mer om vad som händer när ditt barn blir myndigt.

Att leva med adhd

Adhd kan innebära olika svårigheter beroende på din ålder och din livssituation. Vilka svårigheter du har kan variera över tid och minskar ofta med åren. Din personlighet, ditt temperament, dina egenskaper, värderingar och intressen påverkar också hur du är och fungerar. Diagnosen kan därmed bara delvis beskriva vem du är, och vad du behöver för att må bra. Här kommer några generella råd som kan hjälpa dig som har adhd:

Ta hjälp av tekniken

Du kan ofta ha svårt att planera och organisera uppgifter eller aktiviteter om du inte är mycket motiverad. Du skjuter ofta upp sådant som du tycker är svårt eller tråkigt, som att städa eller betala räkningar. Ibland skjuter du även upp viktiga beslut.

När du väl är motiverad kan du ha svårt att avbryta det du håller på med. Därför kan du ha stor hjälp av elektroniska hjälpmedel som påminner dig om att det är dags att ta en paus, om du har svårt att prioritera uppgifter och förhålla dig till tid.

Gör en sak i taget och sätt upp delmål

En del saker kan kännas omöjliga om du tänker på dem som en enda uppgift. Men gör du en sak i taget kan du lyckas även med det du tycker är svårt. Dela upp det du vill uppnå i delmål som är lättare att uppnå, än att försöka göra allt samtidigt.

Genom att organisera ditt hem och hitta sätt att hålla ordning kan det underlätta för dig att få saker och ting gjort. Du kan behöva hitta ett system för att sortera räkningar och se till att de blir betalda i tid.

Förklara för andra hur du fungerar

När en person till exempel ofta kommer försent eller glömmer bort saker kan det skapa irritation. Det kan uppfattas som att personen inte anstränger sig, fast det inte alls är så. Det kan vara viktigt för omgivningen att förstå varför du har svårt med vissa saker.

Ju mer du själv förstår och accepterar ditt sätt att fungera, desto lättare kan det bli att förhålla sig till andra människor och deras förväntningar. Det blir också lättare för dig att förklara för andra vad du behöver för att må bra, så att de kan försöka anpassa sig till dig, inte bara tvärtom.

Utveckla dina intressen och använd dina starka sidor

Adhd innebär inte bara att du har svårigheter, utan även styrkor. Det kan till exempel innebära att du har en stark drivkraft och uthållighet när det gäller sådant som intresserar dig. Du kan känna det som att du aldrig blir trött, och kan ägna timmar åt ditt intresse.

Du kan ofta ha mer fantasi och hittar kreativa lösningar som andra inte hade kommit på. Därför kan du ofta utvecklas bra inom det som intresserar dig. Försök att hitta sätt att utveckla och få användning av det du är bra på.

Ofta bättre med tiden

Svårigheter som du hade som barn kan minska med tiden. Som vuxen kan du ha hittat sätt att lösa sådant som var svårt för dig då. Det är också vanligt att överaktivitet minskar med åren. Dina positiva sidor och egenskaper som kanske har samband med adhd, kommer ofta fram mer när du är äldre.

Genom att du lär dig mer om hur du fungerar och hittar dina egna strategier ökar din självkänsla, och det kan bli lättare hantera omgivningens krav. Ju mer du lär dig om hur du fungerar, och ju mer kunskap människor omkring dig får, desto lättare brukar livet kunna bli för dig som har adhd.

Till toppen av sidan