VÅRD OCH STÖD FÖR BARN

Elevhälsan

Inom elevhälsan i skolan kan barn få hjälp och stöd för att må bra, utvecklas och lära sig saker. Där får barn bland annat gå på hälsobesök och där får de vaccinationer. Elevhälsan finns för alla barn, från förskoleklass till gymnasiet.

Kontakt med elevhälsan

Inom elevhälsan arbetar:

  • Skolsköterska: gör bland annat hälsoundersökningar, vaccinationer och synundersökningar. Barnet kan gå till skolsköterskan med det mesta som påverkar hur barn mår, till exempel om hen har slagit sig, är ledsen eller bara vill prata. Skolsköterskan ger råd och stöd om exempelvis hälsa, sömn, kost och stress till enskilda elever, elever i grupp och hela skolan.
  • Skolläkare: gör hälsoundersökningar och utredningar. Träffar barn som på grund av någon sjukdom, något hälsoproblem eller någon funktionsvariation behöver stöd för att klara skolan.
  • Specialpedagog: är med när barnet behöver extra hjälp med skolarbetet. Det kan till exempel vara om barnet har svårt att läsa eller skriva, eller har koncentrationssvårigheter.
  • Skolkurator: är med när barnet vill prata med någon om hur hen mår och hur hen har det. Det kan vara bero på saker både i och utanför skolan. Kuratorn kan också ge stöd i mindre grupper, till exempel i en enskild klass.
  • Skolpsykolog: arbetar både med enskilda elever och med elever i grupp. Skolpsykologen är med när ett barn mår dåligt psykiskt eller ska utredas för exempelvis adhd eller koncentrationssvårigheter.

Alla i elevhälsan arbetar i ett elevhälsoteam, och rektor är ansvarig för arbetet.

Barnet kan ta kontakt själv

Både barnet och du som förälder kan besöka eller kontakta elevhälsan. Ni kan också ha kontakt tillsammans. Ni kan också ensamma eller tillsammans få rådgivning på telefon.

Det kostar inget att gå dit. Att besöka elevhälsan på lektionstid ger inte ogiltig frånvaro.

Det kan variera när det är öppet och var elevhälsan finns. Oftast finns den på skolan.

Det finns olika sätt att komma i kontakt med elevhälsans personal. Öppettider och kontaktuppgifter brukar finnas på skolans webbplats. Lärare och annan personal kan också hjälpa till med kontakt.

Vanligast att träffa skolsköterskan

Alla barn i skolan träffar skolsköterskan några gånger under sin skoltid.

Många skolor har en skolsköterska som är på plats i skolan hela eller delar av veckan.

Det är olika hur man kommer i kontakt med skolläkaren, skolkuratorn eller skolpsykologen. På många skolor behöver man boka tid via skolsköterskan. Om du inte vet vem du ska kontakta går det alltid bra att börja med skolsköterskan.

Vad kan ditt barn få hjälp med?

Elevhälsan har stor erfarenhet av att prata med elever som har olika funderingar och problem. De har säkert tidigare fått frågor om det som barnet eller du undrar över.

Hälsobesök och vaccinationer

Hos elevhälsan görs hälsobesök för att se att barnet mår bra och växer som förväntat.

Barnet erbjuds totalt tre hälsobesök från förskoleklass till nian. Hur de ser ut kan variera var i landet barnet bor och vilken skola som hen går i. Det kan också variera om barnet träffar skolläkaren eller skolsköterskan, eller om barnet träffar båda.

Barnet får väga sig och mäta sig. Den som undersöker barnet gör en kroppsundersökning, till exempel känner och tittar ryggen och magen. Barnet får göra några övningar för att se hur kroppen växer och utvecklas. De pratar om hur barnet trivs i skolan och hemma, hur hen sover, hur hen brukar äta och om hen tränar.

Vid hälsobesöket får barnet också genomgå undersökningar av synen och hörseln, och får vaccinationer.

Eleven får en kallelse inför hälsobesöket.

Om ditt barn känner sig nervös kan hen ensam eller ni tillsammans komma till skolsköterskan någon gång innan besöket. Hen kan till exempel vilja prata om hur besöket ska göras

För att veta om testiklarna är på plats i pungen

Pojkars testiklar undersöks på BB. I förskoleklass eller första klass görs en uppföljning för att få veta att testiklarna ligger rätt i pungen. På en del skolor görs det genom en undersökning. På andra skolor sker uppföljningen genom att du får svara på frågan om testiklarna ligger i pungen. Är du osäker undersöks barnet.

Vid undersökningen känner läkaren eller sjuksköterskan lätt på pungen för att undersöka om testiklarna har vandrat ned i pungen. Om de inte har det kan barnet få till exempel bråck eller sammanväxningar senare i livet. Barnet får då en remiss för en operation. Det här är en viktig del under hälsobesöket och du som förälder kan hjälpa ditt barn genom att berätta om vad som kommer att hända.

Under högstadiet och gymnasiet pratar man också om alkohol, tobak, droger och sex- och samlevnad.

Många går till elevhälsan för att prata

Hos elevhälsan kan barn träffa en vuxen för att prata. Det kan handla om saker i skolan, hemma eller på fritiden. Till exempel hur de mår psykiskt och kroppsligt, om kompisar och om hur kroppen växer och utvecklas. Det kan också handla om att det är jobbigt hemma, till exempel om en förälder är sjuk eller om föräldrarna håller på att skilja sig.

Många vill också prata om stress och hur det går i skolan, med läxor, prov och betyg. Eleverna kan också gå till elevhälsan för att prata om hur man ska äta för att må bra, om sömn, om sex och relationer, om tobak och alkohol.

Ibland kan barnet behöva stöd under en lite längre tid. Då kan hen få träffa skolsköterskan, skolkuratorn eller skolpsykologen ett visst antal samtal.

Om barnet behöver vård

Barnet kan få hjälp av skolsköterskan med enklare besvär. Det kan till exempel vara om barnet ramlar och slår sig under skoltid, att barnet har ont i huvudet eller har hudutslag. Ibland hänvisar skolsköterskan vidare, till vårdcentralen. Skolsköterskan eller någon från elevhälsan kontaktar dig som förälder om du behöver komma.

Är barnet sjukt ska hen besöka till exempel en vårdcentral. Det kan bland annat vara om barnet har ont i halsen, eller ont i örat.

Barnet kan träffa skolläkaren om det handlar om problem som har med skolan att göra. Det kan till exempel vara om barnet har koncentrationssvårigheter, språksvårigheter eller inlärningssvårigheter som kan behöva utredas inom specialistvården.

Barnet kan också träffa skolläkaren om problemen har med hur barnet växer att göra. Det kan bland annat vara sned rygg, menstruationsproblem, ont i kroppen eller sen pubertet. Om barnet behöver ytterligare undersökningar eller utredningar kan skolläkaren skriva remiss till specialistläkare inom dessa områden.

Du och barnet kan få råd hos elevhälsan om var ni bäst söker vård och stöd.

När skolan utreder om barnet behöver särskilt stöd

Om ett barn har svårt att läsa och skriva eller har svårt att räkna kan skolan starta en utredning. Skolan behöver utreda barnets svårigheter för att förstå vidare vilken typ av hjälp barnet kan behöva. Barnet får genomgå test för att se om skolan kan hjälpa barnet, och om det behövs en remiss till en logoped. Misstänker skolan att ett barn har dyslexi eller dyskalkyli får barnet alltid en remiss.

Har barnet problem i skolan och det finns misstanke om att det beror på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får barnet genomgå en läkarundersökning och en pedagogisk utredning i skolan. Det kan till exempel vara att det finns misstanke om adhd, autism eller aspergers syndrom. Barnet erbjuds sedan en remiss till en barnpsykiatrisk mottagning, bup eller till en barnläkarmottagning. Där genomgår hen ytterligare utredning och får en eventuell diagnos.

Det är rektor som ger uppdraget att starta en utredning.

Utredningarna ska användas för att anpassa undervisning och arbetsmiljön för att barnet lättare ska klara av skolan. Barnet har rätt till och kan behöva stöd även om hen inte får en diagnos.

När barnet har psykiska besvär som kan behöva utredas

Om barnet mår psykiskt dåligt och behöver utredas för det brukar elevhälsan hänvisa till att du själv tar kontakt med bup eller en vårdcentral. Ibland skriver elevhälsan en remiss.

När elevhälsan utreder och ger stöd

När ett barn behöver stöd eller någon utredning kan den första kontakten tas på olika sätt. Antingen har du som förälder tagit kontakt med någon i elevhälsoteamet, en lärare eller rektor för att få hjälp, eller så har skolan kontaktat dig. Under utredningen har ni sedan kontakt med elevhälsoteamet.

Barnet är ofta med. Behövs det till exempel en plan för hur skolarbetet ska planeras eller hur ditt barns arbetsmiljö behöver anpassas, görs det tillsamman med dig och ditt barn.

Har barnet en sjukdom eller en funktionsnedsättning görs en plan för det. Ibland har ni samtidigt kontakt med exempelvis bup, någon specialistläkare eller socialtjänsten.

Elevhälsan kan också vara med och lägga upp en plan när ett barn till exempel har missat skoltid på grund av att hen är sjuk eller mår psykiskt dåligt, eller på grund av att det har hänt något hemma som påverkar hur det går i skolan. Då kan elevhälsan bland annat se till att barnet får läsa ikapp eller inte behöver göra prov under en tid.

Tystnadsplikt

Alla som jobbar i elevhälsan har tystnadsplikt. Det innebär att personalen i normalfallet inte får berätta om eller lämna ut uppgifter om en elev. Det får bara göras i undantagsfall till andra som arbetar inom elevhälsan, vården eller socialtjänsten som kan hjälpa till med det barnet behöver. Det får bara göras om det är klart att eleven eller hens närstående inte skadas av att uppgifterna lämnas ut.

En elev har rätt att träffa någon inom elevhälsan utan att du som vårdnadshavare blir kontaktad. Men om skolan vill göra en utredning eller någon insats behöver du veta om detta.

Elevhälsan måste kontakta dig som vårdnadshavare eller kontakta socialtjänsten om de tror att barnet behandlas illa. Det är för att barnet ska få så bra hjälp som möjligt. Men de får inte berätta för dig om det skulle innebära att det kan bli värre för barnet.

Prata med personalen på elevhälsan för att få veta mer om tystnadsplikt.

Elevhälsans uppdrag

Elevhälsan ska vara med och bidra till att barnet mår bra i skolan, utvecklas, lär sig och klarar av sitt skolarbete. Enligt lag ska elevhälsan stödja elevernas utveckling och hälsa så att de klarar skolan.

Elevhälsan jobbar med hela skolan, med mindre grupper på skolan och med enskilda elever.

Här är några exempel på vad elevhälsan ska göra:

  • Upptäcka om barnet behöver hjälp och stöd i skolarbetet, och se till att barnet får det.
  • Göra hälsoundersökningar och ge vaccinationer.
  • Erbjuda stöd när det handlar om problem hemma eller på fritiden.
  • Hjälpa till med samtal och stöd när det uppstår bråk, konflikter eller mobbning.
  • Följa upp skolfrånvaro, och erbjuda stöd så att barnet vill och kan vara i skolan.
  • Ge information till elever för att de ska kunna ha bra levnadsvanor. Barn behöver kunskap för att kunna leva bra liv, både nu och när de är äldre.

Elevhälsan har ett särskilt ansvar när det gäller att utreda och förstå vilka svårigheter som kan vara ett hinder för barnet att nå målen i skolan.

Elevhälsan har ett speciellt ansvar för vissa elever, till exempel elever med långvariga eller livslånga sjukdomar, funktionsnedsättningar eller inlärningssvårigheter.

Elevhälsa ska finnas för elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Till toppen av sidan