Kateter i urinledaren - stent
Innehållet gäller Jönköpings länEn vanlig orsak till att du behöver en kateter i urinledaren (uretären) är för att häva ett stopp i urinledaren som kan vara orsakat av njursten. Andra orsaker kan vara för att underlätta behandlingen av en stor njursten, eller för att skydda urinledaren medan den läker efter en operation.
En stent är ett böjligt rör av mjukplast. Röret placeras i urinledaren, mellan njuren och urinblåsan. Katetern syns inte på utsidan av kroppen. Den kallas också dold uretärkateter, splint, dubbel-J-kateter eller pigtailkateter.
Anledningen till att man använder en stent är att man vill säkerställa en bra urinpassage från njuren till urinblåsan genom urinledaren. Njuren bildar hela tiden urin och om den inte passerar lätt till blåsan, gör det ont och på längre sikt kan det skada njuren.
Förberedelser inför operationen
Så tvättar du dig inför operationen
Du behöver duscha vid två tillfällen innan operationen, vanligtvis kvällen innan och samma dag som operationen. Vid båda tvättillfällena ska du tvåla in håret och kroppen och skölja av dig två gånger.
Använd vanlig tvål och schampo. Var särskilt noga med tvätt kring området runt näsan, armhålor, navel, ljumskar och könsorgan. Rengör även under naglarna. Efter dusch använder du en ren handduk och rena kläder. Bädda med nya sängkläder.
Genom att duscha enligt instruktionen minskar risken för sårinfektion efter operationen.
Du behöver fasta inför operationen
Inför operationen ska du fasta. Läs om hur du gör här:
Så går behandlingen till
Vanligtvis får du din stent på operationsavdelningen för att du ska kunna få en bra bedövning. Oftast används spinalbedövning (ryggbedövning) men i vissa fall kan du bli sövd.
Läkaren för in ett instrument genom urinröret och kan sen föra upp stenten i urinledaren. Läget i njuren kontrolleras med röntgengenomlysning.
Efter behandlingen är det viktigt att du har ett bra urinflöde genom urinvägarna. Därför ska du dricka mycket, minst 1,5 liter per dag.
Hur länge kan katetern finnas i kroppen?
Du kan inte ha katetern i kroppen hur länge som helst. Behövs en längre behandlingstid måste katetern bytas. Hur länge du kan ha katetern beror på materialet som katetern är gjord av. Vissa katetertyper kan sitta kvar upp till sex månader, och i vissa fall ännu längre. Information om hur länge du kan ha katetern får du av din läkare.
När katetern ska tas bort
Det är vanligtvis en sjuksköterska på urologmottagningen på ditt hemsjukhus som tar bort stenten. Sjuksköterskan sprutar in lokalbedövningssalva i ditt urinrör. Stenten tas bort via ett tunt och böjligt instrument som förs in genom urinröret.
Besöket tar vanligtvis 20-30 minuter.
Så mår du efteråt
Du kan känna behov av att kissa oftare och besväras av sveda. Du kan också få smärtor i sidan och upp mot njuren, framförallt när du kissar. Det beror på ökat tryck när urinblåsan drar ihop sig. Besvären brukar försvinna efter några dagar, när kroppen vant sig vid stenten. Det är vanligt att ha blod i urinen. Det är normalt och försvinner eller minskar om du dricker mer.
Det är väldigt olika hur länge och hur mycket besvär man har, och besvären brukar minska med tiden. Trots stenten ska du kunna leva som vanligt, med den sysselsättning du har och kunna motionera. Rör du på dig mycket kan du få mer blod i urinen. Det är inte farligt, men du bör dricka mer.
Om du får mycket besvär av stenten, och har ett ansträngande och rörligt arbete, kan du behöva sjukskriva dig eller få andra arbetsuppgifter. Kontakta i så fall Urologmottagningen för råd:
Påverka och delta i din vård
För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.
Vad du kan förvänta dig i din kontakt med vården
I din kontakt med vården ska det finnas en överenskommelse – ett patientkontrakt, där det är tydligt:
- vad du ska hålla koll på för att veta när du behöver söka vård
- vart du ska vända dig när du behöver vård eller stöd
- vad som är ditt nästa steg i din vård och behandling
- hur du själv kan påverka tider och upplägg för dina kontakter med vården
- vad du själv kan göra för att må så bra som möjligt
- vem som är din fasta vårdkontakt/kontaktperson om du är i behov av en sådan.
Din överenskommelse – ditt patientkontrakt hittar du i din journal via nätet genom att logga in i journalen och sedan skriva in ”överenskommelse” i sökrutan. Du kan även be om att få den nedskriven eller utskriven av din vårdgivare.
Prata gärna med vårdpersonalen om ditt patientkontrakt och om du har frågor kring din delaktighet i din vård.