Titthålsoperation vid njursten - PCNL

Inför operationen ska du tvätta dig och fasta.

Så här tvättar du dig inför operationen

Du behöver duscha med vanlig tvål eller bakteriedödande tvål (klorhexidintvål) vid två tillfällen innan operationen, vanligtvis kvällen innan och samma dag som operationen. Vilken tvål du ska använda får du veta i samband med kallelsen.

Vid båda tvättillfällena ska du tvåla in håret och kroppen och skölja av dig två gånger. Var särskilt noga med tvätt kring området runt näsan, armhålor, navel, ljumskar och könsorgan. Rengör även under naglarna. Efter dusch använder du en ren handduk och rena kläder. Bädda med nya sängkläder.

Klorhexidintvålen köper du själv receptfritt på apotek. Om du använder klorhexidintvål ska du inte använda vanliga rengöringsprodukter eller hudlotion samtidigt, det motverkar effekten. Läs bipacksedeln innan användning. Genom att duscha enligt instruktionen minskar risken för sårinfektion efter operationen.

Du behöver fasta inför operationen

Inför operationen ska du fasta. Läs om hur du gör här:

• Dagkirurgisk operation - vuxna - Jönköpings län

Oftast används spinalbedövning (ryggbedövning) men i vissa fall kan du bli sövd.

Läs mer om bedövning och att bli sövd:

• Dagkirurgisk operation - vuxna - Jönköpings län

Med hjälp av röntgen för läkaren in en tunn nål i njuren. Via kanalen som bildas förs ett tunt rör in och med hjälp av fiberoptik kan man se stenen eller stenarna. Stenen krossas sedan med ultraljud eller laser och sugs ut. Små millimeterstora stenkorn kan finnas kvar efteråt, men dessa kissas normalt ut med urinen.

Operationen tar 1-3 timmar beroende på stenens storlek.

När operationen är klar lägger man in en tunn mjuk plastslang (nefrostomi) genom kanalen i huden till njuren. Katetern används vid efterkontrollen där du genomgår en röntgenundersökning.  Därefter det tas den bort.

Du är kvar på sjukhuset efter operationen i 1-2 dagar.

Inom några dagar efter operationen brukar en röntgenundersökning göras. Kontrastmedel sprutas in i katetern och gör det lättare att se om det finns rester av stenen kvar, och hur urinen rinner ner till urinblåsan. Om det är fri passage till urinblåsan stängs kateterslangen och tas sedan bort ett dygn senare. Urinen kan vara lite blodig några dagar efter operationen.

Ytterligare kontraströntgen görs normalt efter ett par veckor.

Det kan hända att all sten inte kan tas ut under operationen. Då kan du behöva ytterligare en operation eller behandling, till exempel uretäroskopi eller stötvågsbehandling.

Du kan ha vissa besvär efteråt men kan leva som vanligt. För att minska risken för infektion får du antibiotikabehandling.

Du kan bli sjukskriven i en till två veckor, beroende på vilken typ av sysselsättning och vilka levnadsvanor du har. Du kan känna lättare smärta och illamående efter operationen. Det kan också finnas blod i urinen de första dagarna, vilket är vanligt.

Det kan förekomma komplikationer efter titthålsoperationen, men de är sällsynta. Du bör kontakta akutmottagningen om du får feber eller frossa eftersom det kan det vara ett tecken på infektion. Kontakta även akutmottagningen om det blöder kraftigt från instickshålet i sidan av buken eller om det kommer mycket blod eller blodklumpar i urinen.

Om du har smärtor, som inte lindras av receptfri smärtstillande medicin, kontaktar du urologmottagningen dagtid eller akutmottagningen kvällstid eller på helgen.

• Urologmottagningen Höglandsjukhuset Eksjö
• Urologmottagningen Länssjukhuset Ryhov
• Urologmottagningen Värnamo sjukhus
• Akutmottagningen Höglandssjukhuset Eksjö
• Akutmottagningen Länssjukhuset Ryhov
• Akutmottagningen Värnamo sjukhus

• Njursten
• Behandling med laser vid njursten – uretäroskopi
• Stötvågsbehandling vid njursten - ESVL
• Kateter i urinledaren - stent

För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

I din kontakt med vården ska det finnas en överenskommelse – ett patientkontrakt, där det är tydligt:

• vad du ska hålla koll på för att veta när du behöver söka vård
• vart du ska vända dig när du behöver vård eller stöd
• vad som är ditt nästa steg i din vård och behandling
• hur du själv kan påverka tider och upplägg för dina kontakter med vården
• vad du själv kan göra för att må så bra som möjligt
• vem som är din fasta vårdkontakt/kontaktperson om du är i behov av en sådan. 

Din överenskommelse – ditt patientkontrakt hittar du i din journal via nätet genom att logga in i journalen och sedan skriva in ”överenskommelse” i sökrutan. Du kan även be om att få den nedskriven eller utskriven av din vårdgivare.

Prata gärna med vårdpersonalen om ditt patientkontrakt och om du har frågor kring din delaktighet i din vård.