Njursten

Njursten behöver inte ge några besvär. Då kan stenen upptäckas av en slump, om du till exempel blir undersökt med röntgen eller ultraljud av andra skäl.

Du får ofta ett eller flera av de här symtomen om du har en njursten:

• Du kan få mycket ont i nedre delen av ryggen eller i ena sidan, där stenen sitter. Det kan också göra ont ner mot underlivet eller ljumsken.
• Det gör ofta ont på ett skärande eller krampande sätt. Det kan också kännas dovt och molande.
• Det gör ont i omgångar. Då kan du ha svårt att vara stilla. Det är vanligt att vanka fram och tillbaka, eller vrida dig om du ligger ner. När det inte gör ont mår du som vanligt, eller har bara lite ont.
• Det kan göra så ont att du blir kallsvettig eller illamående. Du kan känna dig uppblåst i magen.
• Du kan få feber.
• Du kan få blod i urinen.
• Du kan få urinvägsinfektion som kommer tillbaka flera gånger.

Hög feber kan tyda på infektion

Du kan ha en njursten samtidigt med en urinvägsinfektion. Ibland beror infektionen på stenen. Stenen kan stängas in om urinvägsinfektionen finns i njurbäckenet. Då kan du få hög feber och blodförgiftning som kan vara livshotande.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du tror att du har njursten. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Sök vård på en akutmottagning om du får symtom på njursten och samtidigt har feber.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.  

Det är viktigt att du blir undersökt om du har väldigt ont utan att du vet vad det beror på och om det inte går över av sig själv. Risken för att njuren ska skadas ökar om du samtidigt har en urinvägsinfektion.

Läkaren känner på magen

Hos läkaren får du berätta om dina besvär, hur länge du har haft dem och hur det känns. Läkaren undersöker din mage genom att känna och lyssna på den. Det är vanligt att vara mycket öm på den sida där njurstenen finns. Det brukar läkaren undersöka genom att slå lätt med sin knutna näve på den sidan.

Du får lämna blodprov

Du får lämna ett blodprov som visar hur njurarna fungerar och hur mycket kalcium som finns i blodet och urinen. Det finns inget blodprov som specifikt visar att du har njursten.

Ibland får du åka till sjukhus för fler undersökningar

Du kan behöva åka till sjukhus om du har mycket ont och det inte går över. Det gäller också om du har feber.

Röntgenundersökningar

Du blir röntgad för att läkaren ska kunna se om det är njursten. Då blir du undersökt med datortomografi utan kontrastmedel, som också kallas sten-DT. Läkaren kan också se om njuren har tagit någon skada av stenarna. Datortomografi gör inte ont och undersökningen brukar ta ungefär 10 minuter.

Ibland kan du bli undersökt med en annan form av datortomografi, en så kallad DT-urografi. Då används kontrastmedel som du dricker eller får med spruta. Undersökningen tar mellan 30 och 60 minuter och gör inte ont.

Röntgen efter två till fyra veckor efter njurstensanfallet

Det är vanligt att bli undersökt med datortomografi två till tre veckor efter njurstensanfallet. Det är för att se om stenen finns kvar eller har kommit ut. Du får en remiss till sjukhus av din läkare.

Det finns olika behandlingar om du har en njursten som ger besvär. Njurstenen kommer oftast ut av sig själv efter en tid. Ibland kan du behöva behandling som minskar stenens storlek.

Lindra besvären själv

Du kan pröva att lindra besvären med receptfria smärtstillande läkemedel om du har haft besvär av njursten tidigare och känner igen symtomen. Besvären kan gå över och då behöver du inte söka vård. Men du ska alltid söka vård om du fortsätter att ha ont trots att du tar smärtstillande läkemedel, eller om du får feber.

Här är några råd som du kan pröva själv hemma:

• Du kan ta smärtstillande läkemedel som du har fått utskrivna av din läkare, eller använda receptfria läkemedel.
• Du kan lägga något varmt på magen, det kan ibland kännas skönt.
• Undvik att dricka mycket vätska för att skölja ut stenen, eftersom vätskan trycker på och gör att du får mer ont.

Sök vård om det är första gången du får njursten och du har mycket ont.

Läkemedelsbehandling

Du får i första hand smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som behandling. Läkemedlet kan du få antingen som tablett, stolpiller eller spruta. Ibland behövs starkare smärtstillande och lugnande läkemedel.

Behandling på sjukhus

Du kan behöva få behandling på sjukhus. Det är om du har mycket ont trots att du tar smärtstillande läkemedel, om stenen gör att du har svårt att kissa, eller om du får feber. Då är det vanligt att få smärtstillande medel direkt i blodet, genom en venkateter i handen eller armen. Du får stanna på sjukhuset tills dina symtom har gått över.

Behandling med antibiotika

Du kan behöva få behandling med antibiotika. Det är om du samtidigt har fått en infektion i njuren. Behandlingen kan du få på sjukhus eller i hemmet. Det beror på vilka symtom du har.

Om stenen kommer ut av sig själv

Små stenar kommer ofta ut av sig själv efter en tid när du kissar. De är mindre än fem millimeter. Du behöver oftast bli undersökt med röntgen när stenen har kommit ut. Efter två veckor är det vanligt att bli undersökt med röntgen igen. Det är för att läkaren vill se att stenen är borta.

Du får lämna prover

Efter en tid brukar du bli kallad till din läkare för provtagning. Då får du lämna urinprov och göra ett njurfunktionsprov.

Behandling om stenen inte kommer ut av sig själv

Njurstenen behöver tas bort om den är stor och inte kan komma ut med urinen. Då finns det olika behandlingar som du kan få. Det kan till exempel vara:

• stötvågsbehandling, som också kallas ESVL
• titthålsoperation, som också kallas perkutan stenextraktion
• behandling med laser, som också kallas uretäroskopi.

Ibland kan stenen behöva tas bort med operation om den är mycket stor, men det är ovanligt.

Stötvågsbehandling

Det vanligaste är att du får en behandling som kallas stötvågsbehandling eller ESVL. Den får du på sjukhus. Du får information av vårdpersonalen hur du ska förbereda dig. Behandlingen tar cirka en timme. Du får åka hem samma dag.

Apparaten som används vid stenkrossningen finns inte vid alla sjukhus. Därför kan du behöva en remiss till ett större sjukhus.

Förberedelser

För att läkaren ska hitta stenen behöver du först undersökas med röntgen eller ultraljud. Du kan få lugnande läkemedel före behandlingen. Du kan också få smärtlindrande läkemedel som förebyggande behandling. Det är för att det kan göra ont att kissa ut resterna från den krossade stenen efter behandlingen. Men själva behandlingen med stötvågor gör oftast inte ont.

Så går behandlingen till

Du får ligga på en särskild brits. Behandlingen innebär att stenen krossas med hjälp av tryckvågor. En apparat ger ifrån sig ljudvågor som överför tryck till området där du har ont.

Stenen följer med urinen ut efteråt

Efter behandlingen får du kissa ut resterna från den krossade stenen. Det kan göra ganska ont. Du får smärtlindrande läkemedel om du behöver. Därefter kan du åka hem. Det räcker oftast med en behandling om stenen är mindre än 1 centimeter.

Du kan få kateter och behandlingen kan behöva upprepas

Du kan behöva få behandlingen flera gånger om det finns större stenar. Du får ofta en kateter mellan njuren och urinblåsan för att undvika att stora bitar från den krossade stenen fastnar i urinledaren. På så sätt kan urinen spola ut resterna lättare och du behöver inte ha ont. Det är vanligt att gå hem efter behandlingen och komma tillbaka nästa dag om det behövs.

Ovanligt med komplikationer

Stenkrossning är en säker behandlingsmetod. Komplikationer efter behandlingen är mycket ovanliga. Men det är vanligt att du har blod i urinen några dagar efter behandlingen.

Stenen kan behöva krossas igen för att passera genom urinledaren

Du kan behöva göra om behandlingen för att stenen ska krossas till så små delar att de kan passera genom urinledaren. Då får du komma till sjukhuset flera gånger. Du åker hem mellan behandlingarna.

Titthålsoperation med laser eller ultraljud

Stenen behöver oftast behandlas med så kallad titthålsoperation om den inte går att krossa. Det kan till exempel vara att stenen finns på ett ställe som gör det svårt för läkaren att komma åt den med stötvågsbehandling.

Förberedelser

Du får instruktioner från vårdpersonalen om hur du ska förbereda dig inför titthålsoperationen. Du är sövd under hela operationen.

Så går behandlingen till

Läkaren för in ett rörformat instrument genom urinrörsmynningen, och vidare genom urinbåsan och urinröret till urinledaren. Det kallas ureteroskopi. Ibland för läkaren in instrumentet genom huden. Genom instrumentet krossas stenen antingen med laser eller ultraljud. Därefter kan läkaren plocka eller suga ut de små flisorna med speciella redskap.

Du kan få en så kallad avstängd njurbäckeninflammation om du har mycket ont av njurstenen och samtidigt får feber. En sådan inflammation kallas också för pyelonefrit.

Viktigt att få vård snabbt

Det kan vara livshotande att ha en infektion i njurbäckenet som beror på att en sten i urinledaren hindrar flödet av urin. Du behöver vårdas på sjukhus och bland annat få behandling med antibiotika.

När urinen inte kan rinna ut samlas den i njurbäckenet och spänner ut njuren. Det gör att njurens vävnad skadas. Det ökade trycket gör också att bakterier pressas in i blodbanan. Då kan du få blodförgiftning, som också kallas sepsis.

Du får behandling – nefropyelostomi

Då får du en behandling som avlastar njuren. Den kallas för nefropyelostomi. Behandlingsmetoden innebär att läkaren skapar en annan väg för urinen att lämna njuren. Du får en kateter som leder ut urinen direkt från njuren ut till huden.

Så går behandlingen till

Först får du lokalbedövning. Läkaren för in katetern genom huden på ryggen med hjälp av ultraljud eller röntgen. Sedan placerar läkaren katetern i njurbäckenet. Därefter kan urinen ledas ut den vägen. Läkaren kopplar katetern till en påse som samlar upp urinen. En sådan kateter kallas för en nefropyelostomikateter.

Du får oftast besöka sjukhusets urologimottagning där vårdpersonalen ser till att nefrostomin fungerar som den ska.

Så sköter du en nefrostomikateter

Förbandet behöver bytas en gång i veckan eller oftare vid behov. Det är viktigt att katetern fästs på rätt sätt, utan att vara sträckt eller klämd. Det kan distriktssköterskan på vårdcentralen hjälpa till med. Mellankopplingen ska bytas en gång per vecka. Mellankoppling och uppsamlingspåsar får du av distriktssköterskan.

Komplikationer vid nefropyelostomi

Ibland kan katetern åka ut eller ändra läge så att urinen inte kan rinna ut. Då behöver du snabbt få en ny kateter insatt. Kontakta då din läkare eller sök vård på en akutmottagning.

Ungefär hälften av alla som har haft njursten får det igen inom tio år.

Drick mycket vätska varje dag

Njurstenar bildas lättare om du till exempel har druckit för lite vätska eller om du har blivit uttorkad av till exempel diarréer.  För att förebygga att det inte bildas nya njurstenar är det bra att ta som vana att dricka mycket vätska, minst två liter per dygn. Då blir urinen mer utspädd och risken minskar för att kristaller ska bildas.

Läkemedel i förebyggande syfte

Förutom att du själv kan dricka mer vätska i vardagen kan du också få behandling med läkemedel i förebyggande syfte. Du får behandlingen för att det inte ska bildas fler njurstenar. Det får du efter att du har blivit undersökt av en läkare som är specialiserad på njurstenar, oftast en urolog. Ibland gör hen en så kallas stenutredning. Då tar hen reda på vad som har orsakat njurstenen. Vilket läkemedel du får beror på vad som orsakar njurstenen.

Människan har två njurar som finns på varsin sida om ryggraden, ovanför midjan. Njurarnas viktigaste uppgift är att rena blodet från ämnen som inte behövs i kroppen, så kallade restprodukter. Njurarna bildar urin som består av restprodukter och vätska som kroppen inte behöver. Läs mer om hur njurarna fungerar.

Så bildas njurstenar

Urinen innehåller olika salter. Dessa salter kan ibland bilda kristaller. Det sker om koncentrationen av salterna blir för hög, eller om balansen mellan salterna är rubbad. Då kan kristallerna bilda stenar. I början är njurstenarna små som sandkorn och följer lätt med urinen ut ur kroppen.

Stora stenar kan hindra flödet

Större stenar fastnar lättare. De kan fastna antingen i njurbäckenet eller i urinledarna. Stenarna kan bli flera centimeter stora och fylla hela njurbäckenet.

Ibland kan det bildas en sten i urinblåsan, men det är ovanligt.

Du får ont när njurbäckenet spänns ut

När det vanliga flödet av urin från njurarna hindras av en eller flera stenar blir njurbäckenet utspänt. Då gör det ont, eftersom njurarna omges av en stram kapsel som inte ger med sig. Urinledaren blir också utspänd.

Urinledaren försöker pressa ut urinen

Sammandragningar i urinledarens väggar försöker pressa urinen vidare, men när det inte går kan du få ont. Det är sammandragningarna som gör att du oftast får ont i omgångar.

Stenen kommer oftast ut av sig själv

Du brukar ofta kunna kissa ut mindre stenar utan att de fastnar. Njuren tar oftast ingen skada av stenen, även om det gör mycket ont.

Ibland kan njuren skadas

Njuren kan skadas om en sten hindrar urinen från att rinna som den ska i två till tre veckor. Då ökar också trycket i urinvägarna. Njuren kan så småningom sluta fungera. Det beror på att vävnaden inte tål att utsättas för högt tryck under en längre tid.

Risken för att njuren ska skadas är större om du samtidigt har en urinvägsinfektion.

Njuren kan skadas efter två till tre dagar om du samtidigt har en infektion.

Det kan bildas kristaller av de salter som finns i urinen som kan klumpa ihop sig till en eller flera njurstenar. Det kan hända av olika anledningar.

För hög salthalt i urinen eller rubbad saltbalans

Det kan bildas kristaller om koncentrationen av salt i urinen blir för hög. Det kan också hända om balansen mellan de olika salterna är rubbad.

Du kan ha druckit för lite vätska eller har diarréer

Koncentrationen av salter kan bli för hög om mer salt utsöndras i urinen, eller om urinen blir alltför koncentrerad. Det kan hända om du inte dricker tillräckligt mycket vätska. Det kan också ske om du förlorar stora mängder vätska, till exempel om du har en sjukdom som ger diarréer.

En del sjukdomar som påverkar ämnesomsättningen ökar också risken att få njursten.

Om kalkhalten i urinen är påverkad

Den vanligaste typen av njursten innehåller kalk, så kallat kalciumsalt. Du kan få njursten om du har för mycket kalk i urinen. Du kan också få njursten om du har för lite kalk i urinen, till exempel om urinen är för utspädd. Det bästa rådet är därför att äta en varierad kost och att dricka lite extra om du vet att du har risk att bilda njursten.

Om hormonbalansen är påverkad

Ibland kan njursten bero på att bisköldkörtlarna bildar för mycket av ett hormon som reglerar mängden kalcium och fosfat i blod och urin. Det leder till att du får för mycket kalcium i blodet och urinen. Men det är mycket ovanligt.

Om urinen har för mycket av vissa ämnen

Urinen kan innehålla för mycket av andra ämnen också, inte bara kalcium. Det gäller bland annat ämnen som urinsyra, oxalat och cystin, som alla kan bilda stenar.

Kan bero på en skada eller en infektion

Njursten bildas också lättare om urinens surhetsgrad är förändrad. Det kan antingen bero på en medfödd skada eller orsakas av en infektion.

Kan vara ärftligt

Njursten är en relativt vanlig sjukdom. Du kan ha lättare att få njursten om du har vissa gener. Gener är anlag som man ärver från sina genetiska föräldrar.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.