Urininkontinens

Vid urininkontinens är det vanligt att ha ett eller flera av följande symtom:                    

• Det läcker urin i samband med att du plötsligt känner dig kissnödig.
• Du behöver kissa ofta, även på natten.
• Det läcker urin i små skvättar
• Det läcker urin när du anstränger dig. Det kan till exempel vara om du nyser, hostar eller hoppar. 

Kontakta en vårdcentral om du har besvär med urinläckage. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många vårdcentraler kan du kontakta genom att logga in.

Det finns flera typer av urininkontinens.

Ansträngningsinkontinens

Ansträngningsinkontinens innebär att du har svårt att hålla tätt när trycket i magen och urinblåsan blir för högt. Det kan till exempel vara att du läcker urin när du hostar, nyser eller hoppar.

Det kan läcka små skvättar av urin utan att du känner att du behöver kissa. Den här typen av inkontinens är vanligare hos kvinnor.

Trängningsinkontinens

Trängningsinkontinens innebär att du plötsligt känner dig kissnödig och har svårt att hålla dig. Det är vanligt att du behöver kissa ofta. Den här typen av inkontinens är vanligare hos kvinnor.

Blandinkontinens

Det är vanligt att ha en blandning av trängningsinkontinens och ansträngningsinkontinens. Det kallas för blandinkontinens. Blandinkontinens innebär att du både har svårt att hålla tätt när du anstränger dig och att du plötsligt blir kissnödig och har svårt att hålla dig. Den här typen av inkontinens är vanligare hos kvinnor.

Överrinningsinkontinens

Överrinningsinkontinens innebär att du har svårt att tömma blåsan helt. Det gör att urinblåsan i stället töjs ut. När blåsan blir överfull pressas urinen ut ur blåsan genom prostatakörteln. Urinen läcker då ofta i små skvättar. Den här typen av urininkontinens kan orsaka skador på njurarna och på urinblåsan om den inte upptäcks i tid. Överrinningsinkontinens är vanligare hos män.  

Vid urininkontinens finns det en del metoder och tips på saker du kan göra själv. 

Bäckenbottenträning

Bäckenbottenträning kan hjälpa dig som har besvär med ansträngningsinkontinens eller med trängningsinkontinens.

Bäckenbottenträning stärker musklerna som finns runt ändtarmen, slidan och urinröret. Det hjälper dig att hålla tätt när du anstränger dig.

För att träningen ska få bra effekt är det viktigt att du tränar rätt muskler. Läs mer om bäckenbottenträning och hur du kan göra för att hitta rätt muskler här.

Det brukar ta upp till sex månader innan du kan känna av resultat av träningen. Ibland går det snabbare.

Hjälpmedel vid bäckenbottenträning

Det finns hjälpmedel för kvinnor som kan göra det lättare att träna musklerna i bäckenbotten. Det finns till exempel plastkoner eller kulor som du för in i slidan. Den här typen av hjälpmedel finns att köpa på apotek och på kontinensmottagningar.  En kontinensmottagning är en mottagning som är specialiserad på att ta hand om besvär runt inkontinens.

Ha inte bråttom på toaletten                            

För dig som sitter ner när du kissar är det viktigt att du sitter bekvämt och ger dig själv tid till att kissa.

De känsliga kissreflexerna kan påverkas om du har för bråttom när du kissar. Reflexerna kan också påverkas om du håller dig för länge eller om du kissar ofta, för säkerhets skull.  

Träning och lagom mängd dryck

Du bör tänka över hur mycket vätska du dricker per dag. Ett bra riktmärke är att dricka så mycket att du kissar en till två liter per dygn. Kaffe och te är vätskedrivande och gör att det produceras mer urin i kroppen. Ibland kan det hjälpa att dricka mindre av dessa drycker.

Förstoppning kan förvärra urininkontinens. Lagom med dryck, rikligt med fibrer och träning är bra mot förstoppning.

Du som har ansträngningsinkontinens kan prova att använda en tampong i slidan. Det kan göra det lättare att hålla tätt.

Det finns inkontinensskydd att köpa på apotek

Det finns också ett hjälpmedel som kallas kontinensbåge, som kan hjälpa. Bågen är av mjuk plast och förs in i slidan för att trycka urinröret framåt och uppåt och på så sätt hjälpa dig med urinläckagen.

Du kan också själv köpa vissa uppsamlande inkontinensskydd på ett apotek.

Bra att sluta röka

Det är bra om du slutar röka, om du röker, eftersom rökhosta gör inkontinensen värre.

Efterdropp

Män kan ha besvär med efterdropp. Efterdropp innebär att det stannar kvar en liten mängd urin i urinröret efter att du har kissat. Urinen droppar sedan ut i dina underkläder. Du som har besvär med efterdropp kan prova att dra med ett par fingrar längs urinröret, från pungens baksida och ut längs penisen när du har kissat klart. Då kan du få ut de sista dropparna. 

Sex vid inkontinens

Inkontinens kan få en att känna sig osäker inför att ha sex. Om det upplevs som ett problem beror mycket på vilken inställning du själv och den eller de du har sex med har. Sådant du kan pröva att göra själv är:

• Kissa innan du ska ha sex.
• Testa olika samlagsställningar, för att minska trycket på urinblåsan.

Det är inte klart om det går att förebygga urininkontinens. Regelbunden bäckenbottenträning och träning har troligen en positiv effekt. 

När du träffar läkaren får du första berätta om dina besvär. För att ta reda på vad urininkontinensen beror på och vilken typ av urininkontinens som du har gör läkaren flera undersökningar.  

Urinprov

Först får du lämna ett urinprov för att ta reda om du har blod i urinen eller en urinvägsinfektion. Det görs eftersom du kan få tillfällig inkontinens av en urinvägsinfektion som irriterar urinblåsan.

Blåstömningsdagbok

Ofta får du föra en så kallad blåstömningsdagbok. Det innebär att du under några dagar mäter hur mycket du kissar och vid vilken tidpunkt.

Du som använder inkontinensskydd kan få göra ett så kallat blöjvägningstest. Då väger du inkontinensskyddet före och efter att du har använt det. Blöjvägningstestet ger svaret på hur mycket urin du läcker.

Undersökning av muskulaturen i bäckenbotten

Kvinnor som har besvär med urininkontinens får göra en undersökning av muskulaturen i bäckenbotten. Undersökningen kan göras av en läkare, barnmorska, uroterapeut eller distriktssköterska. Hen kan också se om dina slemhinnor är sköra.

Vid en bäckenbottenundersökning för den som undersöker dig in två fingrar i slidan och känner efter. På så vis kan hen bedöma hur mycket du kan knipa.

Mätning av urin som är kvar i urinblåsan

Du som har svårt att tömma blåsan kan få göra en undersökning för att mäta mängden av urin som är kvar i blåsan. Det kan göras med en kateter eller med en ultraljudsundersökning. En kateter är en tunn slang som förs upp i urinblåsan genom urinröret.

Blodprov

Du kan också få lämna ett blodprov. Blodprovet mäter hur njurarna fungerar.

Prostataundersökning och PSA-blodprov

Män som har besvär med urininkontinens får ibland lämna ett PSA-blodprov. PSA är ett protein som tillverkas i prostatakörteln och som följer med sädesvätskan när du får utlösning. En liten mängd PSA finns också i blodet och det är den halten som mäts med ett PSA-prov.

Läkaren undersöker också din prostata genom att känna på den med ett finger genom ändtarmen.  Det är också vanligt att du får mäta urinstrålens kraft. Det görs genom att mäta hur lång tid det tar att få ut den första decilitern med urin.

Andra undersökningar

Ibland görs fler ultraljudsundersökningar. Då undersöker läkaren din livmoder, dina äggstockar och dina njurar eller din prostata och dina njurar.

Cystoskopi

Du kan också få göra en cystoskopi. Då förs en tunn slang in i urinröret och urinblåsan. Längst fram på slangen sitter en liten kamera som för över bilder till en skärm.

Tryckmätning av blåsan

Ibland görs även en tryckmätning av urinblåsan, även kallad urodynamisk undersökning. Då för läkaren in tunna slangar i urinröret och urinblåsan. Med hjälp av slangarna mäter hen sedan trycket i urinblåsan vid tömning och vid lagring av urin. 

Ibland blir besvären med inkontinens mindre av saker som du kan göra själv. Ibland behövs behandling.

Behandlingen som du får beror på vilken typ av urininkontinens som du har.

Behandling vid ansträngningsinkontinens

Besvären med ansträngningsinkontinens kan minska med bäckenbottenträning.

Operation

Du kan bli opererad om du inte blivit bättre efter sex månaders bäckenbottenträning.

En vanlig operation är TVT, eller Tension Free Vaginal Tape. Vid den här typen av operation får du lokalbedövning. Du behöver oftast inte stanna på mottagningen över natten utan kan åka hem samma dag.

Under operation gör läkaren två snitt över blygdbenet och ett under urinröret, genom slidan. Med en specialnål drar hen ett tunt band upp på bägge sidor om urinröret och upp över blygdbenet. Bandet stödjer sedan urinröret när du hostar eller belastar bäckenbotten och förhindrar därmed urinläckage. 

Läkemedel vid ansträngningsinkontinens

Du som inte kan eller vill bli opererad kan få läkemedel mot ansträngningsinkontinens.

Läkemedlen har en måttlig effekt. Det är vanligt med biverkningar som illamående, muntorrhet, sömnlöshet och trötthet. 

Behandling vid trängningsinkontinens

Behandlingen som du får beror vad det är som är orsaken till besvären.

Kvinnor med trängningsinkontinens kan få mindre besvär med hjälp av bäckenbottenträning.

Blåsträning

Blåsträning kan hjälpa dig som ofta känner dig kissnödig men bara kissar små mängder. Små mängder räknas som mindre än två deciliter.  

Blåsträning går ut på att du ska försöka hålla dig och inte kissa för säkerhetsskull. Att ha som vana att kissa ofta för att slippa läckage och träningar kan ha påverkat urinblåsans reflexsystem.

Träningen utgår ifrån blåstömningsdagboken. Utifrån dagboken sätter du upp mål för dig själv. Ett mål kan till exempel vara att kissa minst två till två och en halv deciliter varje gång eller hålla dig 10 till 15 minuter extra när du känner en trängning.

Blåsträning hjälper inte dig som har trängningsinkontinens på grund av en prostataförstoring. Det hjälper heller inte dig som har trängningsinkontinens på grund av hög ålder. 

Läkemedel vid träningsinkontinens

Du kan få läkemedel som lugnar blåsan och som gör att du inte behöver kissa lika ofta. Läkemedlen verkar genom att blockera nervimpulserna från hjärnan som gör att urinblåsan drar ihop sig. Det finns flera olika läkemedel men alla verkar på samma sätt.

Läkemedlen kan ge vissa biverkningar. Det kan till exempel vara muntorrhet, förstoppning och svårt att ställa om från att se på nära håll till att se på långt håll. Det är ovanligt men läkemedlen kan göra att du blir förvirrad. Biverkningarna kan försvinna om dosen sänks. Prata med din läkare om du har besvär med biverkningar.

Läkemedel mot godartad prostataförstoring kan hjälpa dig som har trängningsinkontinens på grund av prostataförstoring.

Du kan behöva en operation

En del former av trängningsinkontinens är svårare att behandla. Då kan du få läkemedel direkt i urinblåsan.

Andra speciella former av trängningsinkontinens behandlas med en operation. En sådan operation kan till exempel vara att du får en konstgjord slutmuskel vid urinröret inopererad.

Trängningsinkontinens vid hög ålder

Du som har trängningsinkontinens vid hög ålder kan behöva bli påmind om att kissa innan trängningarna leder till urinläckage. Det gäller också dig som har demens eller som har haft en stroke. Trängningarna kommer ofta när urinblåsan är fylld till en viss mängd. Då kan du förebygga urinläckage genom att kissa innan dess.

Behandling vid överrinningsinkontinens

Behandlingen som du får beror på vad din överrinningsinkontinens beror på.

En förstorad prostata behandlas med operation

Du som har överrinningsinkontinens som beror på en förstorad prostata kan behandlas med en prostataoperation. 

Innan operationen får du en kateter infört i urinblåsan genom urinröret. En kateter är en tunn, mjuk slang som tömmer urinblåsan på urin. Katetern sitter kvar tills du ska opereras.

Ibland går det inte att operera. Det kan bero på att riskerna blir för stora på grund av att du har en annan sjukdom också. Då får katetern sitta kvar längre. Oftast byts den ut var tredje månad. Att ha en kateter under en längre tid innebär nästan alltid att det kommer bakterier i urinen, vilket kan orsaka urinvägsinfektion.

Urinröret kan behöva vidgas

Överrinningsinkontinens som beror på en urinrörsförträngning behandlas genom att urinröret vidgas. Det kan läkaren göra i samband med en cystoskopiundersökning. Vid en cystoskopi för läkaren in en smal slang i urinröret. På slangen sitter en liten kamera. Slangen är sedan ofta kopplad till en bildskärm som visar urinrörets och urinblåsans insida.

Du kan behöva lära dig att tappa ut urinen själv

Du som har överrinningsinkontinens som beror på en neurologisk skada kan behöva lära dig att tappa ut urinen själv. Det ska du göra tre till fyra gånger per dag med hjälp av en smal kateter.

Urinblåsan fungerar både som en behållare för den urin som bildas och som en pump när blåsan ska tömmas. När urinblåsan är lagom utspänd av urin skickas nervimpulser till hjärnan och du känner dig kissnödig. När du har hittat ett lämpligt ställe för att kissa får blåsan signaler att dra ihop sig. Samtidigt slappnar musklerna i bäckenbotten av och slutmuskeln öppnas, så att du kissar.

Mellan toalettbesöken är det lågt tryck inne i blåsan och högre i urinröret. Om trycket i urinblåsan överstiger trycket i urinröret uppstår urinläckage.

Urininkontinens kan ha många olika orsaker. Det är ett mycket vanligt problem och är sällan ett tecken på någon allvarlig sjukdom. För många är det ett mindre problem, men för en del är det ett tillstånd som försämrar livskvaliteten mycket.

Ansträngningsinkontinens är vanligare hos dig som fött barn

Urininkontinens är vanligare hos dig som har fött barn. Det beror på att vävnaderna i bäckenet, runt urinröret och urinblåsan påverkas av att vara gravid och av att föda barn.

Det är också vanligare att ha urininkontinens om du har svårt att knipa med musklerna i bäckenbotten eller om du har framfall.

Det är också vanligare med urininkontinens hos kvinnor som har astma, kronisk luftrörskatarr, röker, har kraftig övervikt eller har långvarig förstoppning.

Tillfällig ansträngningsinkontinens

Det är vanligt att få tillfällig ansträngningsinkontinens under en graviditet eller om du har en förkylning med hosta.

Ansträngningsinkontinens hos män

Ansträngningsinkontinens är ovanligt hos män men kan uppstå efter en operation av prostatan.

Trängningsinkontinens är vanligt vid vissa neurologiska sjukdomar

Träningsinkontinens är vanligt vid hög ålder och vid vissa neurologiska sjukdomar som demens, Parkinsons sjukdom och efter stroke. Det beror på att signalerna mellan blåsan och hjärnan fungerar sämre. Det innebär att tiden från det att du känner dig kissnödig till dess att urinblåsan måste tömmas blir kortare. Du kan alltså få svårare att hinna till toaletten när du blir kissnödig.

Andra vanliga orsaker till trängningsinkontinens är godartad prostataförstoring eller andra förändringar i urinröret.

Även en förstorad livmoder kan ge trängningar. Det kan till exempel hända om du har en godartad muskelknuta i livmodern, ett så kallat myom.

Det är ovanligt men täta och smärtsamma trängningar kan vara ett symtom på tumör eller sten i urinblåsan.

En annan ovanlig orsak till tillfällig träningsinkontinens är en cysta eller tumör i en äggstock. Täta trängningar som också är smärtsamma kan bero på prostatacancer.

Tillfällig trängningsinkontinens

Du kan få tillfällig trängningsinkontinens om du har en urinvägsinfektion som irriterar urinblåsan. Urinblåsan kan också vara irriterad utan att läkaren hittar anledningen.  

Överrinninginkontinens

Överrinningsinkontinens förekommer oftast hos män. Det är mycket ovanligt att kvinnor har överrinningsinkontinens.

Den vanligaste orsaken är att en förstorad prostata trycker ihop urinröret så att urinen får svårt att passera. En annan orsak kan vara att du har en urinrörsförträngning. Överrinningsinkontinens kan också komma efter att du har varit med om en olycka som har skadat urinröret.  

Urininkontinens hos äldre                         

Inkontinens kan komma om du som äldre byter miljö och till exempel är på sjukhus. Ibland kan det bero på att du är tillfälligt förvirrad eller helt enkelt mår sämre. Det kan också bero på att du har svårt att hitta till toaletten, har svårt att knäppa upp knappar eller inte kan få hjälp att komma till toaletten.

Det är viktigt att du som är äldre och är på sjukhus eller sjukhem får hjälp att komma till toaletten regelbundet innan blåsan är fylld. Att kissa regelbundet kan förebygga inkontinens.

En del läkemedel kan göra besvären värre

En del läkemedel kan göra inkontinensen värre. Det gäller speciellt vätskedrivande läkemedel.

Andra läkemedel kan göra det svårare att kissa och att tömma blåsan ordentligt. Det gäller till exempel läkemedel vid depression och vissa läkemedel mot hosta.

En del läkemedel kan orsaka förvirring hos äldre. Det kan till exempel vara lugnande läkemedel och läkemedel vid sömnbesvär. Dessa läkemedel kan också öka risken för inkontinens. 

En del blir inte helt av med besvären. Då kan du ofta leva ett aktivt liv med hjälp av hjälpmedel.

Inkontinensskydd av olika storlekar, och urinflaska är exempel på olika hjälpmedel. På Tema hjälpmedel kan du läsa om hur det går till att få inkontinenshjälpmedel, och söka fram vilka som finns att få där du bor.

Inkontinenshjälpmedel oftast kostnadsfria i Sverige

Ofta är inkontinenshjälpmedel kostnadsfria i Sverige. De skrivs ut efter utredning av en distriktssköterska, en sjuksköterska på en urologmottagning, en uroterapeuter eller en läkare.

Vid vissa neurologiska skador kan du behöva lära dig att tappa ut urinen ur urinblåsan själv.  Det ska du göra tre eller fyra gånger om dagen med hjälp av en smal kateter. 

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.  

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.