Ibland blir besvären med inkontinens mindre av saker som du kan göra själv. Ibland behövs behandling.
Behandlingen som du får beror på vilken typ av urininkontinens som du har.
Behandling vid ansträngningsinkontinens
Besvären med ansträngningsinkontinens kan minska med bäckenbottenträning.
Operation
Du kan bli opererad om du inte blivit bättre efter sex månaders bäckenbottenträning.
En vanlig operation är TVT, eller Tension Free Vaginal Tape. Vid den här typen av operation får du lokalbedövning. Du behöver oftast inte stanna på mottagningen över natten utan kan åka hem samma dag.
Under operation gör läkaren två snitt över blygdbenet och ett under urinröret, genom slidan. Med en specialnål drar hen ett tunt band upp på bägge sidor om urinröret och upp över blygdbenet. Bandet stödjer sedan urinröret när du hostar eller belastar bäckenbotten och förhindrar därmed urinläckage.
Läkemedel vid ansträngningsinkontinens
Du som inte kan eller vill bli opererad kan få läkemedel mot ansträngningsinkontinens.
Läkemedlen har en måttlig effekt. Det är vanligt med biverkningar som illamående, muntorrhet, sömnlöshet och trötthet.
Behandling vid trängningsinkontinens
Behandlingen som du får beror vad det är som är orsaken till besvären.
Kvinnor med trängningsinkontinens kan få mindre besvär med hjälp av bäckenbottenträning.
Blåsträning
Blåsträning kan hjälpa dig som ofta känner dig kissnödig men bara kissar små mängder. Små mängder räknas som mindre än två deciliter.
Blåsträning går ut på att du ska försöka hålla dig och inte kissa för säkerhetsskull. Att ha som vana att kissa ofta för att slippa läckage och träningar kan ha påverkat urinblåsans reflexsystem.
Träningen utgår ifrån blåstömningsdagboken. Utifrån dagboken sätter du upp mål för dig själv. Ett mål kan till exempel vara att kissa minst två till två och en halv deciliter varje gång eller hålla dig 10 till 15 minuter extra när du känner en trängning.
Blåsträning hjälper inte dig som har trängningsinkontinens på grund av en prostataförstoring. Det hjälper heller inte dig som har trängningsinkontinens på grund av hög ålder.
Läkemedel vid träningsinkontinens
Du kan få läkemedel som lugnar blåsan och som gör att du inte behöver kissa lika ofta. Läkemedlen verkar genom att blockera nervimpulserna från hjärnan som gör att urinblåsan drar ihop sig. Det finns flera olika läkemedel men alla verkar på samma sätt.
Läkemedlen kan ge vissa biverkningar. Det kan till exempel vara muntorrhet, förstoppning och svårt att ställa om från att se på nära håll till att se på långt håll. Det är ovanligt men läkemedlen kan göra att du blir förvirrad. Biverkningarna kan försvinna om dosen sänks. Prata med din läkare om du har besvär med biverkningar.
Läkemedel mot godartad prostataförstoring kan hjälpa dig som har trängningsinkontinens på grund av prostataförstoring.
Du kan behöva en operation
En del former av trängningsinkontinens är svårare att behandla. Då kan du få läkemedel direkt i urinblåsan.
Andra speciella former av trängningsinkontinens behandlas med en operation. En sådan operation kan till exempel vara att du får en konstgjord slutmuskel vid urinröret inopererad.
Trängningsinkontinens vid hög ålder
Du som har trängningsinkontinens vid hög ålder kan behöva bli påmind om att kissa innan trängningarna leder till urinläckage. Det gäller också dig som har demens eller som har haft en stroke. Trängningarna kommer ofta när urinblåsan är fylld till en viss mängd. Då kan du förebygga urinläckage genom att kissa innan dess.
Behandling vid överrinningsinkontinens
Behandlingen som du får beror på vad din överrinningsinkontinens beror på.
En förstorad prostata behandlas med operation
Du som har överrinningsinkontinens som beror på en förstorad prostata kan behandlas med en prostataoperation.
Innan operationen får du en kateter infört i urinblåsan genom urinröret. En kateter är en tunn, mjuk slang som tömmer urinblåsan på urin. Katetern sitter kvar tills du ska opereras.
Ibland går det inte att operera. Det kan bero på att riskerna blir för stora på grund av att du har en annan sjukdom också. Då får katetern sitta kvar längre. Oftast byts den ut var tredje månad. Att ha en kateter under en längre tid innebär nästan alltid att det kommer bakterier i urinen, vilket kan orsaka urinvägsinfektion.
Urinröret kan behöva vidgas
Överrinningsinkontinens som beror på en urinrörsförträngning behandlas genom att urinröret vidgas. Det kan läkaren göra i samband med en cystoskopiundersökning. Vid en cystoskopi för läkaren in en smal slang i urinröret. På slangen sitter en liten kamera. Slangen är sedan ofta kopplad till en bildskärm som visar urinrörets och urinblåsans insida.
Du kan behöva lära dig att tappa ut urinen själv
Du som har överrinningsinkontinens som beror på en neurologisk skada kan behöva lära dig att tappa ut urinen själv. Det ska du göra tre till fyra gånger per dag med hjälp av en smal kateter.