PROSTATA

Godartad prostataförstoring

Prostatan är en körtel runt urinröret, mellan penisen och urinblåsan. Den hjälper spermierna att ta sig fram. När du blir äldre kan prostatan växa och trycka mot urinröret så att du får svårare att kissa. Det ökar inte risken för prostatacancer.

Det finns olika behandlingar, om du behöver. Godartad prostataförstoring är vanligast hos personer över 60 år.

Symtom vid godartad prostataförstoring

Det är vanligt att ha något av följande besvär om du har godartad prostataförstoring:

  • Strålen kan vara svagare när du kissar och det kan vara svårt att komma igång.
  • Du behöver trycka på för att tömma urinblåsan helt.
  • Det känns som att blåsan inte är helt tömd när du har kissat klart.
  • Strålen avbryts en eller flera gånger när du kissar.
  • Du behöver kissa oftare.
  • Det läcker urin samtidigt som du plötsligt känner dig kissnödig. 

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som kan bero på prostataförstoring. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har mycket ont i magen och svårt att kissa. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Hos läkaren beskriver du dina besvär och svarar på frågor om din hälsa, livsstil, andra sjukdomar och om du använder läkemedel. Sedan görs några inledande undersökningar:

  • Läkaren gör en allmän kroppsundersökning.
  • Läkaren känner på prostatakörteln genom att ta på sig en handske och försiktigt föra in ett finger i ändtarmsöppningen. Du kan ligga eller stå. Undersökningen gör inte ont och går snabbt.
  • Läkaren undersöker urinblåsan med ultraljud för att se hur mycket urin som blir kvar efter att du har kissat.

PSA-värdet är ett mått på halten av ett ämne som bildas i prostatan. PSA-värdet kan vara förhöjt både vid godartad prostataförstoring och vid prostatacancer.

Du gör mätningar hemma

Du får själva mäta och skriva upp hur mycket du kissar och hur lång tid det tar varje gång.

Du får fylla i ett frågeformulär som hjälper läkaren att bedöma dina besvär.

Undersökningar hos urologen

Du får träffa en urolog om läkaren hittar tecken på någon sjukdom i prostatan. En urolog är en läkare som är specialist på sjukdomar i njurar, urinvägar och de manliga könsorganen

Hos urologen blir du undersökt igen. En del undersökningar kan vara desamma som redan gjorts. Här följer exempel på andra undersökningar som kan behövas.

Ultraljud för att mäta prostatan

Prostatan mäts med hjälp av ultraljud. Urologen jämför resultatet med PSA-provet och kan då bedöma om du har en godartad prostataförstoring eller om du behöver undersökas mer.

Undersökning med magnetkamera

Ibland behöver du undersökas med magnetkamera. Det kan visa om det finns några förändringar i prostatan som kan vara cancer.       

Cystoskopi

Ibland behöver läkaren undersöka urinröret, urinblåsan och prostatakörteln med ett cystoskop. Det är en smal slang som förs in i urinröret. Här kan du läsa mer om cystoskopi.

Trycket och flödet i urinblåsan mäts

Trycket och flödet i urinblåsan kan behöva mätas. Undersökningen kallas urodynamik, cystometri eller tryck-flödesundersökning. Då förs en tunn plastslang in i urinblåsan genom urinröret.

Trycket i urinblåsan och urinflödet mäts samtidigt. Det visar hur stark urinblåsan är, om urinblåsan är överaktiv och om det finns något hinder för urinens flöde i urinröret.

Njurarna kan behöva undersökas

Läkaren kan misstänka att njurarna är påverkade. Då kan du behöva bli undersökt med urografi som är en form av datortomografi.

Behandling behövs bara om du har besvär

Godartad prostataförstoring eller vanliga åldersförändringar i prostatan behöver bara behandlas om du besväras av symtomen.

En del upplever att tillvaron begränsas. Det kan till exempel vara att hela tiden behöva ha nära till en toalett.  

Besvären kan minska av sig själv

Det är vanligt att besvären minskar av sig själv, även om prostatakörteln inte minskar i storlek. Ibland kan besvären komma tillbaka. Det allra vanligaste är att besvären är oförändrade under en lång tid.

Olika sätt att behandla förstorad prostata

Det finns flera sätt att behandla godartad prostataförstoring, om det behövs. Det kan vara olika vilken behandling om passar bäst:

  • Du kan få behandling med läkemedel.
  • Du kan bli opererad.
  • Du kan få behandling med mikrovågor eller annan värmebehandling.
  • Du kan få behandling med kateter i urinblåsan. Det finns olika katetrar.

Det är vanligt att behöva få behandling av en urolog. Tillgången till en urologisk klinik eller en urolog varierar beroende på var du bor i landet. Du kan få en remiss av en läkare på en vårdcentral.

Behandling med läkemedel

Det finns olika typer av läkemedel vid godartad prostataförstoring. Det finns också läkemedel som du kan få om du har både godartad prostataförstoring och svårt att få eller behålla ståndet.

Du behandlas antingen av en urolog eller av en läkare på vårdcentralen. Det brukar vara läkaren på vårdcentralen som följer upp behandlingen.

Ibland behövs operation

En operation kan behövas om du har svårt att kissa eller att tömma urinblåsan och behandling med läkemedel inte räcker.

En operation påverkar inte risken att få prostatacancer senare i livet.

Operation när prostatavävnad tas bort via urinröret, TURP

En vanlig operation är att göra prostatakörteln mindre genom att hyvla bort vävnad. Det kallas TURP, transuretral resektion av prostata. Operationen tar 30 till 60 minuter.

Först får du bedövning, oftast ryggbedövning. Du ligger på rygg med benen i upphöjda stöd.

Läkaren för upp ett smalt instrument i urinröret till prostatakörteln. På toppen av instrumentet finns ett litet elektriskt redskap. Med hjälp av redskapet skär läkaren bort lite vävnad i taget tills urinkanalen kan återta sin form och fungera bra igen.

Efter operationen har du oftast en kateter i urinröret. Katetern brukar få sitta kvar någon dag. De flesta får stanna på sjukhuset tills katetern kan tas bort.

Du behöver vara sjukskriven i två till fyra veckor.

Operationen kan behöva upprepas

De flesta upplever ett bra resultat av operationen. Omkring var tionde som opereras får tillbaka besvären inom tio år. Då går det att opereras igen.

Det är ovanligt att förmågan att få och behålla ståndet försämras efter en TURP-operation.

Däremot är det vanligt att sädesvätskan i fortsättningen leds in i urinblåsan i stället för att komma ut genom penisen vid utlösning. Det påverkar inte känslan av orgasm men du behöver hjälp om du vill använda dina spermier i en graviditet.

Prata med läkaren om vilka möjligheter som finns.

Operation genom ett snitt i magen

Ibland behöver de förstorade delarna av prostatakörteln tas bort. Då opereras du genom ett snitt under naveln.

De flesta får ryggbedövning och sövs före operationen. Ryggbedövningen är till för att lindra om det gör ont efter operationen.

Operationen tar ungefär en timme. Efteråt behöver de flesta stanna på sjukhuset två till tre dagar, men det kan variera.

Innan du lämnar sjukhuset får du veta hur operationssåret och urinkatetern ska skötas, och vem du kan kontakta om det behövs. Du får med dig recept på smärtstillande läkemedel som du tar om du får ont.

Urinkatetern behövs för läkningen

Urinkatetern som du fick när du opererades ska sitta kvar i cirka sju till tio dagar. Sedan får du hjälp med att ta bort den.

Sjukskrivning

Det är vanligt att behöva vara sjukskriven fyra till sex veckor. Det beror på hur du mår och vilket slags jobb du har. Du kan behöva vara sjukskriven längre om du har ett arbete med tunga lyft.

Sluta röka och undvik alkohol före och efter operationen

Det är viktigt att helt undvika tobak en tid före och efter operationen. Det gör att såren läker snabbare och att blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig.

Det bästa är att sluta röka helt, men om du inte klarar det så är det bra om du avstår från rökning helst åtta, men minst fyra veckor före operationen. Du bör också undvika att röka helst åtta, men minst fyra veckor efter operationen.

Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Undvik också att dricka alkohol fyra veckor före operationen och fyra veckor efter.  Då minskar risken för komplikationer.

Läs mer om levnadsvanor i samband med operation.

Behandling med värme

Prostatan kan behandlas med värme mot vissa delar så att de förstörs. Då blir prostatan mindre så att det blir det lättare att kissa.

Värmebehandlingen ges med tunna instrument som förs genom urinröret till prostatan. Värmen kan skapas med olika tekniker, till exempel:

  • mikrovågor
  • laser
  • vattenånga.

Värmebehandling med mikrovågor är vanligast. Före behandlingen får du lokalbedövning. Vid laserbehandling får du oftast ryggbedövning.

Du får behandling vid ett tillfälle. Behandlingen tar ungefär en halvtimme. Efteråt har du en kateter i urinröret i upp till tre veckor. Katetern behövs eftersom prostatan tillfälligt kan svullna efter behandlingen och göra att du får svårt att kissa. Dessutom stöts rester av den värmebehandlade prostatavävnaden ut genom katetern och ut i uppsamlingspåsen.

Det kan svida och göra ont i urinröret under tiden som du har kateter och några veckor efter att den har tagits bort.

Ibland kan besvären komma tillbaka så att du behöver behandling igen.

Kateter i urinblåsan

När du inte kan kissa alls behöver du tömma ut urinen genom en kateter. Det är en tunn mjuk slang som förs in genom urinröret till urinblåsan. Du kan behöva kateter i väntan på behandling eller när du precis har fått behandling.

Det finns olika typer av katetrar. Det är vanligt med en kateter som du kan sköta själv.

Komplikationer vid förstorad prostata

Ibland kan en förstorad prostata leda till svårare besvär och komplikationer. Då har du oftast haft besvär en längre tid med att tömma urinblåsan när du kissar.

När blåsan aldrig riktigt töms kan bakterier bildas så att du får upprepade urinvägsinfektioner.

Det kan också uppstå kristaller i urinen som blir kvar i urinblåsan. Kristallerna kan klumpa ihop sig och bilda blåssten. De kan förvärra besvären med att kissa.

Urinblåsan kan töjas ut så att du får så kallad överrinningsinkontinens. Då kommer urinen i små skvättar när du kissar. Läs mer i texten urininkontinens.

Det kan bli så svårt att kissa att det till slut inte går alls. Det kallas urinstämma. Då får du mycket ont i magen och behöver hjälp genast med att tömma urinblåsan.

Trycket i urinblåsan ökar om den är full. Det kan påverka njurarnas funktion på lång sikt och leda till njursvikt.

Blodkärlen på prostatan kan blöda ofta och mycket om prostatan är förstorad. Det märks när du kissar.

Vad är godartad prostataförstoring?

Genomskärning av mannens underliv och prostata. Illustration.
Prostatan ligger runt urinröret just där det lämnar urinblåsan och går ut i penis.

Prostatan är en del av det manliga könsorganet. Den sitter runt urinröret mellan penisen och urinblåsan. Prostatakörteln bildar en vätska som ingår i sperman.

Prostatan kan klämma ihop urinröret om den blir förstorad. Då kan det bli besvärligare att kissa. Det är oklart varför prostatan blir förstorad.

Ungefär varannan man över 60 år har prostataförstoring och fyra av fem är över 80 år. Drygt hälften av de som får godartad prostataförstoring har besvär på något sätt.

Prostataförstoring som inte beror på allvarlig sjukdom kallas godartad prostataförstoring, eller benign prostatahyperplasi, BPH.

Andra orsaker till besvären

Ibland beror besvären på något annat, till exempel överaktiv blåsaurinrörsförträngning, urinvägsinfektion eller någon neurologisk sjukdom, som Parkinsons sjukdom, MS eller stroke.

Ibland kan besvären bero på prostatacancer. Däremot ökar inte risken för prostatacancer om du har godartad prostataförstoring.

Var med och påverka din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det en remiss till den öppna specialiserade vården.

Du har rätt att vara delaktig i din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska se till att du förstår vilka behandlingsalternativ som finns och vad de innebär.

Du kan ställa frågor eller be att få informationen nedskriven. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Till toppen av sidan