Venlafaxin

Skriv ut (ca 5 sidor)
Skriv ut

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet venlafaxin finns under flera olika namn, från olika tillverkare.

Exempel är

  • Efexor Depot
  • Venlafaxin Actavis
  • Venlafaxine Bluefish
  • Venlafaxin Hexal
  • Venlafaxin Krka
  • Venlafaxin Mylan
  • Venlafaxin ratiopharm
  • Venlafaxin Sandoz
  • Venlafaxin STADA.

Vad är venlafaxin?

Vad är venlafaxin?

Venlafaxin används framförallt för att behandla depression. Det är ett så kallat antidepressivt läkemedel. Läkemedlet används också för att behandla vissa typer av ångest.

Läkemedlet tillhör en grupp antidepressiva läkemedel som kallas serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare, SNRI.

Så här fungerar venlafaxin

Venlafaxin ökar aktiviteten av signalsubstanserna serotonin och noradrenalin i hjärnan.

Signalsubstanser är ämnen som överför impulser mellan nervceller i hjärnan. Serotonin och noradrenalin är signalsubstanser som har samband med stämningsläget. När man är deprimerad kan hjärnans noradrenalin- och serotoninsystem vara i olag. Mediciner som ökar aktiviteten av signalsubstanserna i hjärnan kan göra så att stämningsläget blir normalt igen och även ha effekt mot olika typer av ångest.

Det kan ta upp till några veckor innan du börjar må bättre. Den fortsatta förbättringen sker sedan gradvis, och det kan ta två till tre månader innan du är återställd.

En del personer kan uppleva en försämring under den första tiden av behandlingen. Då är det viktigt att följa läkarens anvisningar och inte själv ändra dosen eller avbryta behandlingen.

I vilka former finns venlafaxin?

Venlafaxin finns som långverkande så kallade depåkapslar i styrkorna 37,5, 75 och 150 milligram och som tabletter i styrkan 75 milligram. Läkemedlet är receptbelagt.

Fäll ihop

Hur använder jag venlafaxin?

Hur använder jag venlafaxin?

Du bör ta läkemedlet med mat för att minska risken för illamående.

Depåkapslarna ska sväljas hela med lite vatten. De är konstruerade så att det verksamma ämnet frisätts långsamt i magen och verkar under längre tid. Om du tuggar eller krossar en depåkapsel verkar den för kraftigt och under för kort tid.

När du har blivit bättre bör du fortsätta att ta medicinen i ytterligare en tid, vanligen sex månader. Det är för att minska risken att bli sämre.

Om du får upprepade depressioner kan du behöva ta venlafaxin i förebyggande syfte under längre perioder, ofta under år. Även vid behandling av olika former av ångest kan du behöva behandling under lång tid.

Dosering

När du har fått ett läkemedel utskrivet på recept är dosen anpassad till dig. Följ därför de anvisningar som finns på etiketten på läkemedelsförpackningen. 

Doseringen är olika från person till person. Läkemedlet tas en gång om dagen vid ungefär samma tid varje dag.

En vanlig dos är 75 till 150 milligram en gång om dagen. Ibland kan 37,5 milligram vara en lämplig startdos. Dosen kan höjas om det behövs, vid depression upp till 375 milligram per dag och vid ångest upp till 225 milligram.

När du startar behandlingen är det vanligt att börja med en låg dos som sedan trappas upp.

Om du glömmer att ta en dos bör du ta den så snart som möjligt. Om det nästan är dags för nästa dos, hoppar du över den glömda. Kompensera inte för en glömd dos genom att ta dubbel dos nästa dag.

Behandlingen avslutas gradvis

När du ska avsluta en behandling trappas dosen vanligen ner gradvis. Då minskar risken för besvär som beror på att du slutar för tvärt, så kallade utsättningssymtom. Exempel på sådana symtom är yrsel, illamående, svettningar, skakningar, myrkrypningar, oro och irritation. Besvären går över, men i sällsynta fall kan dosen behöva trappas ner mycket långsamt.

Fäll ihop

Att tänka på när du använder venlafaxin

Att tänka på när du använder venlafaxin

Skal i avföringen

Depåkapslarna löses inte upp helt och hållet. Det blir kvar ett skal som ibland kan synas i avföringen.

Inte beroende

Du blir inte beroende av antidepressiva läkemedel.

Avbryt inte behandlingen på egen hand

Avbryt inte behandlingen i förtid. Då finns en risk att de ursprungliga problemen kommer tillbaka. Om du avbryter behandlingen tvärt finns det också risk för att du får utsättningssymtom.

Om du har andra sjukdomar

Läkaren behöver få reda på vilka andra sjukdomar du har eller har haft innan du börjar ta venlafaxin. Exempel på sådana sjukdomar är hjärtsjukdomar, högt blodtryck och den typ av grön starr som kallas trångvinkelglaukom eller om du har ett förhöjt tryck i ögat. Om du har lätt för att blöda bör du också berätta det för din läkare.

Var försiktig i trafiken

Din förmåga att köra bil kan påverkas av läkemedlet. Olika personer reagerar olika och du är själv ansvarig för att bedöma om du kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet. Läs mer om trafikfarliga läkemedel.

Du bör också tänka på att även själva sjukdomen kan påverka bedömnings- och reaktionsförmågan.

Prata med din läkare om alkohol

Du bör vara försiktig med alkohol när du tar venlafaxin. Detta kan vara bra att diskutera med sin läkare.

Byte till annat läkemedel

Om du behöver byta ett antidepressivt läkemedel mot ett annat bör du ibland göra ett uppehåll innan du kan börja ta den nya medicinen. Hur långt detta uppehåll ska vara beror på vilka antidepressiva läkemedel det är. Rådgör alltid med din läkare om detta.

Om du tar andra läkemedel samtidigt

Venlafaxin kan påverka eller påverkas av många andra läkemedel. Det är därför extra viktigt att berätta för läkaren vilka andra läkemedel du använder.

Några av de läkemedel du bör undvika är

  • läkemedel mot depression som innehåller moklobemid, till exempel Aurorix
  • läkemedel mot depression som ökar serotoninaktiviteten, till exempel de som innehåller escitalopram, citalopram, fluoxetin paroxetin sertralin, eller duloxetin. Exempel på sådan mediciner är Cipralex, Cipramil, Fevarin, Zoloft, Seroxat,Fontex eller Yentreve
  • läkemedel mot oregelbunden hjärtrytm som innehåller dronedaron, till exempel Multaq
  • linezolid som används mot infektion, till exempel Zyvoxid
  • växtbaserade läkemedel som innehåller johannesört.

Du bör tala om för din läkare om du tar läkemedel som ökar risken för blödningar, såsom blodförtunnande läkemedel eller antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel som kallas NSAID eller cox-hämmare, och innehåller till exempel acetylsalicylsyra, ibuprofen eller naproxen. Dessa läkemedel kan ge hud- och slemhinneblödningar om du tar dem tillsammans med venlafaxin.

Om du tar flera läkemedel som påverkar halterna av serotonin i hjärnan finns en liten risk för så kallat serotonergt syndrom. Det är ett mycket ovanligt tillstånd med överstimulering av serotoninsystemet. Symtomen är till exempel hög feber, muskelsammandragningar, skakningar, överaktiva reflexer, oro, rastlöshet, förvirring, ökad hjärtfrekvens, svettningar eller diarré. Att få alla symtom är mycket ovanligt. Om du får något eller några av symtomen ska du genast kontakta läkare.

Biverkningar

Olika personer känner av biverkningar mycket olika. Om du får biverkningar brukar de komma redan under den första eller andra veckan av behandlingen och sedan minska efter hand. Om biverkningarna är mycket besvärliga, eller om de inte går över, bör du kontakta din läkare. Då kan dosen behöva ändras, eller så kanske du behöver byta till ett annat läkemedel.

En del personer kan till exempel må illa, få förstoppning, svettas mer, få ont i huvudet eller känna sig litet skakiga, svaga eller trötta. Några kan få biverkningar som hjärtklappning eller yrsel när de reser sig snabbt. Vissa kan gå upp eller ner i vikt, få sexuella besvär, svårt att sova eller bli nervösa. En del kan till exempel få svårt att se på nära håll eller få problem med att kissa.

Hos vissa kan läkemedlet öka blodtrycket och därför bör du kontrollera blodtrycket regelbundet under behandlingen. Risken för förhöjt blodtryck är större vid högre doser.

Läkemedlet kan göra att du blir torr i munnen. Då ökar risken för hål i tänderna. Därför är det extra viktigt att du borstar tänderna noga och använder fluortandkräm. Läs mer om muntorrhet.

Graviditet och amning

Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedlet när du är gravid eller ammar.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden är en kortfattad beskrivning av läkemedlet. Här kan du läsa mer om texternas innehåll och hur de tas fram.

Utbyte av läkemedel på apotek

Apoteket erbjuder ofta ett annat likvärdigt läkemedel som har ett lägre pris när du köper läkemedel på recept. Detta kallas generiskt utbyte. 
Här kan du läsa mer om generiskt utbyte.

Om du har frågor om läkemedel

Du kan ringa till Läkemedelsupplysningen och ställa frågor om dina läkemedel.
Läkemedelsupplysningen har öppet helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 18.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Publicerad:
2016-06-30
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Staffan Hägg, läkare, specialist i läkemedelslära och psykiatri, Linköpings universitetssjukhus