Nikotinplåster

Skriv ut (ca 3 sidor)
Skriv ut

Plåster som innehåller det verksamma ämnet nikotin finns under flera olika namn, från olika tillverkare.

Exempel är

  • Nicorette Novum
  • Nicotinell
  • NiQuitin Clear.

Vad är nikotin?

Vad är nikotin?

För vad används medicinen?

Nikotinplåster är läkemedel mot rökning. Det används som hjälp när man vill sluta röka eller minska på antalet cigaretter som man röker. Medicinen minskar de besvär man kan få när man slutar röka och det blir då lättare att avstå från att röka. Läkemedlen kallas också för nikotinersättningsmedel.

Nikotinplåster är långverkande plåster, så kallade depåplåster. Plåstren kan köpas receptfritt av personer över 18 år.

Olika styrkor

Det finns flera olika styrkor på plåstren. Det finns dagplåster som verkar i 16 timmar och dygnsplåster som verkar i 24 timmar.

Om man är van vid att röka på natten kan det vara bra att använda dygnsplåster.

Så här fungerar medicinen

När man röker är kroppen van vid att få en viss mängd nikotin. Om man slutar röka och kroppen inte längre får något nikotin kan man uppleva obehag av olika slag, så kallade abstinensbesvär. Förutom att man är röksugen kan man till exempel känna sig irriterad, nedstämd, orolig eller rastlös. Man kan också få svårt att sova och att koncentrera sig. Abstinensbesvären kan minskas om man under en övergångstid fortsätter att ge kroppen nikotin med hjälp av läkemedel, men i lägre doser än vad man får i sig när man röker.

När plåstret sitter på huden frigörs nikotinet jämnt och långsamt från plåstret. Nikotinet tas upp genom huden och sprids till blodet. Då lindras abstinensbesvären.

Fäll ihop

Hur använder man medicinen?

Hur använder man medicinen?

Så här gör man

Plåstret ska sättas på oskadad, ren och torr hud, helst utan hår. Lämpliga ställen är på ryggen, bröstkorgen, en överarm eller ena höften. Man pressar fast plåstret med handflatan under minst 10 sekunder och kontrollerar att det har fäst ordentligt i kanterna. Det är bra att variera ställe där plåstret sätts. Det bör gå en vecka innan man sätter det på samma ställe igen för att undvika att huden blir irriterad.

Plåstret kan sitta kvar när man badar eller duschar under korta perioder. Om plåstret lossnar kan man sätta fast ett nytt plåster på ett annat ställe.

Dosering

Det är viktigt att följa doseringsanvisningarna. Om läkemedlet är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Då ska man följa de anvisningar som finns på etiketten på läkemedelsförpackningen. Annars ska man följa de anvisningar om dosering som står på förpackningen eller informationsbladet som finns i förpackningen, den så kallade bipacksedeln.

Dosen är olika från person till person och beror på nikotinberoendet.

Man startar behandlingen med en högre styrka. Man byter plåster en gång per dygn.

Det brukar räcka att använda plåstret under den tid man är vaken. Om man är röksugen redan då man vaknar bör man använda dygnsplåster och låta plåstret sitta kvar även när man sover.

Efter 1-2 månader börjar man gradvis minska nikotindosen genom att byta till lägre styrka med några veckors mellanrum.

Det finns dagplåster som verkar i 16 timmar och dygnsplåster som verkar i 24 timmar. Nikotinplåster ger en jämn nikotintillförsel men man kan inte finreglera dosen själv som när man använder andra nikotinläkemedel. Det finns flera olika styrkor på plåstren och man ska alltid börja med den högsta styrkan. De lägre styrkorna används främst vid nedtrappning.

Fäll ihop

Att tänka på när man använder medicinen

Att tänka på när man använder medicinen

Viktigt

Om man har någon hudsjukdom bör man rådgöra med läkare innan man börjar använda nikotinplåster.

Använda plåster ska vikas ihop med den klibbiga sidan inåt och sedan kastas så att barn inte kommer åt dem.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Biverkningar

Vissa personer som använder läkemedlet kan få hudbesvär som utslag eller klåda. Andra kan till exempel må illa, svettas mer eller känna sig skakiga eller andfådda. En del kan få ont i magen, led- och muskelvärk, influensaliknande symtom eller hjärtklappning.

De flesta av besvären kommer i början av behandlingen och brukar gå över efter en tid.

En del besvär som till exempel huvudvärk, yrsel och sömnsvårigheter kan även bero på de abstinensbesvär som kommer när man slutar röka.

Graviditet och amning

Man bör inte använda medicinen när man är gravid, eftersom fostret kan påverkas av nikotinet. Det bästa är om man kan sluta röka utan att använda nikotinläkemedel. Om man är gravid ska man rådgöra med sin barnmorska eller läkare innan man använder nikotinläkemedel.

Man bör undvika medicinen när man ammar. Nikotin passerar över i modersmjölken och kan påverka barnet. Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda nikotinläkemedel när man ammar.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden är en kortfattad beskrivning av läkemedlet. Här kan du läsa mer om texternas innehåll och hur de tas fram.

Utbyte av läkemedel på apotek

Apoteket erbjuder ofta ett annat likvärdigt läkemedel som har ett lägre pris när du köper läkemedel på recept. Detta kallas generiskt utbyte. 
Här kan du läsa mer om generiskt utbyte.

Om du har frågor om läkemedel

Du kan ringa till Läkemedelsupplysningen och ställa frågor om dina läkemedel.
Läkemedelsupplysningen har öppet helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 18.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-02-16
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Hans Gilljam, läkare, professor, tobaksexpert, Karolinska institutet, Stockholm