Klomipramin

Skriv ut (ca 6 sidor)
Skriv ut

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet klomipramin finns under flera olika namn, från olika tillverkare.

Exempel är

  • Anafranil
  • Anafranil Retard
  • Klomipramin Mylan.

Vad är klomipramin?

Vad är klomipramin?

Klomipramin används för att behandla depression. Det är ett så kallat antidepressivt läkemedel. Läkemedlet används också för att behandla vissa typer av ångest. Det kan även prövas vid vissa typer av smärta eller vid narkolepsi, som är ett sjukligt tillstånd med plötsliga sömnattacker.

Klomipramin tillhör en läkemedelsgrupp som kallas tricykliska antidepressiva läkemedel, TCA.

I vilka former finns klomipramin?

Klomipramin finns som tabletter i styrkorna 10 och 25 milligram och som långverkande depåtabletter i styrkan 75 milligram. Läkemedlet är receptbelagt.

Så här fungerar klomipramin

Klomipramin ökar aktiviteten av signalsubstanserna serotonin och noradrenalin i hjärnan.

Signalsubstanser är ämnen som överför impulser mellan nervceller i hjärnan. Serotonin och noradrenalin är signalsubstanser som har samband med stämningsläget. När man är deprimerad kan hjärnans noradrenalin- och serotoninsystem vara i olag. Läkemedel som ökar aktiviteten av signalsubstanserna i hjärnan kan göra så att stämningsläget blir normalt igen och även ha effekt mot olika typer av ångest.

Det kan ta upp till några veckor innan du börjar må bättre. Den fortsatta förbättringen sker sedan gradvis, och det kan ta två till tre månader innan du är återställd.

En del personer kan uppleva en försämring under den första tiden av behandlingen. Då är det viktigt att följa läkarens anvisningar och inte själv ändra dosen eller avbryta behandlingen.

Fäll ihop

Hur använder jag klomipramin?

Hur använder jag klomipramin?

Du bör svälja tabletterna hela med lite vatten eftersom de smakar illa.

Läkemedlet kan tas med eller utan mat.

När du har blivit bättre bör du fortsätta att ta medicinen i ytterligare en tid, vanligen sex månader. Det är för att minska risken att bli sämre.

Om du får upprepade depressioner kan du behöva ta klomipramin i förebyggande syfte under längre perioder, ofta under år. Även vid behandling av olika former av ångest kan du behöva behandling under lång tid.

Dosering

När du har fått ett läkemedel utskrivet på recept är dosen anpassad till dig. Följ därför de anvisningar som finns på etiketten på läkemedelsförpackningen. 

Doseringen är olika från person till person. Klomipramin tas vanligen en till tre gånger om dagen, beroende på vad läkaren rekommenderar. Ofta kan det vara bra att ta en större del av dygnsdosen till kvällen för att minska risken för att besväras av biverkningar.

En vanlig dygnsdos vid behandling av depression är 75 milligram till 150 mg. Dosen kan höjas upp till 200 milligram per dag om det behövs.

Vid behandling av ångestsjukdomar kan doseringen variera mycket beroende på vilket tillstånd som behandlas. Vid tvångssyndrom behövs det ofta minst lika stora doser som vid depression, medan det vid paniksyndrom oftast räcker med lägre doser.

När du startar behandlingen är det vanligt att börja med en låg dos som sedan trappas upp.

Vid behandling av smärta är det vanligt att börja med en låg dos till exempel 10 milligram dagligen som sedan höjs stegvis tills du får smärtlindrande effekt.

Glömd dos

Om du glömmer att ta en dos bör du ta den så snart som möjligt. Om det nästan är dags för nästa dos, hoppar du över den glömda. Kompensera inte för en glömd dos genom att ta dubbel dos nästa gång.

Behandlingen avslutas gradvis

När du ska avsluta en behandling trappas dosen ner gradvis. Då minskar risken för besvär som beror på att du slutar för tvärt, så kallade utsättningssymtom. Exempel på sådana symtom är yrsel, illamående, svettningar, skakningar, myrkrypningar, oro och irritation. Besvären går över, men i sällsynta fall kan dosen behöva trappas ner mycket långsamt.

Fäll ihop

Att tänka på när du använder klomipramin

Att tänka på när du använder klomipramin

Inte beroende

Du blir inte beroende av antidepressiva läkemedel.

Avbryt inte behandlingen på egen hand

Avbryt inte behandlingen i förtid. Då finns en risk att de ursprungliga problemen kommer tillbaka. Om du avbryter behandlingen tvärt finns det också risk för att du får utsättningssymtom.

Om du har andra sjukdomar

Läkaren behöver få reda på vilka andra sjukdomar du har eller har haft innan du börjar ta klomipramin. Exempel på sådana sjukdomar är olika hjärtsjukdomar eller högt blodtryck och om du tar medicin för det. Andra besvär läkaren behöver känna till är om du har till exempel den typ av grön starr som kallas trångvinkelglaukom, epilepsi, återkommande besvär med förstoppning, problem med en förstorad prostata eller svårt att kissa. Om du har lätt för att blöda bör du också berätta det för din läkare.

Var försiktig i trafiken

Din förmåga att köra bil kan påverkas av läkemedlet. Olika personer reagerar olika och du är själv ansvarig för att bedöma om du kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet. Läs mer om trafikfarliga läkemedel.

Du bör också tänka på att även själva sjukdomen kan påverka bedömnings- och reaktionsförmågan.

Prata med din läkare om alkohol

Du bör vara försiktig med alkohol när du tar klomipramin. Antidepressiva läkemedel kan tillsammans med alkohol ge kraftiga och oväntade reaktioner, som till exempel förvirring. Detta kan vara bra att diskutera med sin läkare.

Byte till annat läkemedel

Om du behöver byta ett antidepressivt läkemedel mot ett annat bör du ibland göra ett uppehåll innan du kan börja ta den nya medicinen. Hur långt detta uppehåll ska vara beror på vilka antidepressiva läkemedel det är. Rådgör alltid med din läkare om detta.

Överdosering

Om du har fått i dig för mycket klomipramin är det viktigt att genast kontakta sjukvården. Alltför höga doser av klomipramin kan orsaka medvetslöshet och farliga rubbningar i hjärtats rytm.

Om du ska till tandläkaren

Du bör tala om för din tandläkare att du använder klomipramin. Läkemedlet kan påverka valet av bedövningsmedel. 

Om du tar andra läkemedel samtidigt

Klomipramin kan påverka eller påverkas av många andra läkemedel. Det är därför extra viktigt att berätta för läkaren vilka andra läkemedel du använder.

Några av de läkemedel du bör undvika är 

  • läkemedel mot depression som innehåller moklobemid, till exempel Aurorix
  • andra läkemedel mot nedstämdhet och ångest som innehåller citalopram, escitalopram, fluoxetin, fluvoxamin, paroxetin, sertralin, venlafaxin eller duloxetin, till exempel Cipramil, Cipralex, Fontex, Fevarin, Seroxat, Zoloft, Efexor Depot eller Yentreve
  • läkemedel mot smärta som innehåller tramadol, till exempel Tradolan
  • läkemedel mot infektioner som innehåller linezolid, till exempel Zyvoxid
  • växtbaserade läkemedel som innehåller johannesört.

Du bör tala om för din läkare om du tar läkemedel som ökar risken för blödningar, såsom blodförtunnande läkemedel eller antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel som kallas NSAID eller cox-hämmare, och innehåller till exempel acetylsalicylsyra, ibuprofen eller naproxen. Dessa läkemedel kan ge hud- och slemhinneblödningar om du tar dem tillsammans med klomipramin.

Om du tar flera läkemedel som påverkar halterna av serotonin i hjärnan finns en liten risk för så kallat serotonergt syndrom. Det är ett mycket ovanligt tillstånd med överstimulering av serotoninsystemet. Symtomen är till exempel hög feber, muskelsammandragningar, skakningar, överaktiva reflexer, oro, rastlöshet, förvirring, ökad hjärtfrekvens, svettningar eller diarré. Att få alla symtom är mycket ovanligt. Om du får något eller några av symtomen ska du genast kontakta läkare.

Biverkningar

Olika personer känner av biverkningar mycket olika. Om du får biverkningar brukar de komma redan under den första eller andra veckan av behandlingen och sedan minska efter hand. Om biverkningarna är mycket besvärliga, eller om de inte går över, bör du kontakta din läkare. Då kan dosen behöva ändras, eller så kanske du behöver byta till ett annat läkemedel.

En del personer kan till exempel få svårt att se på nära håll, så kallade ackommodationsvårigheter, eller få en förändrad smakupplevelse. Några kan bli torra i ögonen och bör då vara försiktiga med att använda kontaktlinser eftersom hornhinnan kan ta skada. Vissa kan bli förstoppade och särskilt män med förstorad prostata kan få svårt att kissa. Några kan gå upp i vikt, svettas mer, bli trötta, få sexuella besvär eller få yrsel om de reser sig snabbt. En del äldre personer kan bli tillfälligt förvirrade. Det finns också en risk för att bli extra känslig för solen.

Läkemedlet kan göra att du blir torr i munnen. Då ökar risken för hål i tänderna. Därför är det extra viktigt att du borstar tänderna noga och använder fluortandkräm. Läs mer om muntorrhet.

Graviditet och amning

Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedlet när du är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas.

Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedlet när du ammar. Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken och det är inte klarlagt om det kan påverka barnet.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden är en kortfattad beskrivning av läkemedlet. Här kan du läsa mer om texternas innehåll och hur de tas fram.

Utbyte av läkemedel på apotek

Apoteket erbjuder ofta ett annat likvärdigt läkemedel som har ett lägre pris när du köper läkemedel på recept. Detta kallas generiskt utbyte. 
Här kan du läsa mer om generiskt utbyte.

Om du har frågor om läkemedel

Du kan ringa till Läkemedelsupplysningen och ställa frågor om dina läkemedel.
Läkemedelsupplysningen har öppet helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 18.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-08-16
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Staffan Hägg, läkare, specialist i läkemedelslära och psykiatri, Linköpings universitetssjukhus