HJÄRTRYTM

Hjärtklappning

Hjärtklappning innebär att du får extra hjärtslag, hårda hjärtslag eller kortvariga hjärtrusningar. Vanligtvis är det inget du behöver oroa dig för, särskilt om besvären kommer i samband med stress eller oro. Men sök vård så snart som möjligt om du får hjärtklappning och samtidigt känner dig sjuk, får ont i bröstet eller svårt att andas.

Hjärtat slår vanligtvis 50–100 slag per minut hos vuxna. När du anstränger dig fysiskt slår hjärtat slår fortare och du känner hjärtats bultande slag. Hjärtat kan också slå snabbare om du bli rädd eller stressad. Den reaktionen tillhör kroppens försvarssystem och är helt ofarlig.

Hur känns hjärtklappning?

När du har hjärtklappning känns det som att hjärtat slår snabbare än vanligt. Det kan antingen kännas regelbundet eller oregelbundet.

Extraslag innebär att ditt hjärta slår ett extra hjärtslag tätt efter det föregående slaget. Därefter blir det en kort paus då hjärtat fylls på med blod. Nästa vanliga hjärtslag blir därför lite kraftigare och det kan kännas som att hjärtat hoppar till.

När du får hjärtklappning kan någon eller några av de här sakerna också hända:

  • Du får ångest.
  • Du blir andfådd.
  • Du blir trött.
  • Du får ont i bröstet.
  • Du får svimningskänsla.
  • Du svettas.
  • Du får domningskänslor i kroppen.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral så snart som möjligt om du har återkommande besvär med hjärtklappning. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller båda av följande besvär:

  • Du har intensiv hjärtklappning som inte går över.
  • Du får yrsel eller svimmar av en kort stund i samband med ansträngning.
  • Du får yrsel eller svimmar av en kort stund när du sitter eller ligger.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om följande gäller:

  • Du har oregelbundna hjärtslag och samtidigt ont i bröstet.
  • Någon har svimmat och är avsvimmad mer än en minut.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan det bero på?

Stress är en vanlig orsak om du får extra hjärtslag och hjärtklappning.

Vid ångest och panikattacker är kroppens reaktion överdriven jämfört med det verkliga hotet. Panikattacker kan vara obehagliga även om själva hjärtrusningen är ofarlig.

Hjärtklappning kan också bero på till exempel alkohol, feber, smärta, hjärtsjukdomar eller lungsjukdomar.

Besvären med hjärtklappning kan även bero på att du har förändringar i ämnesomsättningen eller blodbrist.

Förmaksflimmer är den vanligaste förändringen i hjärtrytmen. 

Hjärtrusningar som kommer och försvinner plötsligt kan bero på att du har en extra elektrisk ledningsbana i hjärtat. Därför är det viktigt att du blir undersökt om besvären börjar plötsligt utan tydlig orsak. Det gäller även om besvären varar längre än några minuter och om du känner dig andfådd, har ont i bröstet eller svimmar.

Vad kan jag göra själv?

Drick mindre kaffe, te och alkohol om du gör det. Undvik också att röka eller snusa. Lägg också märke till i vilka situationer du får hjärtklappning eller extraslag. Försök att förändra de situationerna och se vad som händer.

Fundera på om hjärtklappningen startade mjukt eller plötsligt. Lägg märke till om hjärtat slår regelbundet eller oregelbundet. Kontrollera om pulsen är regelbunden eller oregelbunden. Försök att bedöma hur fort hjärtat slår. Du kan försöka hitta hjärtklappningens rytm genom att slå lätt med fingertopparna mot bordsskivan.

Avslappning kan minska hjärtklappningen

Försök att slappna av och andas lugnt medan hjärtklappningen pågår. Annars kommer hjärtat att stressas ytterligare. Domningskänslor kan bero på att du andas alltför snabbt. Det kan hjälpa att andas in och ut i en papperspåse en stund om du andas mycket häftigt, hyperventilerar och känner stark ångest eller rädsla

Du kan också pröva att hålla tätt om näsan med fingrarna och sedan försöka pressa ut luft som när du snyter dig om hjärtrusningen började plötsligt. Du kan också långsamt dricka ett glas kallt vatten eller badda ansiktet med kallt vatten. Du kan även leta upp pulsen på halsens ena sida och trycka försiktigt på den utan att gnugga. Hjärtat slår nämligen långsammare om du påverkar de nervimpulser som bromsar upp hjärtat.

Undersökningar och utredningar

Du får genomgå en kroppsundersökning där läkaren särskilt undersöker hjärta och lungor samt kontrollerar blodtrycket.

EKG är nödvändigt för att läkaren ska kunna ställa diagnos. Det är svårt att upptäcka kortvariga hjärtklappningsbesvär med EKG. Men även om symtomen har gått över är undersökningen viktig för att läkaren ska kunna se vad besvären beror på. Ibland kan du behöva göra ett långtids-EKG.

Du får också lämna blodprov som kan ge information om andra sjukdomar som kan framkalla hjärtklappning. Det gäller till exempel blodbrist, saltförändringar eller förändringar i ämnesomsättningen.

Ofta får du genomgå ultraljudsundersökning och ibland även göra ett arbetsprov för att utesluta att du har någon hjärtsjukdom.

Behandling

Vilken behandling du får beror på vad som orsakar hjärtklappningen, hur mycket besvär du har och om du har andra sjukdomar eller levnadsvanor som ökar risken för besvär. Målet är att du ska må så bra som möjligt och att minimera risken för komplikationer.

Behandlingen kan bland annat bestå av att förebygga stress. Det finns också läkemedel som förebygger hjärtrusningar, bromsar hjärtat och skyddar mot blodproppar. 

Det går även att få värmebehandling eller kylbehandling av vissa områden i hjärtat. Behandlingen kan minska eller helt förhindra  hjärtklappningen.

I vissa fall kan du behöva genomgå en hjärtoperation. Du kan ibland behöva få en pacemaker eller hjärtstartare inopererad.

Rätt till information

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Till toppen av sidan