Problem med minnet kommer ofta senare när du har Lewybodydemens jämfört med andra demenssjukdomar.

Det här är vanliga besvär vid Lewybodydemens:

• Du har svårt att uppfatta avstånd mellan saker. Det kan till exempel bli svårt att sätta sig rakt på en stol eller hälla upp ett glas vatten.
• Du har svårt att göra praktiska saker, som att klä på dig.
• Du blir stel i kroppen. Din balans och dina rörelser påverkas.
• Du är trött och har svårt att koncentrera dig.
• Du ser saker som inte finns, så kallade synhallucinationer.
• Du får mardrömmar och rör dig mycket i sömnen. Du kan röra dig så kraftigt att du ramlar ur sängen.

Symtomen vid lewykroppsdemens kan förändras från en dag till en annan. Ibland kan du ha mer symtom, ibland mindre.

Kan också ge psykiska besvär

Du som har varit sjuk under en längre tid kan också få psykiska besvär. Ditt beteende kan också förändras. Besvären kommer ofta i perioder.

Du kan till exempel:

• bli nedstämd
• få ångest
• känna mycket irritation
• bli arg
• bli misstänksam mot andra.

Ibland kan du som har lewybodydemens uppleva saker som inte finns på riktigt. Det kallas för psykoser.

Kontakta en vårdcentral om du eller en närstående har symtom som kan bero på en demenssjukdom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Det är bra att söka hjälp tidigt.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp med att bedöma symtom.

Du får göra en demensutredning om läkaren misstänker att du har en demenssjukdom.

Läs om hur en demensutredning går till här.

Det finns ingen behandling som gör att du blir frisk från frontallobsdemens. Sjukdomen beror på skador i hjärnan som inte går att läka. Men du kan få mycket stöd och hjälp.

Läkemedel kan lindra vissa symtom

Det finns läkemedel som kan lindra besvären. Läkemedlen kan till exempel förbättra koncentrationen, minnet och språket.

Läkemedlen gör också att sjukdomen utvecklas långsammare.

Du kan också behöva läkemedel mot stelhet i kroppen.

Behandling vid psykiska besvär och förändringar i beteendet

Det finns olika behandlingar som kan hjälpa om du har psykiska besvär. Vilken behandling och hjälp du får beror på vilka besvär du har. Det finns till exempel olika läkemedel som du kan prova.

Du och dina närstående får också hjälp att hantera om du har förändringar i beteendet. Tillsammans kan ni ändra på något i din vardag eller miljö, om det behövs. Det kan vara att ändra några rutiner. Det kan också handla om att personer runt dig bemöter dig på ett annat sätt.

Återbesök hos läkare

Du får träffa en läkare minst en gång om året för kontroller. Ofta har du också regelbunden kontakt med en sjuksköterska.

Oro och sorg är vanliga känslor när man får veta att man har en demenssjukdom. Samtidigt  kan det också vara en lättnad att förstå vad besvären beror på.

Du kan göra flera saker i vardagen för att må bättre med en demenssjukdom. Läs mer här.

Att en närstående blir sjuk i demens väcker ofta många känslor. Ju närmare du står den som blir sjuk desto mer kan även ditt liv förändras. Det är viktigt att du som tar hand om eller vårdar någon med en demenssjukdom även får eget stöd.

Besvären hos den som är sjuk kommer ofta långsamt. Därför har ni tid att både fortsätta göra det ni tycker om och att planera för framtiden.  

Att vara närstående till någon med en demenssjukdom.

Alla demenssjukdomar beror på att delar av hjärnan har blivit påverkade och skadade.

Lewybodydemens beror på förändringar i hjärnans nervceller. Sådana förändringar kallas för Lewykroppar.

Det är inte klart varför förändringarna i hjärnan uppstår.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.

Riktlinjerna är från Socialstyrelsen

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för demenssjukdom.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen.