Det här är de fyra vanligaste demenssjukdomarna:  

• Alzheimers sjukdom
• blodkärlsrelaterad demens
• Lewykroppsdemens
• frontallobsdemens.

Ibland kan vården inte säga vilken demenssjukdom en person har. En del kan ha till exempel både blodkärlsrelaterad demens och Alzheimers sjukdom.

Kommer ofta efter 65 år

De flesta som får en demenssjukdom är äldre än 65 år. Även yngre personer kan få en demenssjukdom, men det är ovanligt.

Vilka symtom du får beror på vilken form av demenssjukdom du har. Symtomen kan också vara olika från person till person.

Det här är exempel på vanliga symtom i början av en demenssjukdom:

• Du har svårt att komma ihåg sådant som hände nyss.
• Du har svårt att hitta rätt ord när du pratar.
• Du glömmer namn, upprepar dig och tappar bort saker.
• Du har svårt att hitta i din omgivning.
• Du får svårare att ta initiativ.
• Du blir lättare orolig, ledsen eller irriterad.
• Du undviker sociala sammanhang.

De olika besvären kan också göra att du drar dig undan sociala sammanhang.

Ofta närstående som reagerar

Det är vanligt att man själv märker att minnet inte fungerar som det brukar. Det kan göra dig orolig och nedstämd.

Ofta är det närstående som reagerar. De kanske tycker att du har förändrats och inte är som du brukar.

Kan bero på hög ålder

När du blir äldre kan minnet och förmågan att tänka påverkas. Det behöver inte bero på en demenssjukdom.

Symtom som liknar demens kan också bero på andra sjukdomar.

Kontakta en vårdcentral om du eller en närstående har symtom som kan bero på demens. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp med att bedöma symtom.

Du får göra en demensutredning om läkaren misstänker att du har en demenssjukdom.

Det finns ingen behandling som gör dig frisk från en demenssjukdom. Sjukdomen beror på skador i hjärnan som inte kan läka. Däremot finns det mycket stöd och hjälp du kan få.

Det finns läkemedel som kan lindra symtomen om du har Alzheimers sjukdom.

Med tiden påverkas hjärnan och kroppen mer och mer av demenssjukdomen.

När sjukdomen har utvecklats under en längre tid behöver den som är sjuk hjälp med det mesta. Hur lång tid det tar är väldigt individuellt. Det beror bland annat på vilken sorts demenssjukdom personen har.

Här kan du läsa mer om hur det är att leva med en demenssjukdom och vilken hjälp du kan få.

Hjärnan påverkas av hur du lever och hur resten av din kropp mår. Till exempel ökar risken för att få Alzheimers sjukdom om du har högt blodtryck och höga halter av blodfetter.

Det finns en del du kan göra för att minska risken för att få högt blodtryck och höga blodfetter. Här är några tips:

• Ät bra mat.
• Rör på dig.
• Undvik att röka. Här kan du få hjälp att sluta röka.
• Var måttlig med alkohol.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.

Riktlinjerna är från Socialstyrelsen

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för demenssjukdom.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.