CANCERFORMER

Tunntarmscancer

Det finns flera olika typer av cancertumörer som du kan få i tunntarmen. Många som får en cancertumör i tunntarmen blir av med den, eller kan få behandling som gör att det går att leva ett bra liv trots sjukdomen. Tunntarmscancer är ovanligt. De flesta som får sjukdomen är omkring 60 år.

Vad är tunntarmscancer?

De två vanligaste typerna av cancertumörer som du kan få i tunntarmen kallas NET och adenocarcinom. NET är vanligast. Det är en förkortning för neuroendokrin tumör. NET kallas också carcinoid. 

NET bildar hormoner

NET bildar hormoner. Det kan bildas NET i hela mag-tarmkanalen eller i lungorna, men det är vanligast i tunntarmen. 

Adenocarcinom uppstår i körtelceller

Adenocarcinom är cancer som kan uppstå i körtlar. Körtlar är organ som utsöndrar sekret, till exempel spottkörtlar som utsöndrar saliv och bröstkörtlar som utsöndrar mjölk.

I tunntarmen finns körtelceller som utsöndrar sekret som framför allt behövs för matsmältningen.

Prognosen varierar

En NET går att bli av med om den upptäcks tidigt. Annars finns behandling som kan göra att det går att leva ungefär som vanligt i många år.

Adenocarcinom i tunntarmen går att bli av med om cancertumören upptäcks tidigt. Annars kan det gå att få behandling som bromsar sjukdomen.

Symtom

Tunntarmscancer kan ge olika symtom. Du kan ha ett eller flera av dem.

Symtom vid NET:

  • plötslig rodnad i ansikte när du äter starkt kryddad mat, dricker alkohol eller stressar
  • astmaliknande besvär, till exempel pipande andning och attacker av andnöd.

Symtom som du kan ha oavsett om du har NET eller adenocarcinom:

  • återkommande förstoppning eller diarréer
  • blod i avföringen
  • plötslig smärta i magen som kommer i intervaller.

Symtomen behöver inte betyda att du har cancer. De kan också bero på någon annan sjukdom.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som du tror kan bero på tunntarmscancer. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får mycket ont i magen. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Undersökningar och utredningar

Läkaren gör en utredning för att ta reda på om du har tunntarmscancer. Då kan du behöva undersökas på olika vis. Du behöver undersökas mer om du har tunntarmscancer. Det är för att du ska kunna få så effektiv behandling som möjligt.

Blodprov och urinprov

Du får lämna blodprov och urinprov. Proverna kan visa om hormonerna i kroppen avviker på något sätt.

Undersökningar som kan hitta och kartlägga sjukdomen

En eller flera undersökningar behövs för att se om det finns någon tumör och om den har spridit sig. Läkaren kan vilja göra en ultraljudsundersökning, datortomografi, undersökning med magnetkamera, eller en PET-undersökning.

Ibland behöver tunntarmen röntgas. Då får du kontrastmedel. Före tunntarmsröntgen behöver du avstå från att äta. Du får också ta laxermedel för att tömma tarmen. Du kan åka hem efter undersökningen.

Scintigrafi görs ibland. Då får du en spruta i blodet med ett radioaktivt märkt ämne. Ämnet visar var det finns cancertumörer, om du har cancer. Det syns när du blir undersökt i en gammakamera.

Vävnadsprov för att få veta mer om sjukdomen

Ett vävnadsprov kan ge mer information om en misstänkt tumör. Det tas med en nål som läkaren för in genom magen och in i cancertumören, ofta med hjälp av ultraljud eller datortomografi för att styra nålen rätt. Det kan kännas obehagligt men brukar inte göra så ont. Undersökningen görs oftast med lokalbedövning.

Själva provtagningen tar ungefär en minut. Hela undersökningen tar sammanlagt fem till tio minuter. Vävnadsprov kallas också biopsi. 

Behandling

Operation är den vanligaste behandlingen både vid NET och vid adenocarcinom. Du sövs före operationen som görs genom ett snitt i magen.

Kirurgen tar bort så mycket som möjligt av cancertumören. Den kan tas bort helt om den växer på ett avgränsat ställe. Då behövs ingen mer behandling.

Om du har adenocarcinom får du ofta cytostatika efter operationen för att minska risken för återfall. Ibland kan du också få strålbehandling. Återfall betyder att sjukdomen kommer tillbaka.

Efter operationen

Det är vanligt att behöva stanna på sjukhuset från några dagar till en vecka efter operationen. Det beror på hur du mår och hur snabbt magen kommer igång igen. Såret har läkt efter ungefär en månad.

Bra att sluta röka

Du som röker har mycket att vinna på att sluta. Du som ska opereras minskar risken för komplikationer och återhämtar dig snabbare efteråt. Sluta röka helt, om du kan. Gör annars ett uppehåll. Du kan få hjälp att sluta röka om du behöver. Här kan du läsa mer om att sluta röka inför en operation.

Graviditet och amning

Behandlingen mot cancer kan vara skadlig för ett foster. Därför bör du vänta tills du är färdigbehandlad om du planerar att bli gravid eller att använda dina spermier i en graviditet.

Prata med läkaren innan du får behandling mot cancer. Läs mer i texten Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Om du redan är gravid

Berätta för läkaren om du är gravid när du har cancer. Ibland går det att få behandling som inte skadar fostret. 

Prata med din läkare om du vill amma. 

Efterkontroller

Efterkontroller är undersökningar som kan behövas när behandlingen är klar. Det är för att se hur du mår och om sjukdomen har kommit tillbaka. Det är olika hur många efterkontroller som behövs. En del behöver inga efterkontroller alls. Det beror på vilken behandling du har fått.

Om sjukdomen kommer tillbaka

Det är olika vilken behandling som går att få om cancern kommer tillbaka. Det beror på hur cancertumören beter sig och på var den sitter.

Om sjukdomen inte går att ta bort

Ibland går det inte att operera bort en cancertumör i tunntarmen. Då kan du inte bli av med den. Men det finns behandling som kan bromsa cancern och mildra symtom.

NET växer långsamt och kan därför oftast bromsas på olika sätt i många år.

Läkemedlet interferon kan stärka immunförsvaret och göra att cancercellerna slutar växa.

Behandling med hormoner kan mildra symtomen på sjukdomen. Ett sådant läkemedel är somatostatin. Det kan hindra cancertumören från att utsöndra hormoner som kan orsaka till exempel diarréer, hudutslag eller flush. Flush betyder att du blir väldigt röd och varm. Det är vanligast i ansiktet eller på överkroppen.

Adenocarcinom som inte går att ta bort kan ibland bromsas med cytostatika. Strålbehandling kan lindra om du har besvär.

Hur påverkas livet?

Hur livet påverkas efter behandling mot tunntarmscancer beror helt på hur du mår och vilken sorts behandling du har fått. Tarmen kan fungera annorlunda efter operationen. Det kan göra att du behöver läkemedel som hjälper kroppen att ta upp näring.

Det är vanligt att känna sig mycket trött under behandlingen och även efteråt. Tröttheten kallas fatigue. Använd orken till sådant som du tycker om och som känns viktigt för dig. Vila när du behöver men bara en kort stund varje gång. Annars kan du känna dig ännu tröttare. Rör på dig så mycket du kan.

Livet kan kännas jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre. Ibland tar det tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du har rätt att förstå

Du kan be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen har börjat och de vet vad som ska hända.

Du kan få stöd på flera håll

Kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator kan hjälpa dig om du behöver prata mer eller har frågor.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Carpa NET är en patientförening för personer med en hormonproducerande tumör, och för närstående.

Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Du kan läsa mer i texten Att prata med barn när en förälder är allvarligt sjuk.

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Du bestämmer över vårdplanen

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Stöd om du är närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Om du har andra människor i din närhet kan du pröva att låta dem stötta dig. Det kan vara familjemedlemmar, vänner eller bekanta. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns och visar om du är orolig eller ledsen.

Du kan få hjälp av kontaktsjuksköterskan eller en kurator på sjukhuset om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Här kan du läsa mer om att vara närstående vid cancer.

Vad beror tunntarmscancer på?

Vissa inflammatoriska tarmsjukdomar kan öka risken för adenocarcinom i tunntarmen. Crohns sjukdom är en sådan inflammatorisk sjukdom.

Det är inte känt vad som kan orsaka NET.

Till toppen av sidan