Hud, hår och naglar

Svårläkta sår

Svårläkta sår är sår som inte läker eller förväntas läka inom fyra till sex veckor. Med rätt behandling läker de flesta såren, men det kan ibland ta lång tid.

Svårläkta sår kan ha många olika grundorsaker som måste utredas och behandlas.

Olika typer av svårläkta sår

Här kan du läsa om olika typer av svårläkta sår och vad de beror på.

Venösa bensår

Venösa bensår beror på försämrat blodflöde i blodådrorna, som leder blodet från benen till hjärtat. Det kan bero på att klaffarna i venerna, som ska fungera som backventiler, inte sluter tätt eller att vadmusklernas förmåga att pumpa blodet mot hjärtat är sämre. En vanlig orsak är åderbråck, en mindre vanlig orsak kan vara att du tidigare haft haft en blodpropp i benet.

Du kan ha ett venöst bensår om du har ett sår som sitter runt fotknölarna eller på underbenet och samtidigt har åderbråck, bensvullnad, brunpigmenteringar eller eksem på benet.

Arteriella bensår

Arteriella bensår beror på försämrat blodflöde i pulsådrorna, som leder blodet från hjärtat ner till benen och fötterna. Orsaken är oftast åderförkalkning som gör att blodkärlen blir trånga och ibland tilltäppta. Blodet får svårt att transportera syre och näring ut till huden, vilket leder till sår.

Du kan ha ett arteriellt bensår om du har följande symtom:

  • Ett sår som gör mycket ont och sitter på tårna, främre delen av fotryggen, på hälen eller underbenet.
  • Du får mer ont när du ligger ner i sängen och mindre ont när benet hänger utanför sängkanten.
  • Du får mer ont i benet när du promenerar, så kallad fönstertittarsjuka.

Sår som beror på diabetes

Svårläkta sår kan även bero på att du har diabetes. Då kan du ha sämre känsel i foten som kan leda till att du upptäcker en tryckskada för sent. Du kan också ha åderförkalkning i pulsådrorna som leder till ett arteriellt sår. Diabetes kan också påverka hudens naturliga smörjning av fötterna, vilket ökar risken för sprickor och sår.

Du kan ha ett diabetesrelaterat sår om ditt sår sitter nedanför vristen, på tårna, under foten eller på hälen och du har en nedsatt känsel i foten. Om du har sämre blodcirkulation kan såret vara smärtsamt.

Trycksår

När ett hudområde utsätts för tryck under en längre tid uppstår syrebrist i huden, vilket leder till ett trycksår. Huden är speciellt känslig över utskjutande benpartier som hälar, fotknölar, ryggslutet, sittbensknölar och höfter.

Du kan få ett trycksår om du är sängliggande eller sitter i rullstol och har en rörelsenedsättning. Du kan också få trycksår om du inte använder anpassade skor eller inlägg när du är i behov av avlastning. Det är viktigt att tänka på när du har diabetes eller nedsatt blodcirkulation.

Sår på grund en yttre skada - traumatiska sår

Du kan få ett svårläkt sår på benet efter en yttre skada eller efter en operation på benet. Såret läker sämre just för att det sitter på underbenet. Det långa avståndet till hjärtat leder till ett ökat tryck på de små blodkärlen i benen och runt såret. Det gör att sårkanterna svullnar och såret läker sämre.

Atypiska sår

De atypiska såren är sår som skiljer sig från de ovan nämnda vanligare såren. De kan uppkomma snabbt och sitta på underbenen, men även på andra ställen på kroppen. De kan göra mycket ont och har ett ovanligt utseende.

Atypiska sår kan kopplas till en annan sjukdom, som till exempel reumatism, inflammatorisk tarmsjukdom eller en infektion. De kan också kopplas till att man har börjat ta en ny medicin.

Varför svullnar mitt ben?

Svullnaden i ditt ben beror oftast på att vätska från blodådrorna läckt ut i omgivande vävnad. En vanlig orsak är åderbråck. Men det finns även andra orsaker till att benen svullnar, som till exempel långvarigt sittande och stående, hjärtsvikt och njursjukdom.

Orsaken till svullnaden måste utredas och behandlas, eftersom ödem försämrar läkningen av ditt sår.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta din vårdcentral om ditt sår inte läker som förväntat och om du får följande symtom:

  • Du får ont i foten när du ligger ner.
  • Din fot blir kall.
  • Du får ont i benen när du är ute och går, det vill säga du får kärlkramp i benet.
  • Du har diabetes.
  • Ditt ben är svullet och känns tungt.
  • Du har fått tecken på tryckskada.
  • Du tar immundämpande läkemedel.
  • Ditt sår luktar riktigt illa.

Om det är bråttom

Kontakta din vårdcentral genast om något av följande stämmer:

  • Du vet att du har dålig blodcirkulation i benen och ditt sår blir sämre.
  • Din smärta i benet förvärras.
  • Du har haft värk i benen i mer än två veckor, även när du vilar.
  • Huden runt såret har blivit röd, svullen, öm och varm.
  • Du upptäcker att en tå har blivit svart.

Kontakta en akutmottagning eller jouröppen mottagning vid följande:

  • Du får plötsligt mycket ont i benet.
  • Ditt sår börjar blöda rikligt.
  • Du får feber och känner dig sjuk.
  • Du har diabetes och ditt sår har snabbt blivit sämre.
  • Du har diabetes och din fot är röd, svullen och känns varm.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar

Du blir undersökt av ett sårteam bestående av läkare och vårdpersonal på vårdcentralen. Sårteamet försöker ta reda på vad som kan ha orsakat ditt sår och ställer en preliminär diagnos.

Frågor och undersökningar

Du kan till exempel få svara på följande:

  • sjukdomar som du har eller har haft
  • hur länge du har haft såret och hur det började
  • om dina ben brukar svullna
  • om du har haft sår tidigare
  • om du är kärlopererad
  • om du tar några läkemedel
  • om dina levnadsvanor och kostvanor.

Du får berätta om hur du upplever din smärta, som du också får uppskatta med hjälp av en så kallad smärtskala.

Undersökning av sår och blodcirkulation

Sårteamet gör även en bedömning av huden runt såret, sårkanterna och själva såret.

De undersöker bland annat följande:

  • hur stort ditt sår är
  • om det finns tecken på tryckskada
  • om det kommer mycket vätska från såret
  • om sårkanterna är svullna
  • om ditt sår är infekterat.

Vårdpersonalen känner på pulsarna i benet och foten, och mäter blodtrycket med hjälp av en dopplermätare.

Du kan även få genomgå undersökningar för att ta reda på:

  • ditt BMI utifrån din längd och vikt
  • din rörelseförmåga
  • din känsel i foten
  • ditt blodsocker, om du har diabetes.

Personalen tar ett foto på ditt sår för att kunna följa hur ditt sår läker.

Undersökning på sjukhus

Du kan vid behov få en remiss till en specialistmottagning på sjukhus, för att genomgå en mer detaljerad undersökning av till exempel en hudläkare, en kärlkirurg eller ett diabetesfotteam.

Behandling

Efter undersökningarna på vårdcentralen får du reda på vad som kan vara orsaken till ditt sår och en preliminär diagnos.

Behandlingen av svårläkta sår kan bestå av följande:

  • rengöring av såren
  • omläggning av såren med anpassat förband
  • kompressionsbehandling, det vill säga lindning av benen
  • smärtbehandling
  • omläggning med speciella sårförband vid lokal sårinfektion
  • antibiotika vid djup sårinfektion
  • tryckavlastning
  • rökstopp
  • förändring av kost och motion.

Rengöring och sårförband

Vårdpersonalen lägger om ditt sår antingen på vårdcentralen eller där du bor. Det sker vanligtvis 1-2 gånger i veckan.

Vilken rengöringsmetod och vilket förband som är bäst för just ditt sår avgörs av hur såret och sårkanterna ser ut, hur mycket ditt sår vätskar sig och om såret luktar.

Benen lindas för att minska svullnaden

Om du har ett svullet svårläkt sår är det viktigt att ditt ben lindas med kompressionsbindor som ger ett yttre tryck mot benet. Det gäller till exempel när du har ett venöst eller ett traumatiskt sår.

Det yttre trycket gör att dina vadmuskler kan arbeta mer effektivt med att pumpa upp blodet från benet till hjärtat. Din blodcirkulation undersöks alltid innan ditt ben lindas. Det görs för att ta reda på hur hårt benet ska lindas.

Vissa måste fortsätta använda kompressionsförband även efter att såret har läkt, för att inte få tillbaka såret eller få nya sår. Ett bra alternativ kan då vara att använda kompressionsstrumpor eller reglerbara kompressionsförband. Strumporna ska provas ut av vårdpersonal för att passa ditt ben och dina behov.

Om du upplever att du får mer ont av kompressionen ska du i första hand kontakta din vårdpersonal. Det är inte ovanligt att kompressionen gör ont i början av behandlingen. Om du får mycket ont ska du ta av kompressionsbindan.

Om du har ont

Svårläkta sår kan göra ont. Det är viktigt att du pratar med din vårdpersonal och får behandling om du har ont. Du kan prova ett receptfritt smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol mot smärtan.

Du kan även få recept på smärtstillande läkemedel av en läkare om det inte hjälper med paracetamol.

Det finns antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID. Du som är äldre bör inte använda NSAID, eftersom risken för biverkningar ökar med åldern. Rådgör med läkare innan du använder NSAID om du är över 75 år.

Smärtan kan också lindras tillfälligt genom att täcka såret med en särskild salva eller gel som innehåller bedövningsmedel. En sådan gel kan till exempel vara bra att använda om det gör mycket ont när såren läggs om. Det finns också flera andra förband och geler som kan lindra smärtan.

Behandling av infekterade sår

I alla sår finns det bakterier helt naturligt. Vanligen är det ens egna hudbakterier. Dessa bakterier påverkar oftast inte sårläkningen och behöver därför inte behandlas.

Lokal infektion

Du kan få en infektion som är begränsad till sårområdet, en så kallad lokal sårinfektion. Då blir huden närmast såret röd, svullen och öm. Om du har mörk hud blir huden mörkare. Ditt sår kan börja lukta illa eller vätska sig mer. Du kan då behöva behandling med bakteriedödande lösningar eller förband och tätare omläggningar under 1-3 veckor. Däremot behövs inte antibiotika. Om ditt sår luktar illa på grund av bakterier i såret finns det särskilda förband som kan motverka lukten.

Om du har en lokal sårinfektion som sprider sig trots behandling eller om du har en djupare infektion behöver du även behandling med antibiotika. Tecken på infektion kan vara att rodnaden, smärtan och svullnaden tilltar och du kan få feber.

Rosfeber

Du kan också få en akut infektion, så kallad rosfeber. Benet blir då rodnat, svullet, varmt och det gör ont. Du kan få hög feber och du kan känna dig riktigt sjuk. Rosfeber behandlas med antibiotika, ibland blir man inlagd på sjukhus.

Sårinfektion vid diabetes

Om du har diabetes kan tecknen på infektion vara otydliga. Det gör att infektionen kan vara svår att upptäcka. Har du diabetes, dålig cirkulation i benen eller tar immundämpande läkemedel ska du vara extra uppmärksam på om såret försämras. Då ska du kontakta din vårdcentral eller din diabetesfotmottagning. Har du feber ska du kontakta en akutmottagning.

Behandling av olika typer av svårläkta sår

Här kan du läsa om behandlingen vid olika typer av svårläkta sår.

Venösa sår

Om du har venösa sår är det viktigt att minska bensvullnaden. Din behandling består därför främst av lindning av benen, det vill säga kompression, fysisk aktivitet efter dina förutsättningar och att vila benen i högläge.

Om du har åderbråck behöver du en åderbråcksoperation. Det finns flera olika sätt att operera. De flesta görs under lokalbedövning. Om det inte är möjligt att operera dina blodådror behöver du fortsätta med kompressionsbehandling resten av livet.

Arteriella sår

Vid arteriella sår är det viktigt att du inte röker och att du är fysisk aktiv. Ofta krävs en operation för att förbättra blodcirkulationen, antingen en ballongvidgning, eller en kärloperation. Blodförtunnande och blodfettsänkande läkemedel behövs för att förbättra cirkulationen ner till benen.

Sår vid diabetes

Det är mycket viktigt för sårläkningen att du har blodsockret under kontroll. Din kost, dina motionsvanor och att du slutar röka spelar en avgörande roll.

Du ska ha kontakt med en diabetesmottagning eller ett diabetesfotteam om du har diabetes och fotsår. Du ska även få fotbehandling av en fotterapeut och ha kontakt med en ortopedtekniker för att få avlastande hjälpmedel, som till exempel ortopediska skor och inlägg.

Trycksår

Om du har ett trycksår måste det avlastas från tryck omedelbart för att det ska kunna läka. Du kan få hjälp med utprovning av olika hjälpmedel som minskar trycket, exempelvis avlastande madrasser och dynor. Vad gäller trycksår på fötterna finns speciella avlastande hjälpmedel och ortopediska skor.

Traumatiska sår

Om du har ett traumatiskt sår krävs kompressionsbehandling för att motverka svullnaden av sårkanterna och få såret att läka. När såret är läkt kan kompressionsbehandlingen avslutas.

Atypiska sår

Om du har ett atypiskt sår ska du bli remitterad till en hudmottagning för utredning och behandling. Du kan behöva få smärtlindring på din vårdcentral redan innan du kommer till en hudmottagning.

Såransvarig vårdpersonal

Du och ditt sårteam kommer tillsammans överens om en plan för din behandling. Det ska framgå vad vården ansvarar för och vad du själv kan göra för att ditt sår ska läka. Överenskommelsen dokumenteras i din journal.

Du ska få en såransvarig sjuksköterska eller undersköterska. Det är viktigt att du har kontakt med samma vårdpersonal för att de tidigt ska kunna upptäcka om såret försämras, om såret blir infekterat eller om smärtlindringen är otillräcklig.

Vad kan jag göra själv?

Det är mycket du kan göra själv för att påskynda sårläkningen.

Fysisk aktivitet och kost

Rör på dig regelbundet och ät hälsosam mat med mycket protein, järn och vitaminer.

Fotvård och bra skor

Ta hand om dina ben och fötter och smörj in dem med mjukgörande kräm eller salva. Då minskar risken för att du får torr hud och sprickor. Använd rymliga skor som passar bra, är bekväma och inte trycker och skaver.

Viktnedgång

Försök gå ner i vikt om du väger för mycket. En tung kropp ökar belastningen på vener och artärer i underbenen, och gör att vadmusklerna får svårare att pressa blodet uppåt mot hjärtat. Om du är underviktig kan detta också försämra sårläkningen. Då behöver du förbättra ditt näringsintag.

Sluta röka

Om du röker är det viktigt att du slutar röka då rökning är en viktig riskfaktor för att få sår. Om du redan har sår läker såret sämre på grund av rökningen.

Du kan få hjälp från sjukvården med hur du kan göra för att sluta röka. Vissa sjuksköterskor har utbildning för att hjälpa till att sluta röka. Ibland finns det möjlighet att gå med i en sluta röka-grupp.

Att leva med ett svårläkt sår

Att leva med svårläkta sår kan vara utmanande och kan påverka livskvaliteten. Det är viktigt att du får stöd från sårteamet och närstående. Det är bra om du kan fortsätta umgås med andra så att du inte isolerar dig. Försök ta hand om dig och din hälsa och gå på regelbundna uppföljningar. Berätta för din läkare eller sjuksköterska hur du mår och vad du känner, så att du kan få det stöd och den hjälp som du behöver.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja.

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke. 

Du kan få en fast vårdkontakt

Du kan få en fast vårdkontakt om du har kontakt med många olika personer inom vården. En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

Aktuella artiklar

Patientlagen

Patientlagen är en lag som har tagits fram för dig som är patient. I lagen beskrivs bland annat vilken information du ska få om din vård.

Behandling av stora sår

Ett stort eller djupt sår behöver ofta undersökas av vårdpersonal. Det kan finnas risk för att senor, muskler, blodkärl och nerver blivit skadade.

Behandling av små sår

Det är viktigt att sår läker så fort och bra som möjligt. Annars finns det en risk för infektioner. Därför bör du vara noga med att sköta om såren.

Till toppen av sidan