Hur vet jag om jag har artros? 

Du kan inte veta säkert om dina besvär beror på artros innan du har blivit undersökt av vårdpersonal. Men du kan misstänka artros om du får ont i en led när du rör dig, blir stel efter att du suttit stilla och har svårt att göra rörelser fullt ut.  

Vilka är de tidiga tecknen på artros? 

Tidiga tecken är vanligtvis att du känner dig stel efter vila och har svårt att få i gång leden. Du kan också få svårt att göra vissa rörelser på grund av att du har ont. Det kan till exempel bli svårt att göra följande:  

• hålla i ett mjölkpaket 

• borsta håret 

• sätta dig på huk 

• gå i trappor  

• ta på dig strumporna. 

Hur känns artros? 

Smärtan vid artros känns vanligtvis molande eller stickande. Leden kan knaka eller kännas stel, särskilt på morgonen.  

Vad ska jag undvika vid artros? 

Besvär av artros varierar mellan olika personer. Det finns därför inget svar som passar alla. Däremot bör du undvika att helt sluta med vissa aktiviteter. Om du har ont kan du i stället minska hur mycket eller hur hårt du gör aktiviteten.  

Prata med din fysioterapeut om du behöver hjälp att bedöma vad som gäller för just dig. 

Kan jag träna om jag har artros? 

Ja, du både kan och bör träna när du har artros. Träning gör musklerna starkare och lederna mer stabila. Träning gör också att brosket mår bättre. Allt detta ger dig bättre rörlighet och minskar smärta. 

Kan jag träna även om det gör ont? 

Det är inte farligt om det gör ont när du tränar, men anpassa övningarna efter vad du klarar. Hur tungt och mycket du kan träna varierar från person till person. En fysioterapeut kan ge råd om hur just du ska träna.

Läs mer om vad du kan göra om du får ont när du tränar. 

Kan artros försvinna? 

Det går inte att bota artros men det går att minska besvären. Genom att träna regelbundet får många betydligt mindre ont.  

Är artros ärftligt? 

Ja, ärftlighet kan påverka risken att få artros. Det betyder inte att du säkert får artros, men risken kan vara något högre om flera i din nära släkt har eller har haft besvär. Men livsstil och tidigare skador spelar också stor roll. 

Hjälper kollagen och nyponpulver mot artros? 

Det finns inga vetenskapliga studier som visar att kosttillskott som nyponpulver och kollagen kan minska artros eller bygga upp brosket. Men vissa upplever att det lindrar besvären. Träning och kunskap om sjukdomen är den behandling som hjälper flest. Läs mer om alternativa metoder och behandlingar. 

Artros är en vanlig ledsjukdom som gör att brosket i en led bryts ner snabbare än kroppen hinner bygga upp nytt. Det kan göra att leden blir stel, gör ont eller svullnar. Du kan minska besvären med hjälp av träning och egenvård. 

Artros är en så kallad reumatisk sjukdom. Det är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige. Artros utvecklas långsamt under många år. Var tredje person över 65 år har artros.  

Det är inte helt känt vad orsaken till artros är. Men här är några exempel på vad som kan öka risken för artros: 

• Ålder över 45 år. 

• Övervikt.

• Svaga muskler. 

• Ärftlighet. Risken för artros är större om en nära anhörig har sjukdomen. 

• Tidigare ledskada eller operation på grund av ledskada, till exempel korsbandsskada, meniskskada eller ett benbrott i eller nära en led.

• Upprepad ensidig belastning av leden, till exempel genom tunga lyft. 

• Du har tränat och tävlat på elitnivå.  

• Klimakteriet. Artros är vanligare hos kvinnor efter klimakteriet. Det beror troligen på att hormonnivåerna förändras, vilket gör att lederna blir mer känsliga och att brosket bryts ner snabbare. 

De vanligaste symtomen på artros är stelhet, svullnad, värk, smärta och knäppande ljud från leden. Här följer några exempel: 

• Du är stel och har ont på morgonen eller en stund efter att du har suttit stilla. Stelheten brukar släppa en stund efter att du börjat röra dig igen.  

• Du är svullen över leden som gör ont.

• Du får ont när du belastar och böjer leden. Det kan göra det svårt att röra på kroppsdelen där smärtan sitter. 

• Du kan ha ont när du vilar, så kallad vilovärk.

• Du har ett knäppande ljud från leden som gör ont.  

Symtomen kan komma i skov 

Artros kan komma i så kallade skov. Det betyder att du i perioder kan ha svårare besvär av sjukdomen. Skov kan bero på att du till exempel har belastat leden mer eller mindre än du brukar.  

Kontakta en vårdcentral eller en fysioterapeut om du har symtom på artros som påverkar dig i vardagen. Du kan kontakta en arbetsterapeut om du misstänker att du har artros i handen eller fingrarna. 

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Då kan du till exempel beskriva dina symtom och boka tid för vårdbesök.

Du blir undersökt av en fysioterapeut, arbetsterapeut eller ibland en läkare. Om du har handbesvär kan det vara en arbetsterapeut som undersöker handen.  

Vårdpersonalen pratar med dig och undersöker hur rörlig och stabil leden är. De undersöker också hur starka musklerna kring leden är. Det räcker vanligtvis för att bedöma om dina besvär beror på artros. De flesta som söker vård behöver inte röntgas. 

Hur går undersökningen till? 

Undersökningen börjar med att du får berätta om dina besvär. Du kan bland annat få svara på följande: 

• Hur länge har du haft besvär? 

• Hur påverkar besvären din vardag? 

• Hur påverkar besvären ditt eventuella arbetsliv? 

• I vilka aktiviteter eller situationer har du ont? 

• Har du någon annan sjukdom, eller har du haft det? 

• Har du skadat dig tidigare? 

• Har du opererats tidigare? 

• Har du en nära släkting med artros? 

Fysioterapeuten undersöker den del av kroppen som gör ont. Ibland undersöker fysioterapeuten också din rygg. Vanligtvis kan vårdpersonalen avgöra direkt om dina besvär beror på artros. 

Syns artros på röntgen? 

Ja, artros kan synas på röntgen. Men det tar många år innan det syns. Därför är det ovanligt att du behöver undersökas med röntgen för att få diagnosen.  

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för artros.