Innan operationen får du antingen ryggbedövning eller blir sövd med narkos. Det vanligaste är att du får ryggbedövning och något lugnande. En del kan tycka att det är obehagligt att lyssna på ljuden i operationssalen. Då kan man få ett sömnmedel som gör att man sover igenom hela operationen, utan att vara nersövd med narkos. Andra personer föredrar att vara vakna och lyssna på musik eller radio i de hörlurar som finns i operationssalen.

Operationen

Under operationen ligger du vanligen på sidan med stöd framför och bakom kroppen som hjälper dig att ligga stilla. Området som ska opereras tvättas med bakteriedödande spritlösning och täcks in i sterila dukar. Läkaren gör sedan ett snitt genom huden, underliggande mjukdelar och muskler in till själva höftleden. Lårbenshalsen sågas sedan av och ledhuvudet lyfts upp ur ledskålen. De delar som ska ersättas tas bort.

Sedan jämnar ortopeden till ledskålen så att den nya konstgjorda ledskålen går att fästa där. Läkaren sätter sedan fast skaftet som den nya höftkulan ska sitta på i lårbenet, med eller utan bencement.

När skaftet är på plats sätts den nya höftkulan på och leden läggs tillbaka i rätt läge. Operationen avslutas med att muskler, bindvävshinna, underhudsfett och hud sys igen.

Operationen tar vanligtvis mellan en halvtimme och en och en halv timme.

Det finns två metoder

Det finns två olika operationsmetoder. Den ena innebär att de nya delarna sätt fast. Den andra innebär att ingen cement används utan att benet får i stället växa fast mot protesen.

Den senare metoden används oftare på yngre personer, eftersom de oftare har bättre benkvalitet och kan behöva opereras flera gånger. Om en andra operation behöver göras blir den lättare om ledprotesen inte är fastcementerad.

I Sverige är det vanligast att man får en protes som fästs med cement. Det är en säker och bra metod som passar för de flesta äldre. Det är ortopeden som avgör vilken metod som ska användas. Valet av metod styrs av exempelvis ålder, benets kvalitet och formen på ledskålen och lårbenets övre del.

Vid höftledsbrott

Du kan behöva få en helprotes eller en halv höftprotes, beroende på hur brottet ser ut. Om du får en halvprotes ersätts lårbenshalsen och ledhuvudet med konstgjorda delar, men inte ledskålen.

Operationen tar vanligtvis mellan en halvtimme och en timme.

Läkaren kan också fästa ihop benet med hjälp av skruvar eller spikar om benändarna i brottet ligger i bra läge nära varandra. Då kan du behöva få en höftledsprotes om brottet inte läker som det ska och du får besvär.

Du får komma till en uppvakningsavdelning efter operationen. Det är bland annat för att läkaren ska bedöma hur din andning, ditt blodtryck, din smärtlindring fungerar. Därefter får du komma tillbaka till avdelningen igen.

Du får smärtstillande läkemedel

Du känner ingenting under själva operationen, men efteråt brukar det göra ont i operationsområdet. Därför får du smärtstillande läkemedel. Vårdpersonalen kommer ofta att fråga dig om hur du mår och om det gör ont. Du får berätta om hur du upplever din smärta, som du också får uppskatta med hjälp av en så kallad smärtskattningsskala. Målsättningen är att det ska göra så lite ont som möjligt så att du kan vara uppe och röra på dig utan att känna alltför stort obehag.

Du får blodförtunnande läkemedel

Du får också läkemedel som skyddar mot blodpropp. Det kan antingen ges som en spruta i underhudsfettet på magen eller som en tablett. Behandlingen pågår vanligtvis i fyra veckor efter operationen.

Hur länge får jag stanna på sjukhuset?

Du får prata med läkaren före operationen. Du brukar inte behöva stanna länge på sjukhuset efter operationen.
Hur länge du stannar beror på:

• hur gammal du är
• hur frisk du var innan operationen
• hur mycket hjälp du kan få hemma.

På vissa sjukhus får du gå hem samma dag, det kallas dagkirurgi. På andra sjukhus får du stanna kvar en natt. Du kan behöva stanna några dagar om du har fått en höftprotes, eller om höften lagats på annat sätt. Då kan du också få rehabilitering på sjukhuset innan du åker hem.

För de allra flesta fungerar höftprotesleden utan komplikationer under resten av livet. De flesta får mindre ont, går bättre och blir rörligare efter operationen. 

Du får ett träningsprogram

Du får börja träna på att gå och använda höftleden redan samma dag eller senast dagen efter operationen. Om du har gjort en planerad operation kan du räkna med att den smärta och värk som fanns före operationen blir mycket bättre redan efter några dagar. Däremot är det vanligt att en viss stelhet kan finnas kvar under en tid.

Du behöver träna mycket efter operationen för att få tillbaka styrkan i musklerna och öva upp en bra gångteknik.

En fysioterapeut på sjukhuset visar dig ett första träningsprogram.

Du får också tider för uppföljning, ofta hos en fysioterapeut på din vårdcentral.

Du kommer att få fler övningar med tiden, och träningen ökar i svårighetsgrad.

Läs mer och se filmer om hur du tränar efter en höftledsoperation.

Du behöver kryckor

Du får använda kryckor eller andra hjälpmedel till en början, men du klarar dig ofta utan dem efter tre månader. Du kan fortsätta med hjälpmedel efter operationen om besvären från höften pågått under så lång tid att din styrka och balans blivit märkbart sämre.

Det går bra att ligga på den sida du föredrar redan direkt efter operationen. Men du ska undvika att korsa benen när du sitter åtminstone under tre månader efter operationen.

Fysisk aktivitet

Det är bra med daglig fysisk aktivitet för att öva upp musklerna och gångtekniken. Du ska undvika att böja eller vrida höften i ytterlägena under minst tre månader efter en operation, eftersom det ökar risken för att höften går ur led.

Efter tre månader finns det ofta inga gränser för vilka aktiviteter du får göra, men fråga din läkare. Aktiviteter som promenader, simning, golf, tennis, längdskidåkning, ridning och dans går utmärkt. Utförsåkning kan fungera bra om du är en van skidåkare, men risken finns att höften hoppar ur led om du faller. Du ska undvika extremt tunga eller långvariga belastningar på protesleden.

Du bestämmer själv när det känns bra att ha sex igen.

Om du är osäker kan du prata med din läkare eller fysioterapeut. Du kan börja köra bil när du har återfått kontroll och styrka i benet. Det är ditt eget ansvar att avgöra när du är trafiksäker.

Återbesök

Uppföljning sker ofta efter tre till fyra månader. På vissa sjukhus får man komma på ett återbesök, på andra sker uppföljning genom att du får ett telefonsamtal från en sjuksköterska. Ibland får du fylla i frågeformulär.

Fysioterapeuten följer hur det går med din träning.

Kontakta fysioterapeuten om du har svårt att göra övningarna.

De flesta som får en ny höftled efter artros kan räkna med att kunna leva resten av livet utan att behöva operera höften igen. Men det finns alltid risk för komplikationer. Man brukar dela in komplikationer i de som kan komma i anslutning till operationen och de som kan komma senare.

Möjliga komplikationer efter operationen

Det är relativt ovanligt att få komplikationer efter en höftledsoperation. Du ska vara uppmärksam på om du får ont i höftleden efter operationen. Då kan du ha fått en infektion. Risken för infektion varierar och beror på flera saker, till exempel ditt tillstånd före operationen och orsaken till operationen, men även vilken typ av operation som gjorts. Fråga din läkare.

Om du får en infektion

Du kan få en infektion i operationssåret som visar sig som en rodnad som gör ont runt sårkanterna. Såret kan också vätska. Du kan ha feber samtidigt som huden känns varm. Symtomen kan variera.

Du kan också få en djup infektion runt protesen. Det gör att du får ont och feber. Du ska genast kontakta ortopedmottagningen om du misstänker en sådan infektion. Det är ett besvärligt tillstånd som kräver lång behandling och det är viktigt att få behandling tidigt. Du får antibiotika före och under operationen för att förebygga en bakterieinfektion.

Höftleden kan hoppa ur led

Den nyopererade höftleden kan hoppa ur led. Det kan hända om du rör på benet utanför de säkerhetsmarginaler som du fått gå igenom både före och efter operationen. Om höften hoppar ur led kan den läggas tillrätta igen under narkos. Det brukar göras utan att operationssåret behöver öppnas.

Minska risken för blodpropp

Du kan också få en blodpropp även om du har fått läkemedel som förebygger blodpropp efter operationen. Ett viktigt sätt att minska risken för blodpropp i benen är att snabbt komma på benen efter operationen. Blodpropp visar sig som svullnad och stumhet i benet, ibland tillsammans med feber. En allvarlig komplikation som kan tillkomma är att blodproppen når lungorna, vilket ger andnöd. Om du misstänker en sådan komplikation bör du söka vård genast.

Möjliga komplikationer efter en tid

Komplikationer kan också uppkomma flera år efter operationen. Det finns alltid en liten risk att protesen hoppar ur led. Ju yngre och aktivare du är, desto större är risken att protesdelarna lossnar från benstommen. Tio år efter operationen är det färre än fem av hundra som behöver genomgå en operation där hela eller delar av protesen behöver bytas ut. Du bör kontakta en läkare om du får ont när du rör dig och belastar höften. Det kan bero på att den nya leden inte sitter fast ordentlig, eller att en protesdel kan ha blivit sliten eller gått sönder. Du kan också ha fått en infektion i området kring leden. Då måste du gå igenom en ny operation för att ersätta den gamla protesen.

Tandvårdbehandlingar

Vissa tandvårdsbehandlingar innebär en risk för att bakterier kommer ut i blodet och kan nå den opererade leden. För att minska risken kan du ibland få antibiotika som förebyggande behandling. Fråga din läkare om hur du ska göra vid framtida tandvårdsbehandlingar.

Det finns också risk för en infektion på grund av hög ålder, rökning, övervikt och andra sjukdomar. Det kan också ske på grund av brister i immunförsvaret eller blodbrist.

Berätta alltid för din tandläkare om du har en ledprotes. Tandläkaren avgör om du behöver antibiotika.

Det finns olika orsaker till att du kan behöva opereras. Den vanligaste anledningen är att du har artros. Då bryts brosket i höften snabbare än det byggs upp, vilket kan göra att leden fungerar dåligt och att du får ont.

Ett höftledsbrott är en annan anledning till att du kan behöva opereras.

En mindre vanlig orsak till att du kan behöva opereras är att du har en reumatisk ledsjukdom, som till exempel reumatoid artrit, psoriasisartrit, eller bennekros. Bennekros innebär att blodförsörjningen till höftkulan inte fungerar och att skelettet i området slutar att återbildas. Bennekros kan bero på kortisonbehandling, att du konsumerar för mycket alkohol eller att du fått en allvarlig skada på höftleden och lårbenshalsen.

Du kan inte opereras som planerat om du har en infektion i kroppen, om du har sår på benen eller om du har feber. Risken ökar då för problem med sårläkning, infektion i operationsområdet och andra komplikationer. Du bör heller inte opereras om du haft hjärtinfarkt under det senaste halvåret.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.