Arytmi kan kännas på olika sätt. Det här är några vanliga symtom:

• Hjärtat slår för fort eller för långsamt.
• Hjärtat gör ofta extraslag.
• Det gör ont, trycker eller känns obehagligt i bröstet.

Vid minsta ansträngning kan du bli

• andfådd
• orkeslös
• trött.

Blodtrycket kan påverkas. Det kan göra att du

• blir blek
• mår illa och svettas
• blir yr
• svimmar.

För en del kommer symtomen i attacker och försvinner snabbt. En del har besvär hela tiden.

En del känner inga symtom och vet inte att de har arytmi förrän det upptäcks av en slump. Det kan till exempel vara i samband med en undersökning av något annat skäl.

Symtom hos barn 0 till 1 år

Hos barn 0 till 1 år kan du märka att barnet

• ofta tar pauser vid matning eller inte äter klart
• har jobbigt att andas även när hen vilar
• svettas fast hen inte är varm
• sover mycket och är svår att väcka.

Friska barn har snabbare hjärtslag än vuxna. Det är också vanligt att allt är som det ska fast barnet har oregelbundna hjärtslag.

Läs mer längre ner på sidan: Vad är arytmi?

Kontakta en vårdcentral om hjärtat har slagit på ett förändrat sätt vid flera tillfällen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har hjärtklappning som inte går över inom 15 minuter.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring genast 112 om ett spädbarn har symtom, eller om du eller någon annan

• mår illa, är blek och samtidigt har ont, tryck eller obehag i bröstet
• har svårt att andas
• svimmar.

Du kan bli undersökt på olika vis, till exempel så här:

• Läkaren gör en kroppsundersökning.
• En EKG-mätning kan visa om du har förmaksflimmer. 
• Du får lämna blodprov för att se om du har någon annan sjukdom som kan påverka hur hjärtat slår.

Skriv ner när du har besvär

Läkaren kan också be dig att under en period skriva ner varje gång du har förändrade hjärtslag. Det kan vara bra att skriva ned det här:

• när du får besvär
• vilken puls du får när du har besvär
• hur länge besvären pågår.

Läs mer om att ta pulsen.

Frågor om livsstilen

Du kan få frågor om livsstil och om du har andra besvär med hjärtat och blodkärlen.

Fler undersökningar hos en specialist

Om du behöver bli undersökt på fler sätt skriver läkaren en remiss. Då får du komma till en mottagning där personalen är specialister på hjärtsjukdomar. Där kan du till exempel få göra arbetsprov och bli undersökt med ultraljud och långtids-EKG.

Ibland behöver läkaren undersöka hjärtat närmare, till exempel:

• med magnetkamera
• med datortomografi
• med skintigrafi
• med ultraljud eller EKG eller genom matstrupen.

Ultraljud av hjärtat kallas ekokardiografi.

Vilken behandling du behöver beror på vilken typ av arytmi du har. Men andra saker påverkar också, till exempel:

• hur stora besvär du har
• hur gammal du är
• hur du mår för övrigt
• hur stor risken är att du får någon annan sjukdom på grund av arytmin.

En del barn behöver ingen behandling. Det gäller vid en typ av snabba hjärtslag som kallas SVT. Om barnet får sin första attack före 1 års ålder kan besvären växa bort.

Läkemedel

Det finns läkemedel som gör hjärtslagen lugnare och jämnare. Många av läkemedlen är desamma som vid förmaksflimmer. Läs mer om läkemedel vid förmaksflimmer.

Du kan också behöva blodförtunnande läkemedel för att förebygga att du får en stroke.

Ablation – läkaren stoppar arytmin

Du kan få en behandling som kallas ablation. Då blockerar läkaren signalerna i hjärtat som orsakar arytmin. Ibland behöver alla signaler blockeras. Det kallas His-ablation.

Behandlingen med ablation får du genom en eller flera smala slangar som läkaren för till hjärtat via ett blodkärl, oftast i ljumsken. Du får lokalbedövning och lugnande läkemedel innan behandlingen. En del blir sövda. Du får veta innan vad som gäller för dig.

Du kan behöva få behandling med ablation vid flera tillfällen.

Operation för att få en pacemaker eller en ICD hjärtstartare

Om hjärtat slår för långsamt kan du behöva en pacemaker. Du behöver också en pacemaker om du ska få behandling med His-ablation.

Om hjärtats kammare slår för fort kan du behöva en så kallad ICD. Den fungerar som en pacemaker men är också en hjärtstartare. Det betyder att en ICD kan ge snabb elektrisk stimulering eller en kraftig stöt när det behövs. Då slår hjärtat som vanligt igen.

Läs mer om att få en pacemaker eller ICD.

Operation av hjärtat

Du kan behöva bli opererad i hjärtat om något av följande stämmer:

• Annan behandling har inte hjälpt så bra.
• Läkaren behöver minska risken att du får en stroke.
• Du har ett medfött hjärtfel  eller en annan hjärtsjukdom, till exempel i en hjärtklaff eller i hjärtats kranskärl.

Du blir opererad genom titthål eller genom ett snitt i bröstet. Det är olika vad som blir bäst.

Du kan göra en hel del för att minska risken för förändrade hjärtslag och andra sjukdomar. Se över din livsstil. Det kan också minska besvären om du redan har förändrade hjärtslag. Försök att följa de här råden:

• Ät mer hälsosamt.
• Minska eller sluta helt med koffein, till exempel kaffe och energidrycker.
• Undvik alkohol och tobak.
• Rör på dig varje dag. Läs mer om hur du kommer igång med vardagsmotion. Prata med din läkare om du är van att träna mycket.
• Lär dig att hantera stress.
• Gör vad du kan för att sova så att du blir utvilad.

Kontakta en vårdcentral om du behöver stöd för att förändra något i din livsstil.

Vad kan jag göra för mitt barn med arytmi?

Du kan hjälpa ditt barn med arytmi genom att ha rutiner. Försök att äta och sova på regelbundna tider. Se också till att barnet får i sig tillräckligt med vatten. Barn är extra känsliga för vätskebrist. Det kan påverka hjärtat.

Vissa attacker går att stoppa själv

Vid till exempel diagnosen SVT kan man själv stoppa en attack med snabba hjärtslag genom att göra något av följande:

• Lägg en iskall, blöt handduk över ansiktet.
• Blås i ett smalt sugrör eller mot tummen.
• Ta ett djupt andetag och håll andan i cirka 15 sekunder samtidigt som du krystar. Är du vuxen ska du sen lägga dig ner på rygg med benen högt.

Det är bara vid vissa diagnoser som det fungerar och är lämpligt att använda råden för att stoppa en attack själv. Prata med din läkare.

Det går att leva ett bra och aktivt liv med arytmi. Det kan ta tid att vänja sig vid sjukdomen. Tillsammans med läkaren behöver du också pröva dig fram till den behandling som fungerar bäst för dig.

Vanligt att känna oro

Att ha arytmi kan leda till oro och ångest. Det är vanligt att man inte vågar göra saker på grund av arytmin.

Kanske undviker du att träna, resa, köra bil eller andra saker som du gjorde innan du fick de förändrade hjärtslagen.

Det kan hjälpa att ta reda på mer om din sjukdom och om din situation. Det kan också hjälpa med KBT-behandling. Prata med vårdpersonalen om hur du känner.

För ett barn med arytmi kan du minska oron genom att låta hen ställa frågor. Ta reda på de svar du inte redan har. Berätta om allt som barnet kan göra trots sjukdomen.

Berätta för förskolan eller skolan

Barn med arytmi kan oftast delta i samma aktiviteter som de andra barnen. Men det är viktigt att personalen i förskolan eller skolan känner till barnets sjukdom.

Barnet kan behöva ta en paus eller gå undan och vila ibland.

Kontakta din läkare om du vill försöka bli gravid. Då får du veta om du till exempel behöver läkemedel eller ändra doser.

Du får göra dina graviditetsundersökningar i specialistmödravården.

Det är vanligt att kunna föda barnet genom slidan. Läkaren kan föreslå att du får ryggbedövning, så kallad epidural.

När hjärtat slår oregelbundet

Arytmi kan innebära att hjärtslagen är oregelbundna. De kan komma ryckigt eller helt sakna bestämd rytm. Ett exempel är förmaksflimmer.

När hjärtat slår för fort – takykardi

Det kallas takykardi när hjärtat slår för fort. Man kan ha:

• SVT, som är takykardi i något av hjärtats förmak. Det är vanligast hos barn. Förkortningen står för supraventrikulär takykardi.
• VT, som är takykardi i någon av hjärtats båda kammare. Förkortningen står för ventrikulär takykardi.

När hjärtat slår för långsamt

Det kallas bradykardi när hjärtat slår för långsamt. Det beror på att elsignalerna som styr hjärtats rytm kommer för sällan eller blockeras. Felet eller sjukdomen kan finnas här:

• i sinusknutan som skapar elsignalerna
• i AV-knutan som skickar vidare elsignalerna.

Man kan få arytmi av olika orsaker. Här är några exempel:

• sömnapné
• hjärtsvikt, högt blodtryck eller andra besvär med blodcirkulationen
• ärr efter en hjärtinfarkt eller en operation i hjärtat
• slitage, till exempel en hjärtklaff som behöver bytas eller lagas
• vanliga virus, läs mer om hjärtinflammation
• svårbehandlad diabetes, hypertyreos och hypotyreos
• medfödda fel, till exempel hjärtfel eller fel i hjärtats signalledning.

Medfött långt QT-syndrom, LQTS är ett exempel på en orsak till fel i signalledningen.

En del arytmi ökar risken för stroke och hjärtsvikt men risken minskar med behandling.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid hjärtsjukdomar.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

På Socialstyrelsen webbplats kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård.