Emotionellt instabilt personlighetssyndrom – borderline personlighetssyndrom

Du som har EIPS har ofta starka känslor som växlar snabbt. Du kan ofta försöka att hantera starka känslor genom ett beteende som kan bli destruktivt för dig själv. Det är också vanligt att du har svårigheter i nära relationer. 

Att få diagnosen EIPS behöver inte betyda att du alltid kommer att ha den. Många lär sig med tiden att hantera sina känslor och relationer och kan leva ett bra liv.

För att få diagnosen ska fem eller fler av följande symtom stämma in på dig:

• Du har en stark rädsla att bli övergiven.
• Du har förvirrade tankar och känslor inför dig själv. Du upplever ofta att din självbild inte stämmer överens med omgivningens uppfattning om dig.
• Du upplever ofta en inre tomhet.
• Du har starka känslor som snabbt kan förändras från ett extremt känsloläge till ett annat. Du kan till exempel känna stark irritation, ångest eller nedstämdhet som kan vara några timmar, till som mest några dagar.
• Känslor för andra personer kan växla snabbt, från exempelvis intensiv beundran till extrem nedvärdering.
• Du kan känna en intensiv ilska som omgivningen uppfattar som överdriven i förhållande till orsaken.
• Du kan ibland bli väldigt misstänksam eller uppleva det som sker som overkligt.
• Du är impulsiv och kan exempelvis missbruka droger, sex, mat eller pengar.
• Du skär dig eller skadar dig själv på andra sätt. Du kan även ha återkommande tankar på att ta ditt liv.

Symtomen kan variera från person till person

Vilka symtom du kan få och hur starkt de påverkar ditt liv varierar mycket från person till person. Här följer några avsnitt om vad symtomen kan innebära för den som har EIPS och hur de kan hänga ihop med varandra.

Tomhetskänsla och osäkerhet på vem du är

Det är vanligt att den som har EIPS upplever en stor tomhet inom sig som andra kanske har svårt att förstå. Du kan känna dig ensam och missförstådd. Det kan framkalla starka känslor av skam.

Du kan också känna dig osäker på vem du är och vad du egentligen har för värderingar. Det gör att du lätt kan påverkas av din omgivning. Vad du tycker och vill kan därför variera mycket mellan olika tidpunkter, och beroende på vem du umgås med. Det finns en risk att du tappar bort vad du själv vill och mår bra av.

Rädsla för att bli övergiven

Du kan lätt att bli beroende av de människor som finns runt omkring dig om du känner dig osäker på vem du själv är. I relationer kan det bli så att du hela tiden vill få bekräftelse av din partner, även om det innebär att du inte mår bra av det. 

Rädslan för att bli övergiven styr dig. Ibland styr den dig så mycket att du avslutar relationer. Anledningen kan vara att du hellre överger någon än att själv bli övergiven. Du kan känna att du ständigt behöver vara på din vakt och vara osäker om du kan lita på andra människor.

Snabba växlingar mellan olika känslor

Dina känslor växlar snabbt från att allt är bra eller ganska bra, till att du tycker det mesta är mycket dåligt. Du har svårt att se nyanserna däremellan och tolkar omvärlden utifrån den känsla som för tillfället är starkast.

Svårt i nära relationer

Hur du förhåller dig till andra människor kan variera väldigt mycket. Det kan märkas särskilt tydligt i nära relationer. Ena stunden kan du gilla en person väldigt mycket, för att i nästa stund tycka väldigt illa om den. Att känna tillit till andra människor är ofta svårt för dig.

Det kan vara svårt för andra i din närhet att hänga med i de snabba växlingarna och förhålla sig till dem. Du kan till exempel uppfattas som opålitlig, aggressiv eller känslokall, utan att du egentligen är det.

Overklighetskänslor

När du är med om något svårt eller obehagligt kan du få upplevelser som kan vara ett uttryck för något som kallas för dissociation. Det innebär att du upplever dig själv, omgivningen eller det som händer som overkligt. Du kan också känna att det som händer inte riktigt berör dig.

Ibland kan du få minnesluckor som inte beror på att du exempelvis har druckit alkohol eller tagit andra droger. Det kan även yttra sig som identitetsstörningar, vilket innebär att du känner dig främmande inför dig själv. Du kan också uppleva att du har flera personligheter i dig, som inte är överens med varandra.

Självskadebeteende och impulsivt beteende

Det är vanligt att personer med EIPS skadar sig själva på olika sätt, genom att exempelvis skära sig eller på annat sätt tillfoga sig själv skada. Att missbruka droger, mat, sex eller pengar kan också förekomma. Självskadebeteende eller missbruk är ofta impulsiva sätt att försöka hantera ångest eller andra känslor som är svåra att stå ut med.

I stunden kan du känna en lättnad, men att skada sig själv är aldrig en lösning på det som känns svårt. Det är viktigt att få hjälp, och att lära sig att hantera sina känslor på andra sätt. Därför är det ofta bra att få stöd genom exempelvis samtal eller någon form av terapi.

Självmordstankar

När någon mår mycket dåligt och har känslor som är svåra att hantera kan tankar på självmord verka som en möjlig utväg. Ofta går tankarna över efter ett tag. Men ibland stannar tankarna kvar under en längre tid. 

Du kan ha känslan av att ha en stor hopplöshet inom dig som du upplever att ingen annan kan förstå. Du kan känna dig värdelös eller övergiven. 

Det är bra att berätta för någon du har förtroende för om du har tankar på att skada dig själv eller om du har självmordstankar. Det kan exempelvis vara en närstående eller någon som arbetar inom vården. Du kan också ringa en stödorganisation eller telefonjour. Du kan vara anonym när du pratar med någon i en telefonjour.

Kontakta en vårdcentral om du mår psykiskt dåligt och har svårt att klara av din vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Din behandlare på vårdcentralen gör en bedömning om du behöver psykiatrisk vård och skriver då en remiss till en psykiatrisk mottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Sök akutvård direkt om det är fara för ditt eller någon annans liv

Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning om du mår så dåligt att situationen känns outhärdlig och du känner att du inte orkar mer.

Ring genast 112 om du har allvarliga tankar på att skada dig eller att ta ditt liv.

Ring också 112 om du är närstående till någon som du tror har allvarliga planer på att skada sig eller ta sitt liv.

Du kan behöva lära dig att hantera din känslighet på ett sätt som du mår bra av. En bra början är att försöka acceptera känsligheten som en del av dig själv. Du kan tänka att din känslighet kan vara ett problem, men samtidigt kan det vara en tillgång om du gör vissa förändringar. Här är några exempel på sådant som du själv kan göra för att må bättre.

Bra rutiner och fysisk aktivitet hjälper dig att må bättre

De allra flesta människor mår bra av att ha ett regelbundet liv med fasta rutiner. För den som har en känslighet kan det vara ännu viktigare. Du kan behöva vara noga med att äta regelbundet och sova tillräckligt många timmar. Känsligheten kan öka om du är hungrig, trött, törstig och göra det svårare för dig att stå emot impulser som kan skada dig eller någon annan.

Det är bra för din fysiska och psykiska hälsa om du är regelbundet rör på kroppen. Att träna två till tre gånger i veckan är ett effektivt sätt för att minska ångest, nedstämdhet och andra obehagliga känslor. Undvik däremot intensiv träning för att gå ner i vikt eller behålla en låg kroppsvikt.

Undvik alkohol, andra droger och lugnande läkemedel

Det är viktigt att avstå från alkohol eller andra droger. Även om du kan känna en lättnad för stunden, gör det att du i längden får svårare att hantera obehagliga känslor. Undvik också lugnande eller smärtstillande läkemedel av de sorter som kan leda till ett beroende. Du som vill prata med någon om alkohol eller ditt drickande kan ringa Alkohollinjen.

Öva i en omgivning där du mår bra

Du kan behöva öva dig på att hitta sätt att stå ut när du är stressad och har starka känslor. Ibland kan du behöva öva på att ta en paus från vissa situationer. Då får du tid att lugna dig och tänka efter innan du agerar.

I dina nära relationer kan du öva på att vara tydlig med det du tänker och känner. Det gör det lättare för din omgivning att förstå dig. I en konflikt kan du försöka att lyssna på hur den andre personen uppfattar situationen, även om du inte håller med. Föreställ dig att det du känner, och det som den andra personen känner är lika sant, och att dessa skilda upplevelser kan existera samtidigt. Det kan hjälpa dig att få perspektiv på dina känslor.

Välj människor som du mår bra av att träffa, och som accepterar dig som du är och som möter dig med respekt och omtanke. Undvik miljöer där missbruk förekommer som gör det svårare för dig att må bättre.

Medveten närvaro och kreativitet kan hjälpa

Många känner att meditation eller annan träning i medveten närvaro eller mindfulness kan göra att symtomen minskar. Det är metoder som kan hjälpa till att bli medveten om sitt beteende, sina tankar och känslor. Att pröva medveten närvaro eller mindfulness kan vara ett bra sätt för att komma igång med en förändring.

Känslighet kan ofta höra ihop med en kreativ förmåga. Att få skapa genom att exempelvis skriva, måla eller göra musik kan vara ett bra sätt att hantera svåra känslor. Ibland kan det vara bra att ha en terapeut som stöd.

När du söker vård för EIPS träffar du ofta en läkare och en psykolog, och ibland även andra personer som arbetar inom vården.

Diagnosen ställs med en särskild typ av intervju

För att din behandlare ska kunna ställa diagnosen EIPS behöver ni ha ett samtal som kallas för strukturerad intervju. Det innebär att behandlaren ställer frågor utifrån en mall. Med hjälp av intervjun vill behandlaren ta reda på om dina symtom stämmer överens med diagnosen EIPS.

Du som mår akut dåligt ska vänta med en strukturerad intervju. Det beror på att behandlaren behöver veta hur du reagerar och svarar när du inte är i akut kris.

Ibland ska du också själv fylla i formulär. Det kan ske med egna ord eller genom att markera svaret på en skala eller kryssa för färdiga svarsalternativ.

Ibland kan det vara bra att någon utomstående kan hjälpa dig att beskriva dina besvär om du tror att du kan ha EIPS.

Din behandlare tolkar svaren och använder resultatet för att ställa diagnosen EIPS eller en annan diagnos. Det är inte ovanligt att en person har andra diagnoser, utöver EIPS.

Andra diagnoser som kan påminna om EIPS

Symtom på EIPS är vanliga och kan likna besvär som finns i samband med andra tillstånd. Din läkare behöver därför undersöka om du har annan diagnos, utöver EIPS, eller du har en annan diagnos.

Exempel på andra diagnoser kan vara följande:

• Adhd
• Autism och ASD/Aspergers syndrom. Diagnosen autism är nu ett samlingsnamn som omfattar en del underdiagnoser som exempelvis Aspergers syndrom.
• Bipolär sjukdom
• Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD
• Depression
• Ångest
• Ätstörningar

Att få en diagnos

Att få en diagnos kan upplevas på olika sätt. En del kan ibland känna en lättnad över att få en diagnos som talar om för en att man inte är ensam. Du får också veta vilka behandlingar som kan hjälpa dig. Det kan ge hopp om att man kommer att bli bättre.

Dialektisk beteendeterapi, DBT, och mentaliseringsbaserad terapi, MBT, är två exempel på effektiva terapier vid EIPS. På en del mottagningar kan du också bli erbjuden Emotional Regulation Group Therapy, ERGT, som är en gruppbehandling.

Ibland krävs det en remiss från din läkare för att gå i terapi. Beroende på var du söker vård kan det finnas en väntetid innan du får börja med en psykoterapeutisk behandling.

Dialektisk beteendeterapi

Dialektisk beteendeterapi, DBT, är en form av kognitiv beteendeterapi där du får lära dig att hantera dina tankar och känslor på ett sätt som hjälper dig att må bättre. En grund i DBT är att acceptera de känslor och tankar du har. Samtidigt ska du lära dig olika sätt att hantera dem så att du kan må bra.

Du får också träna på att förändra beteenden som kan vara ett hinder i vardagen och i kontakten med andra. Tanken är att du ska få en bättre livskvalitet genom att lära dig nya sätt att hantera olika situationer.

Medveten närvaro eller mindfulness är en annan del av behandlingen som kan hjälpa dig med emotionell instabilitet att bli medveten om hur du kan göra för att kunna stå ut med starka känslor.

Mentaliseringsbaserad terapi

Mentaliseringsbaserad terapi, MBT, är en form av terapi som har tagits fram speciellt för behandling vid EIPS. Terapin ska hjälpa dig att öka din förmåga att tolka både dina egna och andra människors handlingar. På så sätt kan du lära dig att förstå bättre hur du själv och andra mår och reagerar.

Mentaliseringsbaserad terapi handlar om att stärka upplevelsen av dig själv och lära dig att skapa trygga relationer. I terapin får du framförallt prata om hur du tänker och tolkar det du gör.

Läkemedel

En del mår bäst helt utan läkemedel. Andra kan behöva antidepressiva eller stämningsstabiliserande läkemedel och i vissa fall antipsykotiska mediciner för att må bättre. Ibland kan du behöva läkemedel under svåra tider i ditt liv men klarar dig utan när du mår bättre igen.

Det är viktigt att du gör en utvärdering tillsammans med din behandlare vilken behandling som hjälper dig att må bättre.

Du som är närstående kan ha behov av råd och stöd från andra i liknande situationer eftersom EIPS ofta handlar om svåra känslor i nära relationer.

Ibland kan du känna dig maktlös

Du kan många gånger behöva hantera kraftiga känslomässiga utbrott. Det kan både vara svårt att förstå och att förhålla sig till. Personer som har EIPS kan kräva omedelbar uppmärksamhet, samtidigt som du kan bli avvisad när du försöker hjälpa till. Du kan också känna en maktlöshet över hur du ska kunna vara ett bra stöd.

Som närstående till någon med EIPS blir det ofta viktigt att sätta gränser för vad du orkar med. Det är alltid bra att be den som har EIPS att söka vård, gärna upprepande gånger om det behövs. Att få behandling och stöd är särskilt viktigt om din närstående mår akut dåligt, skadar sig själv eller har självmordstankar. 

Du kan kontakta vården om du har en närstående med EIPS som själv inte vill söka vård. Då får du möjlighet att diskutera situationen med vårdpersonalen och få råd hur du kan hjälpa din närstående.

Närstående kan också få stöd

Du som är närstående och stödjer, hjälper eller tar hand om en person med EIPS kan också få stöd. Det är reglerat i lag att kommunerna ska erbjuda närstående hjälp och stöd. Du kan hitta information om anhörigstöd på din kommuns webbplats. Även den behandlande psykiatriska mottagningen kan ibland erbjuda närstående visst stöd.

Du som är närstående och vill komma i kontakt med andra som har liknande erfarenheter kan höra av dig till Anhörigföreningen Borderline eller föreningen SHEDO.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Det gäller också om du vill söka vård på öppna specialistmottagningar. Ibland krävs det en remiss. Att kunna påverka och delta i sin vård är en rätt som regleras i patientlagen.

Fråga om du inte förstår

För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår vad vårdpersonalen säger. Ställ frågor om du inte förstår. När du har fått information om din behandling kan du ge ditt samtycke eller uttrycka ett ja på ett annat sätt. Du kan också tacka nej till en behandling.

Fast vårdkontakt och tolk kan vara ett bra stöd

Du har rätt till en fast vårdkontakt om du har kontakt med många olika personer i samband med din vård. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Det är också möjligt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Tolken kan ofta bokas av vårdcentralen eller mottagningen som behandlar dig. Informera vården gärna redan vid första kontakten om du behöver tolkning. Tolken har tystnadsplikt precis som alla andra som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det betyder att hen inte får lämna ut information om dig.