Du som har EIPS har ofta starka känslor som växlar snabbt. Du kan ofta försöka att hantera starka känslor genom ett beteende som kan bli destruktivt för dig själv. Det är också vanligt att du har svårigheter i nära relationer.
Att få diagnosen EIPS behöver inte betyda att du alltid kommer att ha den. Många lär sig med tiden att hantera sina känslor och relationer och kan leva ett bra liv.
För att få diagnosen ska fem eller fler av följande symtom stämma in på dig:
- Du har en stark rädsla att bli övergiven.
- Du har förvirrade tankar och känslor inför dig själv. Du upplever ofta att din självbild inte stämmer överens med omgivningens uppfattning om dig.
- Du upplever ofta en inre tomhet.
- Du har starka känslor som snabbt kan förändras från ett extremt känsloläge till ett annat. Du kan till exempel känna stark irritation, ångest eller nedstämdhet som kan vara några timmar, till som mest några dagar.
- Känslor för andra personer kan växla snabbt, från exempelvis intensiv beundran till extrem nedvärdering.
- Du kan känna en intensiv ilska som omgivningen uppfattar som överdriven i förhållande till orsaken.
- Du kan ibland bli väldigt misstänksam eller uppleva det som sker som overkligt.
- Du är impulsiv och kan exempelvis missbruka droger, sex, mat eller pengar.
- Du skär dig eller skadar dig själv på andra sätt. Du kan även ha återkommande tankar på att ta ditt liv.
Symtomen kan variera från person till person
Vilka symtom du kan få och hur starkt de påverkar ditt liv varierar mycket från person till person. Här följer några avsnitt om vad symtomen kan innebära för den som har EIPS och hur de kan hänga ihop med varandra.
Tomhetskänsla och osäkerhet på vem du är
Det är vanligt att den som har EIPS upplever en stor tomhet inom sig som andra kanske har svårt att förstå. Du kan känna dig ensam och missförstådd. Det kan framkalla starka känslor av skam.
Du kan också känna dig osäker på vem du är och vad du egentligen har för värderingar. Det gör att du lätt kan påverkas av din omgivning. Vad du tycker och vill kan därför variera mycket mellan olika tidpunkter, och beroende på vem du umgås med. Det finns en risk att du tappar bort vad du själv vill och mår bra av.
Rädsla för att bli övergiven
Du kan lätt att bli beroende av de människor som finns runt omkring dig om du känner dig osäker på vem du själv är. I relationer kan det bli så att du hela tiden vill få bekräftelse av din partner, även om det innebär att du inte mår bra av det.
Rädslan för att bli övergiven styr dig. Ibland styr den dig så mycket att du avslutar relationer. Anledningen kan vara att du hellre överger någon än att själv bli övergiven. Du kan känna att du ständigt behöver vara på din vakt och vara osäker om du kan lita på andra människor.
Snabba växlingar mellan olika känslor
Dina känslor växlar snabbt från att allt är bra eller ganska bra, till att du tycker det mesta är mycket dåligt. Du har svårt att se nyanserna däremellan och tolkar omvärlden utifrån den känsla som för tillfället är starkast.
Svårt i nära relationer
Hur du förhåller dig till andra människor kan variera väldigt mycket. Det kan märkas särskilt tydligt i nära relationer. Ena stunden kan du gilla en person väldigt mycket, för att i nästa stund tycka väldigt illa om den. Att känna tillit till andra människor är ofta svårt för dig.
Det kan vara svårt för andra i din närhet att hänga med i de snabba växlingarna och förhålla sig till dem. Du kan till exempel uppfattas som opålitlig, aggressiv eller känslokall, utan att du egentligen är det.
Overklighetskänslor
När du är med om något svårt eller obehagligt kan du få upplevelser som kan vara ett uttryck för något som kallas för dissociation. Det innebär att du upplever dig själv, omgivningen eller det som händer som overkligt. Du kan också känna att det som händer inte riktigt berör dig.
Ibland kan du få minnesluckor som inte beror på att du exempelvis har druckit alkohol eller tagit andra droger. Det kan även yttra sig som identitetsstörningar, vilket innebär att du känner dig främmande inför dig själv. Du kan också uppleva att du har flera personligheter i dig, som inte är överens med varandra.
Självskadebeteende och impulsivt beteende
Det är vanligt att personer med EIPS skadar sig själva på olika sätt, genom att exempelvis skära sig eller på annat sätt tillfoga sig själv skada. Att missbruka droger, mat, sex eller pengar kan också förekomma. Självskadebeteende eller missbruk är ofta impulsiva sätt att försöka hantera ångest eller andra känslor som är svåra att stå ut med.
I stunden kan du känna en lättnad, men att skada sig själv är aldrig en lösning på det som känns svårt. Det är viktigt att få hjälp, och att lära sig att hantera sina känslor på andra sätt. Därför är det ofta bra att få stöd genom exempelvis samtal eller någon form av terapi.
Självmordstankar
När någon mår mycket dåligt och har känslor som är svåra att hantera kan tankar på självmord verka som en möjlig utväg. Ofta går tankarna över efter ett tag. Men ibland stannar tankarna kvar under en längre tid.
Du kan ha känslan av att ha en stor hopplöshet inom dig som du upplever att ingen annan kan förstå. Du kan känna dig värdelös eller övergiven.
Det är bra att berätta för någon du har förtroende för om du har tankar på att skada dig själv eller om du har självmordstankar. Det kan exempelvis vara en närstående eller någon som arbetar inom vården. Du kan också ringa en stödorganisation eller telefonjour. Du kan vara anonym när du pratar med någon i en telefonjour.