INFEKTIONER PÅ HUDEN

Borrelia

Borrelia är en bakteriesjukdom som sprids av fästingar. Det vanligaste symtomet är en hudrodnad på platsen efter fästingbettet. Borrelia behandlas med antibiotika. Ibland sprider sig sjukdomen till nervsystemet och någon enstaka gång till lederna. Det kan då ta längre tid att bli frisk.

Ungefär hälften av alla som smittas av borrelia får inga symtom och märker därför inte av sjukdomen. Borrelia läker ofta av sig själv.

En annan sjukdom som sprids via fästingbett är TBE.

Symtom

Det händer att du inte märker att du har fått ett fästingbett, utan bara upptäcker symtom som kan tyda på att du har smittats av borrelia.

Hudrodnad är vanligast

Borrelia orsakar ofta en typisk hudinfektion.
Hudrodnaden kan sprida sig cirkelformat.
Borrelia lymfocytom sitter oftast på örsnibben.

Det vanligaste symtomet är en speciell hudrodnad på platsen där du fick fästingbettet. Hudrodnaden kallas också för erythema migrans och skiljer sig från den mindre, tillfälliga hudrodnaden som är vanlig att få efter ett fästingbett.

Det här är vanliga tecken på en hudrodnad som beror på borrelia:

  • Den kommer oftast en till fyra veckor efter att du har blivit biten.
  • Den är större än fem centimeter i diameter.
  • Den blir större med tiden.
  • Den kan vara ringformad, oval eller regelbunden i formen.
  • Den kan blekna i mitten eller vara jämnt röd.

Utslaget kan även domna och klia. Du kan också få andra slags hudförändringar, som vätskande sår eller utslag med blåsor.

Borrelia kan också ge huvudvärk och värk som strålar ut i nacken, armarna, ryggen och benen.

Du kan även få fler än en hudrodnad på kroppen. De kallas multipla erythema migran. Då kan du också få feber.

Blåröd knuta på huden

Borrelia kan också orsaka en blåröd knuta i huden. Den brukar vara mellan en och fem centimeter stor och sitter ofta på örsnibben eller bröstvårtan. En sådan knuta kallas för borrelia lymfocytom och är vanligare hos barn än hos vuxna. Du får ofta svullna lymfkörtlar i närheten av knutan.

Lederna kan bli inflammerade

Borrelia kan ibland orsaka en ledinflammation som kallas borreliaartrit. Då brukar en eller flera leder svullna upp, oftast knäleden.

Svullnaden varar mellan några dagar och ett par veckor. Den brukar försvinna av sig själv, men kan komma tillbaka flera gånger med lång tid emellan. Värken kan finnas kvar även när svullnaden är borta.

Borrelia kan spridas till nervsystemet

Ibland kan nervsystemet påverkas. Det kallas neuroborrelios och är vanligare hos barn.

Symtomen brukar komma två till sex veckor efter fästingbettet. Ibland kan det dröja upp till tre månader. En del får först den typiska hudrodnaden, men inte alla. När symtomen från nervsystemet kommer brukar hudrodnaden ha bleknat.

Det här kan vara symtom på neuroborrelios:

  • Kraftig värk i nacken, ryggen, armarna eller benen.
  • Huvudvärk
  • Stelhet i nacken
  • Förlamning i en del av ansiktet.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har en rodnad som har kommit minst en vecka efter ett fästingbett och som är större än fem centimeter i diameter. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du en tid efter ett fästingbett får feber, huvudvärk, är ovanligt trött eller har värk i kroppen. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om:

  • Du har huvudvärk, är stel i nacken och känner dig väldigt sjuk.
  • Du blir förlamad i ansiktet eller annan del av kroppen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad är borrelia?

Borrelia är en så kallad zoonos, en sjukdom som sprids mellan djur och människor. Fästingar suger blod från människor, fåglar och däggdjur och kan då bli infekterade med olika smittämnen. Dessa smittor sprider de sedan vidare nästa gång de suger blod. Borreliabakterien är en sådan smitta.

Så smittar borrelia

Du kan få borrelia om du blir biten av en fästing som bär på borreliabakterier.

Fästingar är som mest aktiva när temperaturen ligger över fyra grader. Risken för att få ett fästingbett är därför som störst under perioden mars till november.

Du kan få sjukdomen vid fler än ett tillfälle.

Borrelia finns i nästan hela Sverige

Borrelia finns över stora delar av norra halvklotet och förekommer i nästan hela Sverige. Risken för att smittas är störst längs kusterna, framför allt i de sydöstra delarna av Syd- och Mellansverige. I dessa områden kan upp till en tredjedel av fästingarna vara bärare av borreliabakterier.

Hur kan jag förebygga borrelia?

Det dröjer oftast minst ett dygn från det att fästingen har bitit sig fast till att borreliabakterierna överförs till dig. Du minskar risken för att bli smittad om du tar bort fästingen så fort som möjligt.

Det finns inget vaccin mot borrelia.

Minska risken för fästingbett

Du kan försöka undvika att få fästingbett genom att bära stövlar, långbyxor och långärmade tröjor i områden där fästingar finns. Det har visat sig att mörka kläder drar till sig färre fästingar. Däremot är fästingarna lättare att upptäcka på ljusa kläder.

Det är bra att leta efter fästingar på kroppen när du har varit utomhus. Du kan till exempel ta för vana att leta efter fästingar varje kväll. Då kanske du hittar fästingar innan de har bitit sig fast. Fästingen vandrar omkring i flera timmar på kroppen innan den biter sig fast.

Undersökningar

En läkare brukar kunna ställa diagnosen borrelia enbart genom att titta på den typiska hudrodnaden. Du kan få lämna blodprov om det finns misstanke om att sjukdomen har spridit sig i kroppen.

Du kan få lämna ett ryggvätskeprov om du har symtom som tyder på att borreliainfektionen har spridit sig till nervsystemet.

Du kan få lämna ett prov på ledvätska om läkaren tror att du har fått en ledinflammation.

Behandling

Borrelia behandlas med antibiotika. Hudrodnaden kan bli större det första dygnet efter att behandlingen har inletts. Rodnaden försvinner oftast inom en till två veckor.

De flesta blir helt friska efter behandlingen. Däremot kan det ta längre tid för kroppen att läka helt om behandlingen påbörjas sent. Då kan det ibland ta många månader innan alla symtom försvinner. Även om symtomen inte försvinner direkt så är infektionen behandlad.

Lång behandling ger ingen effekt

Du blir inte frisk snabbare av att få en längre behandling med antibiotika, utöver den första kuren. Däremot kan en långvarig behandling med antibiotika ge biverkningar.

Komplikationer och följdsjukdomar

Hälar med hudinflammation, borrelia akrodermatit. Fotografi.
Borreliabakterien kan orsaka en kronisk hudinflammation, även om det är ovanligt. Hudinflammationen heter akrodermatit.

Du blir oftast helt frisk även om borreliainfektionen har spridit sig till nervsystemet. Det finns inget vetenskapligt stöd för att själva borreliainfektionen skulle kunna bli kronisk, det vill säga bestående.

Ibland kan däremot borreliainfektionen orsaka besvär som finns kvar under lång tid.

Kronisk hudinflammation – akrodermatit

En ovanlig följdsjukdom av borrelia är en hudinflammation som kallas akrodermatit. Du kan då få blåröda missfärgningar och svullnader på den kroppsdel där du fick fästingbettet, ofta på fötterna och benen. Akrodermatit behandlas med antibiotika.

Hudförändringar som hann komma innan behandlingen påbörjades brukar bli bestående.

Komplikationer av neuroborrelios

Borrelia kan orsaka en allvarlig infektion i det centrala nervsystemet, men det är mycket ovanligt. Det kan leda till förlamningar i kroppen eller att hjärnan påverkas på olika sätt. Minnesstörningar och koncentrationssvårigheter är de vanligaste besvären.

Infektionen behandlas med antibiotika, men det kan ta lång tid innan symtomen försvinner.

Graviditet och borrelia

Det finns ingenting som tyder på att en borreliainfektion kan påverka graviditeten eller fostret.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Till toppen av sidan