Bulimi - bulimia nervosa
Bulimi är en vanlig form av ätstörning som innebär att du äter stora mängder mat och sedan försöker göra dig av med det du har ätit. Bulimi kan ge allvarliga skador på kroppen om du inte får behandling. De flesta som får behandling blir friska.
Här kan du läsa om bulimi.
Du som är förälder eller närstående till någon som har en ätstörning kan läsa mer i texten att vara närstående till någon som har en ätstörning.
Hur vet jag att jag har bulimi?
Här är några tecken på att du kan ha bulimi:
- Du äter stora mängder mat, godis eller snacks på kort tid och tappar kontrollen över vad du äter. Det är vanligt att det är mat som du annars försöker att undvika. Det här händer ofta, ibland flera gånger i veckan.
- Efter att du har ätit försöker du göra dig av med det du ätit genom att till exempel kräkas, ta laxerande medel, träna hårt eller undvika att äta.
- Du känner ofta ångest, skuld eller skam för att du gör så här.
Bulimi har mycket gemensamt med ätstörningen anorexi. Ibland kan du utveckla bulimi efter att tidigare ha haft anorexi. Du kan också ha en form av anorexi som innebär att du både svälter dig och har bulimi samtidigt.
Till skillnad från anorexi märks bulimi inte lika tydligt för personer omkring dig eftersom vikten ofta inte påverkas.
Du kan få bulimi oavsett kön och ålder.
Läs mer om olika ätstörningar här.
Vad är hetsätning?
Hetsätning innebär att du på kort tid äter stora mängder mat, godis eller snacks. Det kan vara mat som du annars undviker för att du inte vill öka i vikt. När du förbjuder dig själv att äta vissa saker blir kroppen sugen på just sådan mat. När du väl har börjat äta tappar du kontrollen, och det känns som att du inte kan sluta.
Du försöker bli av med det du har ätit
Efter hetsätningen kan du känna skam, skuld och ångest över vad som har hänt. Då kanske du kräks, använder laxermedel, tränar hårt eller undviker mat för att kompensera för det du har ätit. Det kan först kännas som en lättnad, men sedan är det vanligt att känna sig utmattad.
Vanligt att dölja bulimin
Det är vanligt att försöka dölja problemet och låtsas som att allt är bra. Du kanske börjar isolera dig för att ingen ska förstå vad du gör mot dig själv. Det kan göra att det dröjer lång tid innan du söker hjälp.
Vanligt att känna förakt mot sig själv
Det är också vanligt att känna förakt mot sig själv och att känslor av sorg, tomhet och hopplöshet växer. Det gör att du känner att du måste arbeta ännu hårdare för att undvika den förbjudna maten som du hetsåt.
Självkänslan påverkas
Din självkänsla är beroende av din kropp och vikt om du har bulimi. Du är ofta missnöjd med dig själv. Du tänker hela tiden på mat, du får svårare att koncentrera dig och du sover sämre.
Det är vanligt att känna hopp om att äntligen kunna ta kontroll och bli nöjd med sig själv om man slutar hetsäta. Men sedan kan man känna hopplöshet om man får ett återfall.
Vad kan jag göra själv?
Du kan börja med att försöka ta reda på vilka situationer, tankar och känslor som gör att du försöker kontrollera din kropp och ditt ätande. Du kan också ta reda på hur sjukdomen kan behandlas, till exempel genom att läsa den här texten. Det kan vara ett första steg mot att söka hjälp.
Börja prata med andra
Det finns olika föreningar och organisationer som erbjuder stöd för dig som har en ätstörning eller problematisk relation till mat, kropp och träning. De som jobbar där har ofta egna erfarenheter av ätstörningar.
Frisk och fri och SHEDO.se är exempel på ideella föreningar som erbjuder hjälp till personer med ätstörning och deras närstående. Du kan ringa, chatta eller mejla. På en del orter ordnas också fysiska träffar.
När och var ska jag söka vård?
Sök vård så snart som möjligt om du tror att du har bulimi. Det är viktigt att du får en ordentlig utredning för att få rätt hjälp.
Om du är under 18 år
Här kan du som är under 18 år se var du kan söka vård, beroende på var i landet du bor: När barn och unga mår dåligt - stöd och vård vid psykisk ohälsa - 1177.
Om du är över 18 år
Du som är 18 år eller äldre kan boka tid på en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Du som är upp till 20 till 25 år kan också kontakta en ungdomsmottagning. Åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar.
Du som redan har en vårdkontakt på grund av en annan sjukdom eller diagnos kan ofta få en remiss därifrån.
Särskilda mottagningar
En del regioner har specialiserade ätstörningsmottagningar. På några mottagningar behöver du få en remiss från elevhälsan eller vårdcentralen, men på flera ställen kan du själv söka vård. Välj din region högst upp på den här sidan. Då får du veta vad som gäller där du bor.
Många mottagningar kan du genom att logga in.
Ring 1177
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp med var du kan söka vård.
Pröva igen om hjälpen inte fungerade
Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid innan det känns rätt att ta emot hjälp.
I Stockholms län kan både barn, unga och vuxna söka specialiserad ätstörningsvård direkt hos Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ). Du kan fylla i en så kallad egenanmälan eller få en remiss dit via din vårdcentral.
Utifrån ditt behov av vård kan du till exempel få behandling i öppenvård, dagsjukvård, heldygnsvård eller nationell högspecialiserad vård (NHV).
Vänta inte med att söka vård.
Vad kan jag få för behandling?

Den behandling du får är oftast olika former av psykoterapi. Då träffar du antingen terapeuten själv eller i grupp. Terapin går ut på att du ska förändra ditt sätt att äta men också att bearbeta svåra känslor. Ibland kan även läkemedel ingå i behandlingen.
På vissa ätstörningskliniker finns dagvårdsprogram där du äter tillsammans med andra och har olika former av gruppterapi.
Vilken eller vilka metoder som är bäst för dig beror på dina behov. Det kan också skilja sig mellan olika regioner vilken vård du kan få.
Ekonomiskt stöd för tandvård
Tänderna kan skadas om du kräks ofta på grund av bulimin. Det gör att du kan behöva tandvård. Du kan ha rätt till ersättning för den tandvården. Du kan dels ha rätt till ett bidrag för förebyggande tandvård, så kallat särskilt tandvårdsbidrag. Du kan också ha rätt att få tandvård till samma kostnad som övrig sjukvård under en begränsad tid, om den kan ses som en del av rehabilitering efter bulimin.
Du kan fråga din läkare eller tandläkare för att få mer information.
Information och gruppträffar
Många specialistmottagningar ordnar möten och föreläsningar både för den som har bulimi och för deras närstående. Där kan du och dina närstående få information om vad ni kan göra för att bli fria från ätstörningen.
Behandling via nätet
Det finns en behandling via nätet som har visat sig vara effektiv mot ätstörningar. Du som är 16 år eller äldre och som har problem med hetsätning eller bulimi kan anmäla dig.
De flesta blir friska från bulimi
Det kan kännas som om du aldrig kommer bli bra igen när du är som sjukast. Men det är viktigt att komma ihåg att du inte är ensam om att ha bulimi och att det går att bli frisk.
Du kan bli sjuk igen—få återfall
Det är vanligt att bli sjuk igen efter behandlingen. Det kallas återfall. Den risken är extra stor om du utsätts för stress eller nya utmaningar. Även om du inte utvecklar bulimi kan det finnas risk för att du utvecklar någon annan form av ätstörning.
Många specialistvårdsenheter ordnar uppföljningar eller särskilda samtal för att motverka återfall.
Du kan också försöka hitta andra sätt att hantera stress och svåra känslor. Här är några exempel på saker du kan göra i stället:
- Umgås med personer du tycker om
- Ge dig själv tid för vila och återhämtning
- Ta promenader
- Våga prata med dina tankar och känslor med någon.
Graviditet och amning
De naturliga förändringar som sker i kroppen under och efter en graviditet kan vara triggande för en del som har eller har haft en ätstörning. Även om du har varit fri från ätstörningen i flera år kan negativa tankar kring mat och din kropp komma tillbaka. Det är viktigt att du berättar för din barnmorska om sådana tankar.
Vanligt med andra former av psykisk ohälsa
Det är vanligt att vara nedstämd eller deprimerad. Eftersom du känner skam över ditt beteende kan du börja undvika socialt umgänge och få en allt mer negativ självbild. Det är vanligt att få ångest och fobier.
För att dämpa känslor och matlust är det vanligt att börja skada sig själv eller använda alkohol eller droger. Det finns flera risker med det, ångesten kan bli värre men det kan också leda till att du utvecklar ett beroende.
Bulimin blir ett sätt att få kontroll på dina känslor. På kort sikt kan ångesten stillas av hetsätningen. Men i längden förvärras dina problem eftersom du inte hanterar de svåra känslorna eller tar itu med orsakerna till dem.
Hur påverkas kroppen av bulimi?
Det här är några saker som kan hända med kroppen när du har bulimi:
- Kroppens salt- och vätskebalans påverkas av kräkningar och laxermedel. Det kan på skada hjärtat och njurarna.
- Kräkningar kan skapa irritation och blödningar i matstrupen och frätskador på tänderna.
- Du kan få ont i magen, förstoppning och sura uppstötningar.
- Du är ofta mycket trött.
- Mensen kan bli oregelbunden eller försvinna.
När du slutar att göra dig av med maten och börjar äta regelbundet igen ger du kroppen möjlighet att återhämta sig. Då minskar eller försvinner de flesta effekter av bulimi.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för det. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.
Om du behöver tolk
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.