TARMBESVÄR

Tarmvred

Tarmarna i kroppen rör sig med kramande rörelser som gör att maten förs framåt. Tarmvred innebär att det har blivit stopp i tunntarmen eller i tjocktarmen. Det är ett allvarligt tillstånd som oftast behöver behandlas på sjukhus.

Symtom

Vid tarmvred har du ett eller flera av de här symtomen:

  • Du har mycket ont i hela magen, smärtan kommer i attacker med stunder emellan då det gör mindre ont.
  • Du får svullen och utspänd mage.
  • Du mår illa eller kräks, maginnehållet kan då se ut som diarré eller lukta som bajs.
  • Du kan varken prutta eller bajsa.

Symtomen kan komma snabbt under några timmar, eller mer långsamt under några dagar. Det beror på var i tarmen det är stopp.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du tror att du har tarmvred. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivningoch hjälp att bedöma symtom.

Om det är bråttom

Ring 112 om du har mycket ont i magen och samtidigt är yr, matt, svimmar eller känner dig mycket sjuk.

Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler.

Om du behöver vård när vårdcentralen är stängd, kontakta en av följande husläkarjourer.

Om läget är akut, finns följande närakuter, akutmottagningar och barnakuter.

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Vad händer i kroppen?

Musklerna i tunntarmen och i tjocktarmen knådar tarminnehållet och för det framåt. Vid tarmvred har det blivit stopp i tunntarmen eller i tjocktarmen. Stoppet kan antingen bero på ett hinder i tarmen eller på att tarmrörelserna har stannat av och inte kan föra fram innehållet.

När tarmen spänns ut av tarminnehållet skadas slemhinnan i tarmen. Det gör att tarmen inte kan ta upp vätska och salter lika bra. Kroppen gör sig av med överskottsvätskan genom att du kräks. Du förlorar då både vätska och salter.

Läs mer om hur tarmarna fungerar i texten Så fungerar matsmältningsorganen.

Vad beror det på?

Det finns flera orsaker till både hinder i tarmen och till att tarmarna inte rör sig som de ska.

Orsaker till hinder i tarmen

Ett hinder kan stoppa upp tarminnehållet delvis eller helt och hållet. Varje gång som tarmen försöker föra fram innehållet gör det ont. Det är därför som du har ont med stunder emellan då det gör mindre ont.

Ett hinder i tarmen kan uppstå på grund av följande:

  • Det har bildats ärr eller sammanväxtningar efter en operation. Ärr och sammanväxtningar gör att tarmen blir trängre. 
  • Det kan också bildas ärr vid Crohns sjukdom, en inflammatorisk tarmsjukdom.
  • Det har bildats ett inklämt bråck. Det är när en del av tarmen trycks ut genom en försvagning i bukväggen och fastnar där. Bukväggen är ett namn på den vävnad som finns mellan huden och magens organ.
  • Tarmen har vridits om sig själv.
  • En hård klump avföring har fastnat i tarmen, till exempel om du har haft förstoppning en längre tid.
  • Att det finns en tumör i tarmen. Det kan vara en godartad tumör eller en tumör som beror på cancer. Läs mer om tumörer och andra utväxter här.

Ett hinder i tarmen kan också bero på så kallad invagination. Det är när en del av tarmen har krupit in i den efterföljande delen. Det är vanligast hos barn under fyra år, men det kan också hända hos vuxna.

Orsaker till att tarmrörelserna stannar av

Den vanligaste orsaken till att tarmrörelserna stannar av är att vävnaderna i magen har skadats. Det kan till exempel vara direkt eller några dagar efter en operation eller att du skadat dig allvarligt. Oftast påverkas hela tarmen.

Det kan också vara ett symtom på en annan sjukdom, till exempel följande:

  • En större inflammation eller infektion i magen, som en inflammerad tarmficka eller blindtarmsinflammation.
  • Förändrad saltbalans i kroppen, det kan uppstå om du har en njursjukdom eller hormonsjukdomen Addisons sjukdom.
  • Att du har mycket ont i magen, till exempel på grund av gallsten. En gallsten kan i sig också täppa till tarmen och orsaka tarmvred.

Smärtstillande läkemedel som innehåller opioider kan också göra att du får mindre rörlighet i tarmen. Det kan göra att du blir förstoppad. Förstoppningen kan göra mycket ont och likna tarmvred, även om det är ovanligt.

Undersökningar och utredningar

När du träffar läkaren får du börja med att berätta om dina symtom och beskriva smärtan. Läkaren undersöker sedan din mage genom att trycka försiktigt och lyssna på den. Hen kan även behöva undersöka ändtarmsöppningen med sitt finger.

Blodprov och urinprov

Du får lämna blodprov, bland annat ett så kallat CRP-prov. Det visar om du har en infektion eller inflammation i kroppen. CRP-prov kallas ofta för snabbsänkan.

Du får också lämna urinprov.

Magen röntgas

Magen röntgas med datortomografi om läkaren misstänker att du har tarmvred. Tarmvred syns ofta tydligt på röntgenbilderna.

Du kan få kontrastmedel före undersökningen, antingen genom att dricka det eller få det infört i ändtarmsöppningen. Hur du får kontrastmedlet beror på var i tarmen som tarmvredet finns.

Kontrastmedlet gör att tarmarna syns bättre på röntgenbilderna.

Behandling

Vid tarmvred förlorar kroppen näring och vätska, eftersom tarmen inte fungerar som den ska. Behandlingen går därför först ut på att du får näring och vätska direkt i blodet genom en venkateter.

Innehållet i magen och tarmen kan behöva tas bort för att minska trycket i tarmarna. En tunn slang leds då ner i magsäcken genom näsan eller munnen. Genom slangen kan maginnehållet och tarminnehållet tömmas. Det gör att trycket i tarmarna minskar. Risken för att du ska kräkas minskar också.

Du kan få smärtstillande läkemedel om du har mycket ont.

Ibland kan tarmvredet gå över inom ett par dygn. Kontrastmedlet som används vid röntgen kan ibland hjälpa till att lösa upp tarmvredet.

Vilken behandling du får sedan beror på vad som har orsakat stoppet och var i tarmen det finns.

Hinder i tarmen opereras oftast

Tarmvred som beror på hinder i tarmen opereras oftast, ibland så snart som möjligt. Kirurgen öppnar då upp magen och försöker få bort hindret. Kirurgen kan till exempel vrida tillbaka tarmen om den har vridits om sig själv.

Ibland kan en läkare försöka att vrida tillbaka den sista delen av tjocktarmen utan att operera. Då används ett koloskop eller en sond som förs in genom ändtarmsöppningen. Du kan ändå behöva opereras efteråt för att inte få tarmvred igen. Då tar kirurgen bort den del av tarmen som har vridit sig.

Ett inklämt bråck kan tryckas tillbaka, men behöver ofta opereras senare. Läs mer om operationen i texten Ljumskbråck, i kapitlet Så går operationen till.

Du kan få lavemang om hindret beror på en hård klump avföring. Lavemanget löser upp klumpen.

Tarmrörelserna som stannar av behandlas olika

Vid stillastående tarm behandlas det som gör att tarmrörelserna stannar av. Du kan läsa mer om hur de olika orsakerna behandlas i texterna om blindtarmsinflammation, inflammerade tarmfickor och gallsten.

Har du fått tarmvred på grund av läkemedel kan det räcka med att du slutar använda läkemedlet.

Du kan också få läkemedel som gör att tarmrörelserna kommer igång igen.

Hur kan jag förebygga?

Drick gärna extra vätska om du har lätt att bli förstoppad. I texten Förstoppning finns fler råd om vad du kan göra för att motverka förstoppning.

Att äta mycket fibrer kan öka risken för tarmvred om du har en stomi på tunntarmen, nyligen har opererats eller om du har långsamma tarmrörelser.

Komplikationer och följdsjukdomar

De komplikationer som kan uppstå vid tarmvred är allvarliga och måste opereras snabbt. Det som kan hända är följande:

  • Delar av tarmen får inte längre någon blodtillförsel och riskerar då att dö.
  • Det kan gå hål på tarmen om det samlas mycket tarminnehåll. Då kommer bakterier från tarminnehållet ut i kroppen. Det kan leda till sepsis.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Till toppen av sidan