Remiss

Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral eller en akutmottagning. Där görs en första bedömning av de besvär du har. Du får sedan en remiss för att komma vidare till en annan specialist om det behövs och om du vill. Det kan till exempel vara till en hudläkare eller ögonläkare.

Oftast är det en läkare som skriver en remiss, men det finns också annan vårdpersonal som har möjlighet att göra det. Det kan till exempel vara en sjuksköterska på en barnavårdscentral.

Vad innehåller en remiss?

Remissen innehåller information om vad du behöver få för vård. Det kan till exempel vara en bedömning, undersökning eller behandling. Remissen innehåller dessutom information om hur du mår, vad du har för symtom och vilka tidigare sjukdomar och besvär du har haft.

I vissa regioner kan du se din remiss i din journal via nätet. Du ska alltid få veta varför remissen skickas och vad du ska få för vård på den enhet som tar emot remissen. 

Remissreglerna varierar mellan olika regioner

På en del mottagningar krävs det alltid en remiss från en läkare för att få en tid. Vilka mottagningar som kräver remiss varierar. Därför bör du ta reda på hur det fungerar på den mottagning du vill komma till. 

Alla regioner kräver remiss för medicinsk service, till exempel röntgenundersökningar och provtagningar.

I vissa regioner behöver du även remiss till andra mottagningar. Vilka regler som gäller för remiss bestämmer varje region själv. Här finns länkar till regionernas egen information om remisskrav.

I många regioner går det att beställa tid direkt hos en specialiserad läkare utan att ha en remiss. En del mottagningar vill då att du ska skriva en så kallad egenanmälan. Det kan också kallas egen vårdbegäran.

En sådan innebär att du skriver till mottagningen och berättar om hur du mår och varför du söker vård. Ibland finns det blanketter att fylla i för att göra en egenanmälan. I vissa regioner kan du göra det i inloggat läge på 1177.se. Ta kontakt med den mottagning som du vill komma till för att få veta om du ska skicka in en egenanmälan.

Personen som läser din egenanmälan gör sedan en bedömning och du får en kallelse till mottagningen om hen tycker att du behöver det.

En egenanmälan för vård i en annan region kan du bara skriva om det inte finns krav på remiss vare sig där du vill få vård eller i din egen region.

Du har rätt att diskutera med din läkare om vart remissen ska skickas. Vissa mottagningar kan ha lång väntetid. Då kan du be om att remissen skickas till en mottagning med kortare väntetid. Behöver du få vård snabbt kan det skrivas in i remissen. Men det är alltid den mottagning som tar emot remissen som avgör hur snabbt du kan få en tid.

Vårdgarantin gäller endast i din egen region

När du får en remiss till en mottagning i din egen region gäller den nationella vårdgarantin, som innebär att du har rätt att få vård inom en viss tid. För specialistmottagningar gäller att du inte ska behöva vänta mer än 90 dagar för att få en besökstid på specialistmottagningen som du har blivit remitterad till.

Vårdgarantin gäller inte längre om du får en remiss och väljer att söka vård i en annan region. Då är det ditt medicinska behov av vård som avgör hur lång väntetiden blir.

Patientavgiften för ett vårdbesök är olika. Kostnaden beror på vad det är för vård och vart remissen skickas. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet.

Under tiden du väntar på att få komma till den mottagning du har fått remiss till är det den som skrev remissen som har ansvar för att du får den vård du behöver. Kontakta den som skrev remissen om dina besvär blir värre medan du väntar.