SÅ FUNGERAR KROPPEN

Så fungerar hormonsystemet

Hormoner är ämnen som styr mycket av det som händer i kroppen. Bland annat hur vi växer, när vi kommer i puberteten och kroppens balans av vatten och salter. Hormonerna bildas i särskilda körtlar och celler i kroppen.

Hormonerna styr det som händer i kroppen

De olika hormonerna bildas i körtlar eller i särskilda celler. Därefter transporteras hormonerna med hjälp av blodet till olika organ där de behövs.

Varje hormon påverkar en bestämd grupp celler. En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler.

Hormonsystemets uppgifter

Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet. De två systemen påverkar och styr mycket av det som händer i kroppen, bland annat följande:

  • ämnesomsättningen, det vill säga omvandlingen av näringsämnen i kroppen
  • tillväxten, det vill säga hur barn och ungdomar växer
  • fördelningen av salt och vatten i kroppen
  • puberteten, när den sätts igång och hur kroppen utvecklas
  • fortplantningen, det vill säga det som händer när ett barn blir till
  • amningen.

Körtlar som bildar hormoner

En körtel är ett organ som bildar ämnen och avger dessa ämnen till omgivningen. Till exempel bildar spottkörtlarna saliv. Vissa körtlar bildar och avger hormoner. De körtlarna kallas även endokrina organ. Körtlarna utsöndrar hormonerna direkt till blodet.

De här är några av kroppens hormonbildande organ och celler:

  • hypofysen och hypotalamus
  • tallkottkörteln
  • sköldkörteln
  • bisköldkörtlarna
  • njurarna
  • binjurarna
  • Langerhans öar i bukspottkörteln
  • äggstockarna och testiklarna
  • celler i mag-tarmkanalen
  • celler i njurarna.
Hormoner bildas av körtlar eller särskilda celler och sprids sedan med blodet.

Hypofysen styr andra körtlar

Hypofysen är kroppens viktigaste hormonbildande körtel. Den finns på undersidan av hjärnan i en liten grop i skallens ben. Hypofysen bildar hormoner som påverkar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner. På det sättet styr hypofysen över hur kroppens hormoner bildas.

Hypofysen är kroppens viktigaste hormonbildande körtel.

Hypotalamus skickar information från hjärnan till hypofysen

Hypotalamus är ett område i hjärnan som tar emot information från hjärnan om vad kroppen behöver. Hypotalamus har kontakt med hypofysen. Informationen som når hypotalamus styr vilka hormon och hur mycket hormon som hypofysen ska skicka ut.

Hormoner som bildas i hypofysen

I hypofysen bildas flera olika sorters hormon:

Tillväxthormon

Det finns många olika saker som är nödvändiga barns och ungdomars tillväxt. Tillväxthormon är en av dem. Tillväxthormon påverkar också ämnesomsättningen i kroppen under hela livet.

Oxytocin

Oxytocin frigörs vid beröring. Hormonet ökar känslan av njutning, lugn och ro. Oxytocin startar också värkarbetet vid förlossningen och hjälper livmodern att dra ihop sig efter förlossningen. Vid amningen hjälper oxytocin till genom att dra samman de glatta musklerna runt mjölkgångarna i bröstkörtlarna. Oxytocin bildas i hypotalamus, men släpps ut från hypofysen.

Endorfin

Endorfin påverkar viljan att sova, äta och dricka. Det kan bland annat utsöndras vid skratt, stress, fysisk aktivitet, sex och förälskelse. Endorfin kan ge känslor av fysiskt välbehag som lustkänsla och lyckokänsla. Det minskar stress, stärker immunförsvaret, motverkar depressioner, förbättrar läkningen av skador och sår, sänker blodtrycket, är bra för tarmarnas funktion och påverkar hur kroppstemperaturen regleras.

Prolaktin

Prolaktin påverkar mjölkkörtlarna i brösten. Hormonet är nödvändigt för att mjölkkörtlarna ska växa under graviditeten och kunna bilda mjölk efter förlossningen.

Antidiuretiskt hormon, ADH

Hormonet ADH påverkar njurarna. ADH gör att en stor mängd vatten sugs upp från urinen redan i njurarna och går tillbaka till blodet. ADH bildas i hypotalamus, men transporteras därifrån till hypofysen som släpper ut hormonet till kroppen.

Tyreoideastimulerande hormon, TSH

Hormonet TSH påverkar sköldkörteln att bilda hormonet tyroxin, som reglerar kroppens ämnesomsättning.

Tallkottkörteln

Tallkottkörteln kallas även epifysen och sitter i hjärnan. Tallkottkörteln bildar hormonet melatonin, som hjälper till att styra kroppens dygnsrytm. Tallkottkörteln reagerar på förändringar i ljus och mörker. Melatonin utsöndras när det blir mörkare omkring oss. Då blir vi sömniga. På morgonen när det blir ljusare minskar melatoninet och vi vaknar.

Sköldkörteln och bisköldkörtlarna

Sköldkörteln ligger på framsidan av luftstrupen, under struphuvudet. Den är uppbyggd av två halvor, som var och en innehåller en mängd små blåsor. Blåsornas väggar består av celler som bildar hormoner.

Sköldkörtelhormonet tyroxin reglerar kroppens ämnesomsättning. Hormonet är viktigt för att kroppen ska växa och utvecklas. Tyroxin behövs också för att hjärnan ska utvecklas.

I sköldkörteln bildas även hormonet kalcitonin, som påverkar hur mycket kalcium som tas hand om i kroppen.

Bisköldkörtlarna reglerar mängden kalcium och fosfat

På baksidan av sköldkörteln finns fyra stycken små bisköldkörtlar. Varje bisköldkörtel är ungefär lika stor som ett risgryn.

Sköldkörteln ligger framför luftstrupen. Bisköldkörtlarna ligger på baksidan av sköldkörteln.

Bisköldkörtlarna bildar så kallat parathormon. Hormonet ökar mängden kalcium och minskar mängden fosfat i blodet. Balansen mellan kalcium och fosfat är viktig för att skelettet, tarmarna och njurarna ska fungera.

Binjurarna

Binjurarna är små körtlar som ligger ovanpå njurarna. Varje binjure består av en yttre binjurebark och en inre binjuremärg.

Binjurarna ligger ovanpå njurarna. Flera olika hormoner bildas av binjurarna.

Binjurebarkens hormoner

I barken bildas tre typer av hormoner:

Mineralkortikoider

Mineralkortikoiderna kontrollerar kroppens blodtryck och saltbalans. De hindrar bland annat att för mycket natrium och vatten försvinner ut med urinen. Det viktigaste hormonet i den här gruppen är aldosteron.

Glukokortikoider

Det viktigaste hormonet i gruppen glukokortikoider är kortisol. Det reglerar omsättningen av socker, fett och protein i kroppen. Det hämmar också inflammationer och allergier. Kortisol utsöndras i större mängd vid stress.

Könshormoner

Den största mängden könshormoner bildas i testiklarna och i äggstockarna. Men svaga former av så kallade androgener bildas även i binjurebarken hos både flickor och pojkar efter sex–sju års ålder. Androgener är hormoner som påverkar utvecklingen av könsorganen. Båda könen bildar både manliga och kvinnliga könshormoner. Men androgener bildas framförallt hos män och östrogen och progesteron bildas framförallt hos kvinnor.

Binjuremärgens hormoner

Adrenalin och noradrenalin är hormoner som bildas i binjuremärgen. De påverkar kroppen på olika sätt i stressituationer och hjälper kroppen att hantera stressen. Hormonerna gör att blodtrycket och pulsen stiger, blodsockerhalten ökar, luftrören vidgas och pupillerna blir större. Alla dessa reaktioner gör att kroppen klarar av en extra påfrestande situation. Detta brukar kallas att man får en adrenalinkick.

Bukspottkörteln styr blodsockerhalten

I bukspottkörteln bildas bukspott som utsöndras till tarmen. Bukspott innehåller olika ämnen som hjälper till att bryta ner maten vid matsmältningen. Men bukspottkörteln bildar också hormonerna insulin och glukagon. I bukspottkörteln finns små grupper av hormonbildande celler. De kallas Langerhans öar. Det är där insulin och glukagon bildas.

Insulin

Insulin gör att kroppens celler kan ta upp och lagra mer socker. Då sjunker mängden socker i blodet. Insulin gör även att cellerna kan ta upp nedbrutna proteiner och lagra mer fett.

Glukagon

Glukagon ökar blodets koncentration av socker. Insulin och glukagon har alltså motsatt verkan på blodsockernivån.

Bukspottkörteln styr blodsockerhalten.

Äggstockar och testiklar bildar könshormoner

Äggstockarna och testiklarna bildar ägg och spermier, men de är också som körtlar eftersom de bildar könshormoner. Könshormonerna påverkar bland annat utvecklingen av könsorganen. De viktigaste könshormonerna är östrogen, testosteron och progesteron. Dessa hormoner är viktiga för både kvinnor och män.

Östrogen

Östrogen är viktigt för skelettet och för centrala nervsystemet. Det behövs också för att menscykeln ska fungera och för att spermier ska kunna bildas.

Från och med puberteten börjar östrogen bildas hos både män och kvinnor. Mannens östrogen bildas i testiklarna men även i fettvävnaden. Kvinnans östrogen kommer främst från äggstockarna. Hos kvinnor är östrogenbildningen beroende av att det finns ägg som kan mogna.

En till två veckor före mens minskar nivån av östrogen. Mängden östrogen börjar sedan öka igen när mensen kommer.

I klimakteriet sjunker östrogenet till en låg nivå. Det beror på att mängden ägg då har blivit mycket låg.

Testosteron

Testosteron är nödvändigt för utvecklingen av penisen, pungen och testiklarna. Det påverkar också skäggväxten och att män får en mörkare röst från och med puberteten.

Hos pojkar ökar mängden testosteron under puberteten.  Mängden testosteron brukar vara som högst i 25-årsåldern. Under resten av livet fortsätter testosteron att bildas men i mindre mängd.  Från 40-årsåldern brukar mängden testosteron i blodet minska lite varje år.

Progesteron

Progesteron behövs under graviditeten. Det behövs för att livmodern ska kunna ta emot ett befruktat ägg och för att fostret ska hållas kvar i livmodern under graviditeten.

Progesteron fungerar också som ett förstadium till hormonerna östrogen och testosteron.

Hormoner som bildas i mag-tarmkanalen

I mag-tarmkanalen finns celler som bildar hormoner. De bildar bland annat följande hormoner:

  • Gastrin som ökar produktionen av saltsyra i magsäcken. Saltsyra behövs för matsmältningen.
  • Sekretin som ökar produktionen av sekret från levern och bukspottkörteln. Sekretet behövs för matsmältningen.
  • Kolecystokinin som påverkar hur mycket galla och bukspott som utsöndras till mag-tarmkanalen från gallblåsan och bukspottkörteln.

Hormoner som bildas i njurarna

I njurarna finns små grupper av hormonbildande celler. De bildar hormonerna renin och erytropoetin.

Renin höjer blodtrycket och blodflödet

Renin utsöndras när blodtrycket är så lågt att njurarna får för lite blod. Hormonet påverkar binjurebarken så att hormonet aldosteron bildas där. Det gör att blodtrycket och blodflödet ökar. Renin påverkar också andra ämnen så att de kan höja blodtrycket.

Erytropoetin ökar mängden röda blodkroppar

Erytropoetin behövs för att bilda röda blodkroppar. När det finns mindre syre i blodet känner njurarna av det och bildar mer erytropoetin. Det gör att fler röda blodkroppar bildas som kan transportera mer syre.

Översikt: Här bildas de olika hormonerna

Exempel på hormoner som bildas i kvinnans körtlar.
Exempel på hormoner som bildas i mannens körtlar.

Så regleras mängden av ett visst hormon i kroppen

En körtel som bildar hormon kan känna av om det finns mycket eller lite av just det hormonet i kroppen. Körteln bildar mer hormon om den känner att det finns för lite av det hormonet. På samma sätt bildar körteln mindre hormon om den känner att det finns mycket av det hormonet.

Till toppen av sidan