Din journal
När du söker och får vård dokumenteras det i en journal. Det görs framför allt för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Genom att läsa din journal kan du också bli mer delaktig i din vård och behandling.
All legitimerad personal inom hälso- och sjukvården måste skriva ner sina bedömningar, råd, åtgärder och liknande i en journal. Det finns även personal utan legitimation som måste föra journal.
Journalen kallas också patientjournal.
Vad ska journalen innehålla?
Det är patientdatalagen som reglerar hur journaler ska hanteras. Lagen styr bland annat hur journalerna ska skrivas och hur uppgifterna ska skyddas.
Enligt lagen ska en journal alltid innehålla följande:
- uppgifter om din identitet, oftast namn och personnummer
- uppgifter om varför du får vård
- uppgifter om din diagnos, dina undersökningar och behandlingar
- uppgifter om vilken information du har fått och vilka beslut som har tagits om dina behandlingsalternativ
- information om du har beslutat att tacka nej till viss vård eller behandling
- information om vem som gjorde anteckningen och när den gjordes.
Ett undantag är vid hiv-test. Då har du rätt att vara anonym. En journal med dina personuppgifter skapas om testet visar att du har hiv.
I journalen ska det också stå om du har ändrat vad prover i biobank får användas till. Det gäller även om du har begärt att prover ska förstöras.
Det skapas en journal även om du är medvetslös när du kommer till vården och vårdpersonalen inte vet vem du är. Din identitet fastställs då så snart det är möjligt.
Journalanteckningarna ska vara tydliga
Anteckningarna i journalen ska vara skrivna på svenska. De ska vara tydliga och så långt som möjligt gå att förstå även för dig som inte är medicinskt kunnig.
Ibland kan det ändå vara svårt att förstå de begrepp och uttryck som används. Be läkaren eller den som har skrivit anteckningarna att förklara om du inte förstår.
En journalanteckning ska som regel vara underskriven av den som ansvarar för uppgifterna i anteckningen. Det kallas för att anteckningen är signerad.
Ingen får ändra i journalen
Det är förbjudet att radera eller göra text oläslig i en journal. Den som antecknar i journalen får bara rätta felaktigheter genom att markera det som är felaktigt och skriva in nya anteckningar.
Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, kan besluta att en journal eller delar av en journal får förstöras. Du kan läsa mer om det senare i texten.
Om du tycker att det står fel i journalen
Det ska antecknas i journalen om du som patient tycker att en uppgift inte stämmer. Däremot har du inte rätt att själv skriva i din journal eller bestämma vad som ska stå i den.
Läsa journalinformation i 1177 journal
Du som är över 16 år och har fått vård i Region Östergötland kan logga in och ta del av journalanteckningar från:
- vårdmöten som gjorts från den 1 december 2015 och framåt
- samtal med telefonrådgivningen via 1177 från den 10 juni 2021 och framåt
Du behöver en e-legitimation, som bank-id, för att logga in. På den här sidan kan du läsa mer om din journal via nätet
Beställa kopia på journalen och anteckningar från 1177 på telefon
Beställa papperskopia på journalen
Vill du ta del av äldre information, skriven i din journal under åren 2008-2015, ska du i första hand vända dig till den mottagning där du har behandlats. De tar då ut en papperskopia på journalen åt dig.
Du beställer genom att:
- Logga in på mottagningens sidan på 1177.se och använd e-tjänsten Kontakta mig.
- Ringa mottagningen under deras telefontider.
Beställa papperskopia på anteckningar från samtal med 1177
Du beställer genom att
- ringa 1177 och fråga efter det.
Beställa hos Regionarkivet
Du kan även beställa en papperskopia av din journal före 2008 eller uppgifter ur din journal från en upphörd vårdverksamhet. Det gör du i Regionarkivets beställningsformulär.
Om du är osäker på vilken vårdenhet du har besökt eller behandlats på så kan du ställa en fråga till Regionarkivet så hjälper vi dig att ta reda på det.
Så här kontaktar du Regionarkivet:
Telefonnummer: 010-103 71 75 (mån-fre klockan 8-10)
E-post: Regionarkivet@regionostergotland.se
Journalkopior till tredje part
För att Region Östergötland ska kunna skicka journalkopior till en tredje part, som försäkringsbolag, organisation, annan myndighet eller enskild person, måste det vanligtvis finnas ett samtycke från patienten. Det är viktigt att samtycket är tydligt formulerat, detta för att läsaren ska förstå vilka uppgifter patienten lämnat sitt samtycke till att dela med en tredje part.
Tillfällen när journalen kan användas
Journalen används främst för din vård och behandling. Den kan också användas vid andra tillfällen:
- Det ska göras en utredning kring den vård som du har fått.
- Journalen behövs för uppföljning och utveckling av vårdverksamheten.
- Den behövs för att avgöra försäkringsärenden eller andra ansvarsfrågor.
- Journaler kan också användas i forskning eller vid utredningar om ärftliga sjukdomar.
Att läsa sin journal
Det finns flera sätt att läsa sin journal på. Ett sätt är att läsa journalen genom att logga in på 1177.se. Här kan du också läsa journalanteckningar från samtal med 1177 på telefon.
Det varierar mellan regionerna hur mycket information du kan se i journalen när du loggar in.
Här kan du läsa mer om att läsa sin journal på 1177
Så gör du för att nå ditt barns journal
Du som är registrerad som vårdnadshavare hos Skatteverket kan läsa ditt barns journal och även göra andra vårdärenden åt ditt barn. För att nå ditt barns journal loggar du in i din egen journal och växlar därefter till ditt barns journal.
Kontakta det ställe du behandlats på
Du kan också kontakta det ställe där du har behandlats om du vill läsa din journal. Ibland finns det en särskild enhet i regionen som du ska kontakta.
Vanligtvis har du rätt att få en kopia av din journal. Du kan behöva betala en kostnad för kopieringen.
Vårdpersonalen gör alltid först en bedömning av om en journal kan lämnas ut. Efter det har du i princip alltid rätt att läsa din egen journal.
Ibland lämnas journalen inte ut
Det finns tillfällen då du kan du bli nekad att läsa din journal. Det kan till exempel vara om den ansvarige läkaren bedömer att det finns starka medicinska skäl till det. Det händer väldigt sällan.
Ibland sekretessbeläggs delar i journalen. Det innebär att de delarna inte kan lämnas ut. Det är ofta när det finns uppgifter i din journal som rör någon annan person som kan påverkas negativt om uppgifterna lämnas ut.
Att läsa barns journaler
Som vårdnadshavare får du som regel ta del av ditt barns journal, men när barnet blir äldre krävs oftast att barnet först godkänner det. Det brukar vara när barnet är i tonåren.
Journalen lämnas inte ut om personalen misstänker att barnet far illa hos vårdnadshavaren.
Du kan överklaga om du inte får läsa din journal
Du kan överklaga om du inte får läsa hela eller delar av din journal. Begär att få beslutet skriftligt så kan du sedan överklaga det. Du överklagar till kammarrätten om journalen finns inom regionen eller kommunen.
Vårdpersonal inom den privata hälso- och sjukvården som säger nej till att lämna ut hela eller delar av journalen måste meddela Ivo om det. Ivo gör då en egen bedömning av om journalen kan lämnas ut. Du kan överklaga till kammarrätten om även Ivo beslutar att journalen eller delar av den inte ska lämnas ut.
Journalen skyddas av sekretess
Det som står i din journal skyddas av sekretess. Det innebär att alla uppgifter ska skyddas mot att obehöriga personer får tillgång till dem och kan sprida dem.
Det är bara den personal som deltar i vården av dig som har rätt att läsa journalen. Det är till exempel inte tillåtet för vårdpersonal att läsa din journal bara för att du råkar vara en vän eller ni är släkt.
Även personal som av något annat skäl behöver uppgifter i din journal för sitt arbete inom vården får ta del av uppgifterna. Det kan till exempel vara för att kunna boka in dig på ett besök.
Vissa myndigheter kan ta del av information i journalen
Vissa myndigheter kan ha rätt att ta del av uppgifter i journalen. Till exempel kan uppgifter i journalen lämnas till Ivo utan att du har gett samtycke till det. Även Försäkringskassan och socialtjänsten kan ha rätt att ta del av uppgifter i journalen utan ditt samtycke.
Alla besök i journalen registreras
Varje gång vårdpersonal tittar i en digital journal ska det dokumenteras. Det görs elektroniskt i journalen.
Vårdgivaren ska regelbundet kontrollera vem som har tagit del av uppgifterna i journalerna och att personen hade rätt behörighet för att göra det.
Journaler sparas i minst tio år
Journaler måste sparas i minst tio år efter den senaste anteckningen. I regioner och kommuner sparas en stor del av uppgifterna i journalen för all framtid.
Även privata vårdgivare är skyldiga att behålla journalerna i minst tio år, sedan får de förstöras.
Elektroniska journaler sparas inte på internet, utan i lokala journalsystem.
Du har rätt att veta vem som läst din journal
Du kan alltid få veta om någon har läst i din journal genom ett så kallat loggutdrag. I loggutdraget kan du se när och från vilken mottagning personer har läst i din journal. Informationen ska vara tydlig och begriplig.
Hur du får ett loggutdrag beror på i vilken region som du har fått vård. Det kan vara på något av följande sätt:
- kontakta mottagningen där du fick vård
- kontakta en särskild enhet i regionen
- se loggutdraget direkt i din journal genom att logga in på 1177.
Om du vill veta vem som har läst din journal kan du logga in och beställa ett loggutdrag. Upp till tio sidor är gratis. Tio sidor eller fler kostar 60 kronor plus porto och eventuell rekommendationsavgift.
Fyll i blanketten och skicka den till:
Region Östergötland
Stöd och service
Loggutdrag
581 85 Linköping
Om du har frågor om loggutdrag kan du kontakta Region Östergötlands Stöd och service.
Att spärra uppgifter inom en vårdgivare
Som patient kan du begära att uppgifter i journalen inte ska visas för andra mottagningar hos din vårdgivare. Det kallas för att spärra uppgifter i journalen.
Det står i journalen om det finns spärrade uppgifter, men det går inte att se själva innehållet.
Du måste själv berätta för vårdpersonalen om sådant de kan behöva veta för att kunna ge dig bra vård, om du spärrar uppgifter i din journal. Tänk på att det kan vara svårt att minnas all information om till exempel undersökningar eller behandlingar. Det finns en risk för att personalen inte får tillgång till all information som de behöver.
Du kan godkänna att personalen läser dina spärrade uppgifter. Men då måste du göra det vid varje besök.
Vårdnadshavare har inte rätt att spärra sina barns journaler. Barn under 18 år kan få spärra sina journaler, om de bedöms vara tillräckligt mogna för det.
Låsa 1177 konto och begränsa journalinformation i 1177 journal eller Nationell patientöversikt
Om du behöver låsa 1177 konto eller begränsa journalinformation, så finns det olika alternativ utifrån behovet:
Försegla 1177 journal
Om du vill begränsa vilken information som visas i din journal på 1177 kan du be att hela eller delar av journalen förseglas. Din journal på 1177 kan bara ses när du själv loggar in med Mobilt BankID. Förseglingen påverkar alltså bara den information som visas för dig i din egen inloggning.
Låsa 1177 konto
Om du vill begränsa din tillgång till 1177 kan du låsa ditt konto. När kontot är låst kan du inte logga in och inte heller använda 1177:s e-tjänster.
Inre spärr (mellan vårdenheter)
Om du vill begränsa vilken information vårdpersonal i regionen kan se i din journal kan du be att sätta en inre spärr. Då visas inte uppgifterna för andra vårdenheter.
Om du spärrar information är det ditt ansvar att berätta för vårdpersonalen vad de behöver veta för att ge dig en trygg och säker vård. En spärr kan göra att vårdpersonalen inte får hela bilden av din hälsa, vilket kan påverka både säkerheten och resultatet av den vård och behandling du får.
Yttre spärr (mellan vårdgivare)
Om du vill begränsa vilken information olika vårdgivare kan se i din journal kan du be att sätta en yttre spärr. Då visas inte uppgifterna i Nationell patientöversikt, som används när du får vård hos en annan vårdgivare (till exempel region, kommun eller privat vårdgivare).
Om du spärrar information är det ditt ansvar att berätta för vårdpersonalen vad de behöver veta för att ge dig en trygg och säker vård. En spärr kan göra att vårdpersonalen inte får hela bilden av din hälsa, vilket kan påverka både säkerheten och resultatet av den vård och behandling du får.
Hur spärrar jag uppgifter?
Hur spärrar jag journalen i Region Östergötland?
Du kan logga in på 1177.se och spärra din journal. Du kan också kontakta Stöd och service på Region Östergötland.
Kontakta den mottagning där du har fått eller får din vård om du vill spärra uppgifter. I vissa regioner kan du också spärra uppgifter genom att logga in på 1177.se.
Nödöppning av spärrade journaluppgifter
Spärrade journaluppgifter kan öppnas om du ger ditt samtycke. Om du inte kan ge ditt samtycke och är i en situation där du snabbt behöver få vård kan uppgifterna öppnas ändå. Det kallas för nödöppning. Då får vårdpersonalen tillgång till de uppgifter som bedöms som nödvändiga för din vård.
Ta bort spärren
Du kan när som helst kontakta den mottagning där spärren är gjord för att få spärren borttagen. Du kan också be att få spärren borttagen under en viss tid.
Vårdgivare kan dela information i journalen
Vårdgivare kan dela information som finns i din journal med andra vårdgivare eller omsorgsgivare. Då kan till exempel vårdpersonalen på en mottagning som du besöker i en annan region se information som redan finns i din journal.
Informationen som delas med en annan vårdgivare ska vara viktig för din diagnos och din vård. Det kan till exempel vara tidigare provresultat, läkemedel, diagnoser och behandlingar. Då behöver du inte berätta det själv när du får vård hos en ny vårdgivare.
Det är bara personalen som deltar i vården av dig som får ta del av uppgifterna.
Du ska samtycka till att information hämtas
Du måste ge ditt samtycke för att personalen hos en ny vårdgivare eller omsorgsgivare ska få ta del av informationen.
Bestämmelserna om hur informationen i journalen får delas finns i lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Där ingår det som tidigare kallades sammanhållen journalföring.
Nödöppning
Vårdpersonalen kan få ta del av uppgifter om dig som finns hos andra vårdgivare om det finns fara för ditt liv och du är alltför sjuk för att ge ditt samtycke. Det kallas att journalen nödöppnas.
Spärra uppgifter
Du kan säga nej till att informationen ska få delas med andra vårdgivare eller omsorgsgivare. Det gör du genom att begära att uppgifterna spärras. Andra vårdgivare kan då se att det finns spärrade uppgifter. De kan inte se vad uppgifterna innehåller.
Hur du spärrar uppgifter kan vara olika i regionerna. Kontakta din mottagning om du vill spärra uppgifter. I vissa regioner finns det en e-tjänst du kan använda.
Att få sin journal förstörd
Kontakta Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, om du vill att din journal helt eller delvis ska förstöras. Det krävs att du har goda skäl för det och det ska vara uppenbart att journalen inte behövs för din framtida vård. När en journal förstörs innebär det att också alla kopior förstörs.
Du kan överklaga hos förvaltningsrätten om Ivo avslår din ansökan.
Om du är missnöjd
Kontakta den mottagning där anteckningarna gjordes om du inte är nöjd med något som står i journalen. Berätta vad det är du är missnöjd med.
Här kan du läsa mer om vad du kan göra om du inte är nöjd med vården.
Kontakta dataskyddsombudet
Du kan också kontakta dataskyddsombudet hos din vårdgivare om du tycker att hanteringen av dina personuppgifter har varit felaktig.
Dataskyddsombudet ska se till personuppgifterna hanteras rätt utifrån dataskyddsförordningen.
Kontakta din region, kommun eller din privata vårdgivare för att få kontaktuppgifter till dataskyddsombudet.
Klaga till Integritetsskyddsmyndigheten
Du kan skicka in tips eller klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten om du tycker att någon bryter mot reglerna för hur personuppgifter får hanteras.
Ordlista: Vårdgivare och omsorgsgivare
Vårdgivare är den region, kommun, statliga verksamhet eller privata aktör som ger dig vård.
Omsorgsgivare ansvarar för eller ger omsorg och stöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Oftast är det en kommunal nämnd eller en privat verksamhet som är omsorgsgivare. Äldreomsorg, hemtjänst och stöd enligt LSS är exempel på omsorg och stöd.