Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS

Det är huvudsakligen kommunen som har ansvar för att lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade följs. Kommunen ska följa upp vilka som kan få stödinsatser, ta reda på behoven av stöd och service och erbjuda det så mycket som du behöver.

Varje stödinsats från kommunen ska ta hänsyn till dina individuella behov, som kan variera genom hela livet. Du ska ha ett direkt inflytande över hur insatsen utformas och när den genomförs.

Behöver du tolkning för att kunna förstå informationen har du rätt till det.
Om det är ett barn som behöver hjälp är det viktigt att barnet får information så hen förstår. Det ska vara möjligt för barnet att vara delaktigt och kunna uttrycka sina egna tankar och önskemål. Barnets bästa ska väga tungt i beslut om vilka insatser som ska sättas in.

Tre bedömningsgrunder

I LSS beskrivs vilka personer som omfattas av lagen. De delas in i tre grupper utifrån olika bedömningsgrunder, så kallade personkretsar. Du kan ansöka om stöd om du har något av följande:

1. Intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd.

2. Betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter en hjärnskada i vuxen ålder som har orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

3. Andra stora varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att du har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring som att klä på dig, laga mat, förflytta dig eller kommunicera med omgivningen.

LSS innehåller tio olika typer av hjälp för att ge stöd och service. Du kan få stöd med följande:

1. Rådgivning och annat personligt stöd.
2. Personlig assistans eller ekonomiskt stöd till sådan assistans.
3. Ledsagarservice.
4. Kontaktperson.
5. Avlösarservice i hemmet.
6. Korttidsvistelse utanför hemmet.
7. Korttidstillsyn om du är skolungdom över tolv år.
8. Bostad i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.
9. Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för dig som är vuxen.
10. Daglig verksamhet för dig i yrkesverksam ålder som saknar arbete och inte utbildar dig.

Av regionen kan du få stöd och rådgivning av till exempel en kurator, psykolog, dietist eller arbetsterapeut. Vård för att behandla en sjukdom ingår däremot inte i LSS. 

Du kan söka om personlig assistans från kommunen eller Försäkringskassan om du har en funktionsnedsättning som innebär att du behöver hjälp för att lösa dina grundläggande behov. Det kan vara hjälp med din personliga hygien, att äta, att klä av och på dig, eller annan hjälp som förutsätter att den som hjälper dig känner dig väl. Dessutom kan du få hjälp med andra personliga behov, som förflyttningar och matlagning eller för att kunna utöva fritidsaktiviteter eller arbeta.

Både vuxna och barn kan få personlig assistans.

Du kan söka ledsagarservice för att underlätta dina kontakter med andra och kunna delta i samhällslivet. Ledsagarservice gör det möjligt för dig att besöka vänner och delta i fritidsaktiviteter och kulturaktiviteter.

En kontaktperson kan fungera som en kompis som du kan ha kontakt med och göra saker tillsammans med på din fritid. Kontaktpersonen kan ge dig möjlighet att träffa andra och göra saker som du själv vill, till exempel gå på bio.

Du har stort inflytande över vem som ska vara din kontaktperson.

Avlösarservice i hemmet innebär att en annan person tillfälligt övertar omvårdnaden av ett barn eller en vuxen med funktionsnedsättning från föräldrar, anhöriga eller andra närstående. På så sätt får de tid för sig själva och för att kunna uträtta saker utanför hemmet.

Avlösarservice ska kunna användas både som en regelbunden insats och vid oförutsedda situationer.

Korttidsvistelse innebär att du under några dygn eller någon vecka per månad kan vistas i ett korttidshem. Det kan vara hos en korttidsfamilj, på ett sommarläger eller liknande. Tanken är att du ska få miljöombyte, avkoppling och möjlighet till personlig utveckling. Korttidsvistelse kallas också korttids.

För dig som är ung och fortfarande bor hemma kan det vara ett sätt att vara hemifrån och förbereda dig för att så småningom flytta till eget boende.

Korttidsvistelse kan du få som en regelbunden hjälp, men också vid oförutsedda händelser.

Går du i skolan och är över tolv år kan du ha rätt till korttidstillsyn utanför hemmet före och efter skolans slut och på lovdagar, studiedagar och sommarlovet.

Korttidstillsyn kan ordnas på olika sätt. Det är ganska vanligt att man kan gå kvar på sitt fritidshem. Du kan också vara med i en grupp med andra ungdomar med funktionsnedsättning, till exempel på en fritidsgård.

Du kan ha rätt till boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar. Det gäller om du har så stora behov av hjälp att du trots olika stödinsatser inte kan bo hos dina föräldrar.

En bostad med särskild service kan vara ett bättre alternativ än familjehem om du behöver omvårdnad av personal med speciell kompetens. Så kan det vara när din skola finns på en annan ort än där familjen bor.

Det finns tre olika former för boende där vuxna kan få stöd:

• Gruppbostad, som kan erbjudas om du har så stora behov av tillsyn och omvårdnad att det är nödvändigt att personal finns till hands dygnet runt. En gruppbostad består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen. Då finns det en fast personalgrupp.
• Servicebostad, som består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är i regel anpassade efter dina behov. Du kan få det stöd du behöver dygnet runt i den egna lägenheten.
• Annan särskilt anpassad bostad, som innebär att du beviljas en egen lägenhet som är anpassad till dina behov. Ingen fast personalgrupp ingår.

Du ha rätt till daglig verksamhet om du har en funktionsnedsättning och är i yrkesverksam ålder men inte har ett arbete och inte heller studerar. Verksamheten ska anpassas efter dina behov och önskemål och ge dig en meningsfull sysselsättning. Det kan till exempel vara en praktikplats.

Daglig verksamhet kan också vara att delta i olika aktiviteter och sysslor på ett dagcenter eller på en arbetsplats. 

Du betalar inget för den hjälp du får. Kommunen får dock ta ut avgifter för bostad, fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter. då ska du ha följande:

• Hel allmän ålderspension.
• Hel sjukersättning.
• Hel aktivitetsersättning eller annan inkomst av motsvarande storlek.

Det är kommunen som beslutar om vilka avgifter som tas ut, men de får inte vara högre än kommunens egna kostnader.

De måltider som serveras i daglig verksamhet och på korttidshem, korttidsvistelse, kan kommunen ta en avgift för.

Men kommunen ska också se till att du, som får stöd enligt LSS, får behålla tillräckligt med pengar för dina personliga behov.

Om du är under 18 år och bor i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar har kommunen rätt att ta ut en ersättning av vårdnadshavare för att täcka kostnaderna för din omvårdnad.

Den personal som utför stödinsatser får inte prata om eller lämna ut något om dina personliga förhållanden till obehöriga. Det är tystnadsplikt på sådant som rör ditt stöd och hur du lever. Det är bara du som kan ge tillstånd till att tystnadsplikten får brytas. Även personal som arbetar i privat verksamhet har tystnadsplikt.

Personalen har som grundprincip även tystnadsplikt mot din vårdnadshavare och gode man.

Personalen har också en skyldighet att rapportera brister och missförhållanden som du kan utsättas för, enligt lex Sarah. Sådana ska rapporteras till den som ansvarar för verksamheten. Om ett missförhållande är allvarligt ska den som ansvarar för verksamheten i sin tur anmäla missförhållandet till den myndighet som kan undersöka vad som hänt, Inspektionen för vård och omsorg, IVO. 

Om du har en funktionsnedsättning och behöver stöd och service enligt LSS måste du själv ansöka om det. Du som är under 15 år, eller inte kan söka själv, kan få hjälp av en vårdnadshavare, god man, förmyndare, förvaltare eller framtidsfullmaktshavare att göra det. Du kan också söka stöd enligt LSS genom ditt juridiska ombud.

I regel har regionen ansvar för rådgivning och annat personligt stöd och kommunen ansvarar för de övriga insatserna. Kommuner och regioner kan ha kommit överens om en annan ansvarsfördelning. Du kan kontakta din kommun för att få veta vad som gäller där du bor.

Din kommun har samordningsansvaret

Behöver du stödinsatser från både kommunen och regionen är det kommunen där du bor som har samordningsansvaret.

Om kommunen beslutar om du ska få stöd enligt LSS görs en helhetsbedömning av vilka behov du har och om du kanske redan får den hjälp du behöver. Kommunen ska också se till hela din livssituation och väga samman de sociala, psykologiska och medicinska omständigheterna.

Den inställning och de önskemål du själv har ska väga tungt i bedömningen. Besluten ska vara skriftliga så att du kan överklaga om du inte är nöjd.

Vanligtvis har kommunen en eller flera tjänstemän, handläggare, som är specialiserade på vad som gäller enligt LSS. Kommunen är skyldig att ge dig information och vägledning i frågor om LSS. 

Assistansersättning

För beslut om personlig assistans ansvarar antingen kommunen eller Försäkringskassan. Det beror på hur stort ditt behov av hjälp är. Om du behöver hjälp mer än 20 timmar per vecka med dina grundläggande behov har du rätt till assistansersättning från Försäkringskassan. I annat fall ansvarar kommunen för din assistans.

Du kan själv anställa en eller flera personliga assistenter. Du kan också låta kommunen eller någon annan, som har tillstånd att bedriva personlig assistans, ordna den assistans som du beviljats.

Individuell plan ger inflytande

I samband med att du beviljas stöd enligt LSS ska du erbjudas en så kallad individuell plan. Det kan både kommunen och regionen göra. Om det finns två planer ska de samordnas om du ger ditt samtycke.

Om du redan har stöd enligt LSS, men saknar en plan, kan du när som helst begära att få en sådan. Den tas fram av den i kommunen som ansvarar för beslut om dina LSS-insatser.  

Syftet med planen är att du själv ska ha inflytande och överblick över det som planeras. Den individuella planen ska också underlätta samordningen mellan kommunen och dem som har ansvaret för olika typer av stöd. Själva samordningen mellan olika stödgivare ska kommunen sköta.

Planen ska skrivas i samråd mellan dig, som behöver stöd, och de som beslutar om stöd. Den ska innehålla både beslutade och planerade insatser. Även insatser som ges av andra än kommunen eller regionen ska finnas med, det kan vara till exempel Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Den individuella planen ska omprövas minst en gång om året så att det stöd du får verkligen motsvarar de behov du har.

LSS är en rättighetslag. Det betyder att du kan överklaga beslut till domstol som också kan ändra på vad till exempel kommunen bestämt.

Du kan överklaga ett beslut du inte är nöjd med i flera steg:

• Det första steget består i att begära att kommunen eller regionen omprövar sitt beslut om stödinsats. Försäkringskassan fattar sitt beslut om assistansersättning enligt en annan lag, Socialförsäkringsbalken SFB. Det beslutet kan du också begära omprövning av.
• I nästa steg kan du överklaga beslut enligt LSS och SFB till förvaltningsrätten, som är en domstol.
• Förvaltningsrätten kan skicka tillbaka ärendet till kommunen, regionen eller Försäkringskassan om den kommer fram till att du har rätt till stöd. Förvaltningsrätten avgör oftast bara om du har rätt till ett visst stöd eller inte. Den avgör inte i detalj hur stödet ska utformas. I en del fall kan du också överklaga till förvaltningsrätten om du anser att insatserna inte är tillräckliga.
• Förvaltningsrättens beslut kan du överklaga till kammarrätten.
• Kammarrättens beslut kan du överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen, som är den sista instansen.

I kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen krävs ett så kallat prövningstillstånd för att ett ärende ska tas upp. Det betyder att domstolarna enbart tar upp ärenden som är principiellt intressanta och där lagen kan behöva förtydligas.

Kommunen kan få böta

En kommun kan få betala en straffavgift till staten om den trots beslut i domstol inte ordnar en stödinsats, till exempel en personlig assistent, till den som har rätt till det.

Hur stor straffavgiften blir beror på hur lång tid det tog för kommunen att ordna stödinsatsen och hur allvarligt det är att det dröjt.

Om kommunen inte gör verklighet av sitt eget beslut om att ge en stödinsats blir det också en straffavgift för kommunen.