Cystor på äggstockarna

På båda sidor av livmodern finns det en äggstock. Äggstockens huvuduppgift är att producera ägg och utsöndra hormoner. Ägget bildas inuti en blåsa i äggstocken

Vid ägglossningen spricker blåsan och faller ihop. Ibland händer det att blåsan inte faller ihop efter ägglossningen. Då kan den dra till sig vätska, öka i storlek och bilda en cysta.

Cystor som har bildats av äggblåsor som inte har fallit ihop försvinner oftast av sig själv efter någon månad eller några månader.

Du som har kommit i klimakteriet kan ha kvar blåsor fast du inte har ägglossning längre, och kan därför också få cystor.

Godartade tumörer – en annan form av cystor

Det kan också bildas godartade cystor på äggstockarna som inte har hänger samman med ägglossningen. De flesta är blåsor som innehåller vätska eller slem och finns oftast bara på ena äggstocken. Ibland blir den här typen av cystor stora och kan innehålla flera liter vätska.

Godartade tumörer på äggstockarna är vanligare efter 40 års ålder.

Cystor på äggstockarna brukar inte ge symtom. Men ibland kan cystorna ge ett eller fler av de här besvären:

• Du får ont i magen. Det kan komma plötsligt, göra ont hela tiden eller komma i intervaller.
• Du känner ett tryck eller en tyngd i magen. Det kan bero på att cystan trycker mot andra organ.

• Du behöver kissa oftare. Det kan bero på att cystan trycker mot urinblåsan.
• Det gör ont djupt inne i magen när du har slidsamlag eller anala samlag.
• Du känner en knöl i nedre delen av magen.

Kontakta en vårdcentral eller gynmottagning om du tror att du har cystor på äggstockarna.

Om det är bråttom

Sök vård direkt på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig. Sök vård på en akutmottagning om mottagningarna har stängt.

• Du får plötsligt mycket ont i underlivet eller nedre delen av magen och det inte går över efter en stund.
• Du får mycket kraftiga smärtor i nedre delen av magen som kommer i intervaller, med pauser emellan.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Cystor på äggstockarna brukar undersökas av en gynekolog. Gynekologen gör en ultraljudsundersökning med hjälp av en stavformad ultraljudsgivare som förs in i slidan. Det kallas för ett vaginalt ultraljud.

Beroende på vad gynekologen ser på ultraljudet kan du också bli undersökt med röntgen och få lämna blodprov.

I samband med ultraljudsundersökningen gör gynekologen även en gynekologisk undersökning. Hela undersökningen tar ungefär 15 minuter.

En cysta är en vätskefylld blåsa. Det finns olika slags cystor som du kan få på äggstockarna.

Godartade cystor på äggstockarna delas in i fyra typer:

• funktionella cystor
• chokladcystor
• godartade tumörer
• dermoidcystor.

Funktionella cystor

Den vanligaste typen av cysta på äggstocken är en funktionell cysta. Det är vanligt att ha funktionella cystor. De är alltid godartade och kommer oftast på en äggstock i taget.

Funktionella cystor bildas efter ägglossningen. Därför är de vanligast under de år du har mens, men de kan komma även efter klimakteriet.

Preventivmedel som bara innehåller gulkroppshormon kan ibland störa ägglossningen och göra att funktionella cystor bildas. Minipiller och hormonspiral är exempel på sådana preventivmedel. 

Chokladcystor                          

Sjukdomen endometrios kan ge något som kallas för chokladcystor. Endometrios innebär att det finns livmoderslemhinna på andra ställen än på insidan av livmodern. Chokladcystor kan bildas om livmoderslemhinnan sitter på äggstocken. Namnet kommer av att de ofta innehåller levrat blod som liknar mörk choklad.

Godartade tumörer – en annan form av cystor

Godartade tumörer kan bildas på olika ställen i kroppen. I äggstockarna blir det i form av cystor. Dessa hänger inte samman med ägglossningen till skillnad från de funktionella cystorna. De flesta är blåsor som innehåller vätska eller slem och sitter oftast bara på ena äggstocken.

Det finns ingen känd anledning till att man får den här typen av cystor.

Ibland blir den här typen av cystor stora. De kan bli upp till 50 centimeter i diameter och innehålla flera liter vätska.

Godartade tumörer på äggstockarna är vanligare efter 40 års ålder.

Dermoidcystor

En typ av godartade tumörer är dermoidcystor. De kallas även för tvillingcystor. De uppstår i äggceller och kan utvecklas till olika typer av vävnad i kroppen. Dermoidcystor kan därför innehålla till exempel talg och hår.

Dermoidcystor är ganska vanliga, men inte alls lika vanliga som funktionella cystor. Orsaken till att man får dermoidcystor är okänd.

De upptäcks oftast när man är i trettioårsåldern. De sitter oftast på bara den ena äggstocken, men ibland på båda äggstockarna.

Borderlinetumörer

Det finns också en annan typ av tumör som kan bildas på äggstocken. De kallas för borderlinetumörer. De är varken godartade tumörer eller cancer, utan ligger någonstans mittemellan. Borderlinetumörer sprider sig oftast inte i kroppen men behandlingen är ungefär densamma som vid äggstockscancer.

Äggstockscancer

En cysta kan vara äggstockscancer. Det orsakas av att celler i äggstocken börjar dela sig okontrollerat, så att en cancertumör bildas.

Äggstockscancer är vanligast efter klimakteriet. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder.

Du behöver oftast ingen behandling. De flesta äggstockscystor försvinner av sig själva. Efter sex till tolv veckor brukar du bli kallad till en ny ultraljudskontroll för att se om cystan har försvunnit.

Ibland behöver cystor opereras bort

Ibland kan det bli nödvändigt att operera bort en äggstockscysta. Det gäller till exempel om cystan har blivit så stor att du får besvär av den. Det kan också vara för att cystan har gjort så att äggstocken har vridit sig och du har väldigt ont.

Det kan också bli nödvändigt med operation om cystan har orsakat en blödning.

Du opereras alltid om läkaren inte säkert kan säga att cystan är ofarlig. 

Operation med titthål är vanlig vid cystor

Äggstockscystor opereras oftast bort med titthålsteknik. Det kallas också för laparoskopi.

Operationen tar ungefär en timme. Efter en titthålsoperation kan man oftast lämna sjukhuset samma dag.

Ibland görs en magoperation

Ibland görs en magoperation i stället för en titthålsoperation. Då gör läkaren ett snitt i huden på magen. Efter en sådan operation får du vara kvar på sjukhuset en till två dagar efter operationen.

Ibland kan äggstocken behöva tas bort

Läkaren försöker att bara ta bort cystan. Ibland kan det bli nödvändigt att ta bort hela äggstocken om den har blivit skadad.

Vissa personer har lättare än andra för att få cystor. Det finns ingen känd anledning till att det är så.

Preventivmedel som bara innehåller en låg dos av gulkroppshormon kan ibland störa ägglossningen och göra att så att cystor bildas. Dessa cystor ger oftast inga besvär. Minipiller och hormonspiral är exempel på sådana preventivmedel. 

Du som har lätt för att få cystor kan få förebyggande behandling med läkemedel som gör att du inte får ägglossning. På så sätt kan inte nya cystor bildas. Du kan då få p-piller, p-stav, mellanpiller eller p-spruta.

En cysta kan göra så att äggstocken vrider sig, men det är ovanligt. Då försämras blodcirkulationen till äggstocken. Du kan behöva opereras direkt för att äggstocken inte ska bli skadad.

Ibland behöver läkarna operera bort den äggstock där cystan sitter, men det är ovanligt. Om den andra äggstocken fungerar påverkar det inte möjligheten att bli gravid.

Ibland upptäcks en äggstockscysta under graviditet. Cystor kan opereras bort även under graviditeten om det behövs, men det är ovanligt.

Det är ovanligt med cystor om du ammar, eftersom ägglossningen då är pausad.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.