Skelettskador hos nyfödda
När ett nyfött barn efter förlossningen inte vill röra en arm eller ett ben kan det bero på ett benbrott, även kallad fraktur. Risken för brutna ben eller sprickor i skelettet ökar vid snabba eller komplicerade förlossningar. Det gäller efter både vaginala förlossningar och kejsarsnitt.
Det finns olika typer av benbrott som kan uppkomma vid en förlossning, även om det är ovanligt. De flesta går att behandla så att barnet blir bra.
Du kan ge smärtstillande läkemedel i form av flytande paracetamol om barnet har ont. Exempel på sådana läkemedel är Alvedon och Panodil.
Olika typer av skador
I den här texten kan du läsa om följande typer av benbrott:
- Nyckelbensbrott.
- Överarmsbrott.
- Lårbensbrott.
Om flera brutna ben upptäcks efter en förlossning måste barnet utredas för medfödd benskörhet som kan vara orsaken.
Nyckelbensbrott
Det vanligaste benbrottet vid förlossningar är nyckelbensbrott. Ofta upptäcks benbrottet direkt efter förlossningen när läkaren märker att barnet inte vill röra den skadade armen. Om barnet ser ut att ha ont när läkaren rör på armen handlar det troligen om ett benbrott. Barnet kan inte röra på armen på grund av att nerver har blivit sträckta. Det syns inte på utsidan, men barnet får ont när läkaren rör på armen eller trycker på nyckelbenet.
Brukar läka av sig själv
Ett brutet nyckelben behöver ingen behandling. Brottet brukar läka snabbt om barnet håller armen stilla. Efter cirka två veckor börjar barnet röra på armen av sig själv. Man kan då oftast känna en knöl på nyckelbenet som beror på nytt ben som bildas när brottet läker. Knölen kan sitta kvar i många månader, men skadan ger inga besvär på lång sikt.
Undersökning
Barnet kan behöva röntgas, men ofta räcker det med barnläkarundersökningen. Ibland kan benbrottet missas vid undersökningen och upptäcks först senare när det har läkt på grund av att det finns en knöl på nyckelbenet.
Överarmsbrott
Det näst vanligaste benbrottet vid förlossning är överarmsbrott. Det brukar märkas direkt efter förlossningen eftersom barnet håller armen stilla och reagerar när läkaren rör på armen. Barnet brukar röntgas om läkaren misstänker överarmsbrott.
Brottet läker snabbt
Det kan hjälpa mot smärtan att barnet håller armen stilla. Det är möjligt genom att armen fixeras till bröstkorgen med bandage eller med armskena. Överarmsbrottet läker snabbt, och efter cirka två veckor börjar barnet röra på armen av sig själv. Det är inte ovanligt att armen läker med en viss felställning, men det brukar rätta till sig själv. Felställningen brukar vara borta efter sex månader. Det finns ingen större risk för att barnet ska få framtida besvär.
Plexusskada
Ibland vill barnet inte röra på armen samtidigt som läkaren inte hittar något benbrott. Då kan barnet ha fått en skada på nerven som går från ryggmärgen till armen. Det beror på att nerver blivit sträckta efter en dragning i armen under förlossningen, en så kallad plexusskada. Nervskadan påverkar antingen överarmens eller underarmens muskler och ger nedsatt rörlighet. Skadan bedöms av en barnneurolog och en fysioterapeut.
Besök hos barnläkare och fysioterapeut
Barnet blir oftast helt återställt inom ett år, men ibland kan hen behöva få ytterligare behandling. Som förälder får du råd av fysioterapeuten om hur armen ska tränas. Barnet får gå på regelbundna undersökningar hos barnläkare och fysioterapeut.
Lårbensbrott
Det är ovanligt att barn bryter lårbenet i samband med förlossningen. Om det händer brukar benbrottet upptäckas tidigt eftersom barnet håller benet stilla, har ont och skriker mycket, samtidigt som benet ser vinklat ut.
Undersökning
Läkaren röntgar benet så fort en misstanke om benbrott finns. Om röntgen visar ett lårbensbrott brukar läkaren konsultera en ortoped.
Gips eller skena
Behandlingen består i att barnet gipsas eller får en skena. Efter cirka tre veckor har benbrottet läkt så att gipset eller skenan kan tas bort. Barnet får då röra sig fritt.
Benbrottet läker oftast med en felställning, som försvinner med tiden. Efter ett år, när barnet börjar gå, kan man varken på utsidan eller på röntgen se att benet varit brutet.
Påverka och delta i vården
Du har enligt patientlagen möjlighet att påverka vården.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Du ska förstå informationen
För att du ska kunna vara delaktig i vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.
Ditt samtycke är viktigt
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja.
Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.
Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga
Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.
Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.
Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.
