Det är vanligt med olika slags symtom och besvär efter tortyr. Det kan handla om hur du mår i kroppen, eller hur du tänker och känner. Det kan också handla om dina relationer.

Ofta kommer besvären direkt, men ibland kan ta det flera år.

Dina känslor och tankar kan påverkas

Du kan känna på ett eller flera av följande sätt:

• Du känner dig spänd, lättskrämd eller lättirriterad.
• Du känner likgiltighet.
• Du känner skuld och skam.

Du kan också

• få svårare att minnas
• få svårare med koncentrationen och att lära dig nya saker
• få utbrott av ilska
• få mardrömmar och ha svårt att sova
• ha återkommande minnesbilder från tortyren, så kallade flashbacks
• ha självmordstankar.

Kroppen kan påverkas

Du kan också få fysiska besvär, till exempel:

• ont där du har blivit slagen eller skadad på annat sätt
• yrsel
• trötthet
• nedsatt rörlighet och kraft i kroppen
• nedsatt hörsel
• nedsatt syn
• svårt att tugga på grund av tandskador
• hjärtklappning.

Dina relationer till andra människor kan påverkas

Det är vanligt att vilja undvika allt som påminner om det du har varit med om. Då kan det bli svårare för dig att

• vistas bland andra människor
• söka vård
• känna närhet och ha sex.

Kontakta en vårdcentral om något av det här stämmer:

• Du har symtom och har varit med om tortyr.
• Du är närstående och din tillvaro påverkas av personens mående.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det går också att kontakta en ungdomsmottagning. Till ungdomsmottagningen kan du gå från att du är 12 eller 13 år tills du är mellan 20 och 25 år, det är olika på olika mottagningar i Sverige.

Du som är under 18 år kan också besöka elevhälsan på din skola.
Läs mer på sidan När barn och unga mår dåligt – stöd och vård vid psykisk ohälsa. Välj region högst upp för att se vad som gäller där du bor.

Sök vård tidigt om du kan

Kontakta vården så snart som möjligt om du vet att du har varit utsatt för tortyr. Då går det fortare för dig att få må bra igen. Du kan också få hjälp med att förebygga besvär.

Du kan söka vård senare

Sök gärna vård även om det var länge sedan du utsattes för tortyr.

Om det är bråttom

Om du mår så dåligt att situationen känns outhärdlig eller om du har planer på att ta ditt liv ska du söka vård genast på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.
All personal inom hälso- och sjukvården och inom elevhälsan har tystnadsplikt.

Tortyr är en medveten handling med ett specifikt syfte. Syftet kan vara att kränka, försöka övertala eller skrämma. För att handlingen ska betraktas som tortyr, ska en person ha utsatts för allvarlig smärta eller svårt lidande. Tortyr är ett brott mot mänskliga rättigheter.

Olika former av tortyr

Det finns olika former av tortyr. Det kan vara både fysisk och psykisk smärta. Flera former av tortyr kan användas samtidigt.

Tortyr kan exempelvis innebära det här:

• Du får slag och sparkar.
• Du hålls fånge under mycket svåra förhållanden. Till exempel om du inte får äta, sova eller ta dina mediciner.
• Du är fastbunden under en längre tid.
• Du blir utsatt för sexuellt våld.
• Du tvingas se på när andra torteras.

Prata med någon om hur du mår. Det kan vara en person du känner eller någon i vården. Skriv gärna om det som hänt och hur du känner. Det kan hjälpa dig att må bättre.

Du kan också prova det här:

• Rör på dig. Promenera eller träna, gärna tillsammans med andra.
• Ät regelbundet och varierat.
• Försök att sova regelbundet.
• Undvik alkohol och droger. Först kan det kännas som att alkohol eller droger hjälper, men sedan mår du sämre.
• Umgås med andra. Det kan få dig att må bättre.

För att du ska få rätt behandling behöver du bli undersökt. Du får gärna ta med dig någon till undersökningen om du vill. Det kan vara till exempel en läkare, sjuksköterska eller fysioterapeut som undersöker dig. Fråga om du är osäker. Du får berätta om dina symtom och besvär. Vårdpersonalen gör sedan en bedömning om vilken undersökning eller vård du behöver. Behöver du specialiserad vård kan vårdcentralen hjälpa dig vidare eller skriva en remiss.

Det finns olika sorters behandlingar beroende på vilka symtom och besvär du har och hur du mår. Du kan behöva vård för olika besvär med kroppen. Du kan också få samtalsstöd för hjälp med känslor och tankar, till exempel hos en psykolog.

De flesta som får behandling brukar må bättre.

Om du vill kan du göra en polisanmälan även om tortyren skedde i ett annat land. För att anmäla brott kan du ringa telefonnummer 114 14 och berätta att du vill prata med gruppen för utredning av krigsbrott.

Om du är asylsökande kan läkaren skriva ett intyg om misstänkta tortyrskador till Migrationsverket.

Att vara närstående till en person som har varit utsatt för tortyr kan väcka många känslor. Du kan till exempel känna oro, sorg och ilska. Du kan också känna maktlöshet och skuld.

Du kan påverkas av de besvär din närstående har. Det kan till exempel handla om att du anpassar din tillvaro och ditt beteende efter hur den som utsatts för tortyr mår.

Kontakta en vårdcentral om du är närstående och din tillvaro påverkas av personens mående.

Läs mer om att vara närstående.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.