Symtomen på diskbråck kan vara olika, beroende på var diskbråcket finns.

Du kan få diskbråck i olika delar av ryggraden:

• i nedre delen av ryggraden, som kallas ländryggen
• i mellersta delen av ryggraden, som kallas bröstryggen
• i övre delen av ryggraden, som kallas nacken eller halsryggen.

Det är vanligast att få diskbråck i ländryggen eller nacken.

Symtom på diskbråck i ländryggen

Du kan få ett eller flera av följande symtom vid diskbråck i ländryggen:

• ont i ryggen
• smärta som strålar ner i ett ben, även kallad ischias
• domningar och stickningar i benet och foten
• svaghet i benen och svårt att kontrollera benens rörelser
• svårt att hålla dig när du är kissnödig eller bajsnödig
• nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen.

Symtom på diskbråck i nacken

Du kan få följande symtom vid diskbråck i nacken:

• ont i nacken
• smärta som strålar ut i armarna, ibland också i fingrarna.

Besvären brukar gå över

Besvären kan antingen komma mycket snabbt eller stegvis under dagar eller veckor. Besvären går sedan oftast successivt över inom några veckor. Efter några månader brukar de flesta inte längre ha ont.

Diskbråck hos barn och unga

Även barn och tonåringar kan få diskbråck, men det är ovanligt.

Det här är vanliga symtom vid diskbråck hos unga:

• Ont i ländryggen. Värken kan stråla ut till det ena benet eller till båda benen.
• Musklerna i ryggen är spända. Ryggen kan vara sned.

Ibland kan besvären märkas genom att barnet går på ett annorlunda sätt, till exempel med böjda knän eller böjda höfter. Barnet kan också ta kortare steg än vanligt.

Läs mer om ryggbesvär hos barn.

De allra flesta som har symtom på diskbråck behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv. Du kan kontakta en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor för att få råd om övningar och träning.

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer: 

• Besvären har inte blivit bättre efter tre till fyra veckor.
• Du har mycket ont trots att du har tagit smärtstillande läkemedel.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottaging om du har ont i ryggen och dessutom något av följande symtom:

• Du har svårt att hålla dig när du är kissnödig eller bajsnödig. 
• Du har nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen.

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du kan ha ont och svårt att gå när du har diskbråck. Men det är bra att röra på sig. Det tar oftast längre tid att bli bra om du ligger i sängen mer än någon dag.

Du kan till exempel göra följande för att må bättre:

• Försök att aktivera dig fysiskt varje dag, så gott det går. Lättare träning stärker dina ryggmuskler och benmuskler.
• Gör vardagliga sysslor du känner att du klarar av.
• Stå upp och arbeta ibland om du har ett stillasittande arbete.

Lindra smärtan med smärtstillande läkemedel om det behövs. De gör inte att du blir av med diskbråcket, men kan hjälpa dig att komma i gång och röra dig.

Läs mer om receptfria smärtstillande läkemedel.

Du kan behöva bli sjukskriven ett tag om du har ett fysiskt krävande jobb.

Prova att använd en kudde under benen

Det kan vara svårt att ligga ner om du har ont. Du kan prova något av dessa sätt att ligga på:

• Du som har diskbråck i ländryggen kan lägga en kudde under benen när du ligger på rygg, så att dina höfter och knän böjs.
• Pröva att ligga på sidan med benen uppdragna i så kallad fosterställning.

Hos läkaren får du berätta om var och vid vilka rörelser det gör ont och hur smärtan påverkar dig.

Läkaren undersöker reflexerna och styrkan

Läkaren undersöker att du inte har någon allvarlig sjukdom som ger dig ont i ryggen. Då undersöks till exempel följande:

• Hur är dina reflexer i benen?
• Hur är känseln i benen och eventuellt i underlivet?
• Hur är muskelstyrkan i benen?

Läkaren kan behöva stoppa in ett finger i ändtarmen för att känna om du kan knipa med musklerna i ändtarmen.

Om läkaren tror att du kan ha diskbråck i nacken undersöks också följande:

• dina reflexer i armarna
• känseln i armar och fingrar
• muskelstyrkan i armarna.

Du kan behöva lämna prover

Du kan få lämna prover. Det kan behövas för att utesluta sjukdomar som kan vara allvarliga. Du kan få till exempel få lämna blodprov och urinprov.

Ibland behövs fler undersökningar

Du kan behöva bli undersökt med datortomografi eller magnetkamera om ryggvärken eller ischiasvärken inte har blivit bättre efter fyra till sex veckor.

Bilderna från undersökningen kan ge läkaren mer information om orsaken till dina besvär.

Behandlingen vid diskbråck består framför allt av rörelse, fysioterapi och smärtstillande läkemedel. Ibland kan en operation behövas, om besvären inte minskat efter två till tre månader.

Smärtstillande läkemedel

Ibland hjälper det inte att enbart röra på sig och ta receptfria, smärtstillande läkemedel. Då kan du behöva receptbelagda läkemedel.

En blockad kan göra att smärtan minskar

Ibland kan en läkare ge dig en så kallad nervrotsblockad. Det är en typ av läkemedel som består av ett bedövningsmedel och kortison. Du får blockaden genom en spruta.

Läkaren använder en röntgenmetod som kallas genomlysning för att se var diskbråcket är och var sprutan ska ges. Läkemedlet ska göra att smärtan från nerven minskar. Du får sprutan på ett sjukhus.

Besök hos fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor

Fysioterapeuter, naprapater eller kiropraktorer kan erbjuda olika typer träningsprogram och behandlingar. Du kan få hjälp med att lägga upp ett träningsprogram för att träna upp musklerna och konditionen. Träningen gör att du blir starkare, rörligare och oftast får mindre ont.

Du kan själv kontakta en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor. Du behöver ingen remiss.

Andra metoder kan lindra

Det finns också andra metoder som kan lindra smärta. Till exempel akupunktur, korsett, kyla, värme, ultraljud och transkutan elektrisk nervstimulering, så kallad tens.

Dessa metoder kan lindra besvären, men det finns inga vetenskapliga studier som bekräftar att metoderna läker själva diskbråcket.

Ibland kan en operation behövas

Du kan behöva bli opererad om besvären inte blir bättre på två till tre månader och annan behandling inte hjälper.

Ibland kan du behöva en omedelbar operation. Det är om diskbråcket gör så att du inte kan hålla dig när du är kissnödig eller bajsnödig eller om du blir förlamad i en arm eller ett ben. Men det är mycket ovanligt.

Förberedelser inför en operation

Du ska inte äta eller dricka ett visst antal timmar innan du ska opereras. Du kan få förebyggande läkemedel, till exempel antibiotika för att minska risken för en infektion.

Du får mer information från läkaren eller mottagningen där du ska opereras.

Läs mer om levnadsvanor i samband med en operation.

Operation vid diskbråck i ländryggen

Läkaren undersöker var diskbråcket finns med hjälp av röntgenmetoden genomlysning.

Läkaren gör sedan ett snitt i huden och flyttar undan musklerna och nervroten. Läkaren tar sedan bort den del av diskbråcket som trycker på nerven.

Operationen brukar ta en timme och du är sövd när du opereras. Man kan ibland åka hem samma dag, men oftast dagen efter operationen.

Du kan röra på kroppen som vanligt efteråt. Men var försiktig med att anstränga ryggen i början.

Steloperation

En steloperation görs oftast vid diskbråck i nacken.

Vid en steloperation tar läkaren bort den trasiga disken. Sedan fäster läkaren två eller flera kotor i varandra. Läkaren använder bland annat skruvar eller plattor för att sätta ihop kotorna.

Operationen innebär att en liten del av ryggraden blir orörlig, men det påverkar inte ryggens rörlighet i stort.

Operationen tar oftast en och en halv till två och en halv timmar. Du är sövd när du opereras. Du får komma hem från sjukhuset efter en eller ett par dagar.

Efter operationen

Du kan behöva någon form av rehabilitering efter operationen. Det är viktigt att träna upp styrkan och rörligheten. Olika mottagningar har olika program för hur rehabiliteringen går till.

Den tid du är sjukskriven efter en operation kan variera från några veckor till tre månader.

Det är ovanligt att få ett diskbråck på samma ställe igen efter en operation, men nya diskbråck kan uppstå mellan andra kotor.

Du behöver genomgå en ny utredning om du får ett nytt diskbråck.

Komplikationer vid en operation

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller annan behandling.

Det är ovanligt med komplikationer i samband med behandlingen. Efter operationen finns en risk för en infektion och att såret inte läker som det ska. Du kan känna dig svagare i muskler och ha mindre känsel.

Kontakta mottagningen där du opererades om dina symtom förändras.

Kontakta vården direkt om du har något av följande besvär:

• svårt att kissa
• läcker urin eller avföring.

Det finns vissa saker du kan göra för att minska risken för diskbråck:

• Undvik att röka. Du som röker har ökad risk för att få diskbråck eftersom blodtillförseln till diskarna kan påverkas av rökning. Det finns hjälp att få om du vill sluta röka.
• Om du har övervikt kan det hjälpa att minska i vikt. Övervikt gör att diskarna belastas extra. Läs om hur du kan bedöma din vikt.
• Rör på dig regelbundet. Träna dina muskler i ryggen. Läs mer om fysisk aktivitet i vardagen.
• Var noggrann med att ha en bra teknik och kroppshållning om du lyfter tungt eller sitter stilla mycket.

Risken för diskbråck ökar när du blir äldre. Det beror bland annat på att det blir mindre vätska i diskarna. Då ökar risken att disken spricker. Diskbråck är vanligast i 30–50 års åldern.

Diskbråck kan uppstå till exempel vid överbelastning, men oftast finns det ingen tydlig orsak till diskbråcket.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du har rätt att vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.