DIABETES

Diabetes typ 2

Vid typ 2-diabetes har kroppen svårt att hålla sockerhalten i blodet tillräckligt låg. Vanliga symtom är bland annat trötthet och att du behöver kissa oftare. Symtomen kommer ofta långsamt och kan ibland vara svåra att märka. Du kan göra mycket själv för att sänka blodsockervärdet, men ibland behövs läkemedel.

Västernorrland

Ny rutin för utlämning av diabeteshjälpmedel

Diabeteshjälpmedel lämnas ut via länets hälso-/vårdcentraler och diabetesmottagningarna på sjukhusen i stället för på apotek.

Diabeteshjälpmedlen är som tidigare kostnadsfria. 

Insulin och diabetestabletter hämtar du som vanligt på apoteket.

Du som har din diabeteskontroll på hälso-/vårdcentral

Kontakta din hälso-/vårdcentral när du behöver nya hjälpmedel (kanyler, lancetter, teststickor). På hälso-/ vårdcentralen ges närmare information om lokala rutiner.

Du som har din diabeteskontroll på sjukhus

Kontakta din diabetesmottagning när du behöver nya hjälpmedel (kanyler, lancetter, teststickor). Där ges närmare information om lokala rutiner.

Hjälpmedel till insulinpump

Även rutinerna för hjälpmedel till insulinpump förändras. Förskrivning sker som vanligt men beställningen skickas inte till apotek utan till Hjälpmedel Västernorrland dit du ringer eller mailar din beställning. Ta hjälp av det Hjälpmedelskort du fått av din diabetessköterska när du ska beställa. 

Diabetes är ett samlingsnamn för några sjukdomar som alla ger för hög nivå av socker i blodet. Förutom typ 2-diabetes finns typ 1-diabetes och graviditetsdiabetes. Typ 2-diabetes är vanligast och kommer oftast i vuxen ålder.

Symtom

Vid typ 2-diabetes får du ett eller flera av följande symtom:

  • Du blir trött och kraftlös.
  • Du blir mer törstig.
  • Du kissar oftare och större mängder.
  • Du får försämrad syn och ser dimmigt.
  • Du kan få klåda i underlivet.

Blodsockervärdet ökar oftast långsamt under flera år. Symtomen kan därför vara svåra att lägga märke till. De kan också vara olika starka. Det kan hända att du inte märker något alls, eftersom sjukdomen ibland inte ger några symtom.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har typ 2-diabetes. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Undersökningar och utredningar

För att läkarens ska kunna ställa diagnosen typ 2-diabetes behöver du lämna blodprov.

Blodprovet P-glukos visar vad du har för blodsockervärde när provet tas. Oftast räcker det med ett stick i fingret för att ta blodprovet.

Med ett blodprov som visar halten HbA1C kan läkaren se hur blodsockervärdet har varit i genomsnitt två till tre månader före provtagningen.

Blodproverna visar om du har diabetes, men inte vilken typ. Sannolikheten är stor att du har typ 2-diabetes om du är över 40 år, har viss bukfetma och typ 2-diabetes i släkten. Ibland kan du behöva lämna fler blodprover för att läkaren ska kunna avgöra vilken typ av diabetes du har.

Läs mer om blodprov i texten Att lämna blodprov.

Fler undersökningar görs

Du kommer att undersökas mer om du får diagnosen typ 2-diabetes. Det är för att upptäcka om du har andra tillstånd som till exempel förhöjda blodfetter eller förhöjt blodtryck. Dessa kan öka risken för njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom.

Två till tre månader efter att du har fått diagnosen typ 2-diabetes får du lämna ett blodprov för att undersöka blodfetternas sammansättning. Du får också lämna ett urinprov för att undersöka om njurarna har påverkats av din diabetes.

Efter undersökningarna

Du ska få reda på vem du ska kontakta för att ta del av svaren efter provtagningar och undersökningar, samt när du ska kontakta dem. Du ska också få reda på vem du ska kontakta om du blir sämre.

Behandling

Målet med behandlingen vid typ 2-diabetes är att få ner blodsockervärdet. Det går att göra med fysisk aktivitet och bra matvanor, men du behöver oftast också läkemedel. Du kan också få behandling mot högt blodtryck och höga blodfetter, om det behövs.

I texten Behandling av typ 2-diabetes kan du läsa mer om vad du kan göra själv för att få ner blodsockervärdet och om behandling med läkemedel.

Viktigt att förstå

För att kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk, till exempel med hjälp av en språktolk. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Regelbunden kontakt med vården

Det är bra om du har regelbunden kontakt med sjukvårdspersonal som har specialkunskaper inom diabetes om du har typ 2-diabetes. Det kan till exempel vara en diabetessjuksköterska eller din läkare på vårdcentralen. De kan ge dig hjälp, råd och stöd om det behövs.

Du bör träffa dem minst en gång per år. Det är för att se hur behandlingen går, och för att upptäcka och behandla eventuella skador som du kan få på grund av diabetes.

Få ögonen kontrollerade

Du bör regelbundet få dina ögon undersökta med så kallad ögonbottenfotografering. Då kan läkaren upptäcka förändringar på näthinnan som du själv inte märker. Du kan få behandling i tid som förhindrar att synen försämras, så kallad diabetesretinopati.

Hur ofta du behöver få ögonen undersökta beror bland annat på hur länge du haft diabetes. En ögonmottagning skickar en kallelse till dig när det är dags att undersökas.

Sköt om tänderna

Gå till tandläkaren regelbundet. Anledningen är att ett förhöjt blodsockervärde under lång tid kan göra det lättare att få en tandlossningssjukdom eller hål i tänderna. Det är även viktigt att sköta tänderna noga.

Berätta för tandläkaren eller tandhygienisten att du har diabetes. Hen kan då ge dig information om hur du ska sköta dina tänder och vad du ska tänka på.

Du kan ha rätt att få särskilt tandvårdsbidrag, STB. Tandvårdsbidraget gör att du inte behöver betala fullt pris för ett tandläkarbesök.

Sköt om fötterna

Ett högt blodsockervärde under en längre tid ökar risken för försämrad känsel och blodcirkulation i fötterna. Det kan göra att du får ett skavsår eller ett sår utan att du märker det, och det tar längre tid för såret att läka. Såret kan också infekteras lättare.

Därför är det viktigt att du tar hand om dina fötter. Här är några råd:

  • Ha rena strumpor och skor som inte är för trånga.
  • Undersök fötterna regelbundet om du har fått förhårdnader, skavsår eller sår.
  • Smörj fötterna med mjukgörande kräm för att inte få torrsprickor.
  • Besök en fotterapeut regelbundet, särskilt om du inte kan sköta dina fötter själv.

Ta hand om de sår som uppstår, och var uppmärksam ifall ett sår läker långsammare än vanligt eller blir infekterat.

Dina fötter kommer att undersökas ungefär en gång per år. Du kan då få råd eller hjälp med särskilda sulor om det skulle behövas.

Ett infekterat sår som inte tas omhand kan leda till kallbrand, även om det är sällsynt.

Vad händer i kroppen?

Insulin bildas i bukspottkörteln i grupper av celler som heter Langerhans öar.

Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Cellerna får energi från socker som transporteras i blodet, framför allt i form av druvsocker. Druvsocker kallas även för glukos.

För att cellerna ska kunna ta upp sockret behöver de hormonet insulin. Insulin bildas i bukspottkörteln i celler som kallas Langerhans öar eller beta-celler. Insulinet släpps ut i kroppen framför allt efter att du har ätit.

Det blodsocker som inte tas upp av cellerna sparas i levern och i musklerna för att kunna användas senare. Det sparade blodsockret kallas för glykogen.

Cellerna blir mindre känsliga för insulin

Bland det första som händer vid utvecklingen av typ 2-diabetes är att du får nedsatt glukostolerans, så kallad prediabetes.

Nedsatt glukostolerans innebär att kroppen inte kan ta hand om blodsockret lika effektivt som tidigare. Det beror framför allt på att cellerna har blivit mindre känsliga för insulin. Det kallas för insulinresistens.

Insulinresistensen gör att blodsockervärdet stiger mycket efter att du har ätit, och att det tar längre tid för värdet att sjunka. Bukspottkörteln behöver då tillverka mer insulin för att cellerna ska kunna ta in sockret.

Fysisk aktivitet gör att cellerna kan ta in blodsockret utan insulin. Det är därför fysisk aktivitet är bra vid nedsatt glukostolerans och diabetes.

Insulinet i kroppen räcker inte till

Det tar flera år för nedsatt glukostolerans att utvecklas till typ 2-diabetes. Då har cellernas insulinresistens ökat och det insulin som tillverkas räcker inte till.

Den ökade insulinresistensen tillsammans med mindre mängd insulin gör att cellerna får allt svårare att ta upp det socker som finns i blodet. Det gör att blodsockervärdet höjs ytterligare och att det inte sjunker som det ska.

Bukspottkörteln kan fortfarande tillverka insulin, men förmågan minskar allt eftersom.

Levern utsöndrar blodsocker även om inte behövs

Det sparade sockret i levern och i musklerna släpps ut i kroppen i precis lagom mängd när det behövs, till exempel mellan måltider eller när du sover på natten. Men vid insulinresistens klarar kroppen inte av att reglera detta till en bra blodsockernivå, utan alltför mycket blodsocker släpps ut.

Blodsockervärdet ökar då ännu mer. Det är därför blodsockervärdet kan vara högt hos personer med typ 2-diabetes, även om det inte har ätit något och framför allt på morgonen.

Vad beror typ 2-diabetes på?

Den exakta orsaken till att typ 2-diabetes uppstår är inte känd, men risken att utveckla sjukdomen är ofta ärftlig och påverkas till stor del av hur du lever.

Du som har övervikt eller fetma har ökad risk för insulinresistens och typ 2-diabetes. Du kan minska risken för övervikt och fetma genom att äta hälsosamt och att röra på dig varje dag.

Stress kan göra att risken för typ 2-diabetes ökar. Det som händer är att stresshormonet kortisol ökar i kroppen om du är utsatt för stress. Det kan till exempel vara att du har höga krav och samtidigt har liten möjlighet att själv påverka din situation. Kortisol omvandlas till kortison i vävnaderna. Kortisonet gör att musklernas celler blir mindre känsliga för insulin. Då ökar risken för att utveckla diabetes.

Dessutom gör kortisonet även att mängden bukfetma ökar. Bukfetma är mer skadligt än till exempel fett runt höfterna.

Läs mer om stress och vad du kan göra för att motverka det.

Rökning ökar också risken att få diabetes.

Komplikationer och följdsjukdomar

Typ 2-diabetes kan göra att du får fler sjukdomar. Det beror på komplikationer i både stora och små blodkärl.

Komplikationer i stora blodkärl

Den allvarligaste konsekvensen av typ 2-diabetes är att pulsådrorna åderförfettas snabbare. Åderförfettning innebär att det bildas lagringar av fett, blodkroppar och bindväv på blodkärlens insida. Blodet får då svårare att passera.

Den största risken med åderförfettning i hjärtats blodkärl är att det där lättare bildas små blodproppar eller förträngningar som kan stoppa blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt. En blodpropp som fastnar i en pulsåder i hjärnan kan leda till en stroke. Det är framför allt hjärtinfarkt och stroke som ökar risken att dö för tidigt vid typ 2-diabetes.

I benen kan åderförfettning leda till fönstertittarsjuka. Allvarlig åderförkalkning i benen kan leda till kallbrand.

Komplikationer i små blodkärl

Det finns även risk för att få komplikationer i små blodkärl. De är sällan livshotande på samma sätt som komplikationerna i stora blodkärl. Men de kan leda till att du får skador på ögats näthinna, njurskador och skador på nerver. Skadorna på nerverna kan ge sämre känsel, oftast i fötter och ben. 

Skador i små blodkärl kan också göra att det blir svårt att få och behålla stånd. I slidan kan det leda till minskad känsel och att det blir svårare att få orgasm. Slemhinnorna kan bli torra och det kan bli svårt att bli tillräckligt fuktig. Glidmedel kan vara ett bra hjälpmedel. Det finns att köpa på apotek.

Sjukdomen kan försämras

Vid typ 2-diabetes brukar blodsockervärdet långsamt öka med åren. Den här försämringen kan pågå i många år, men det skiljer sig mellan personer hur snabbt det går.

Försämringen beror dels på att kroppens celler blir mindre känsliga för insulin, dels på att bukspottkörtelns produktion av insulin minskar. Men det är viktigt att komma ihåg att det hela tiden går att bromsa den här utvecklingen genom att minska i vikt och behålla vikten, vara fysiskt aktiv, sluta röka, ha bra matvanor och att du tar dina läkemedel som du ska.

Graviditet och typ 2-diabetes

Gravida kan få en övergående form av typ 2-diabetes som heter graviditetsdiabetes. Alla som är gravida får lämna ett blodprov på mödravårdscentralen för att mäta blodsockervärdet.

Vid graviditetsdiabetes sjunker blodsockernivåerna igen efter förlossningen. Risken för att utveckla typ 2-diabetes senare i livet är ökad om man har haft graviditetsdiabetes.

Att bli gravid

Du bör ha ett så bra blodsockervärde som möjligt om du har typ 2-diabetes och planerar att bli gravid. Det gäller också om du har haft graviditetsdiabetes.

Prata med din läkare om du planerar en graviditet. Då kan du få råd om vad du kan göra för att ditt blodsockervärde och blodtryck ska vara så bra som möjligt inför och under graviditeten.

Kontakt med andra kan hjälpa

Det kan vara till hjälp att möta andra som har liknande erfarenheter. Hos exempelvis Diabetesförbundet och Diabetesorganisationen i Sverige kan du få stöd och mer information. På många håll i landet finns även lokala föreningar.

Patientpodden om typ 2-diabetes: "Man kan leva länge med sin diabetes om man tar hand om sig."

Läs mer

Patientversion av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid diabetes typ 2

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hur diabetes typ 2 och en rad andra kroniska sjukdomar bör utredas och behandlas. Riktlinjerna innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården om vissa undersökningar och behandlingar som kan vara aktuella för att ta hand om dig som har diabetes typ 2.

Inom området finns också undersökningar och behandlingar som görs mera rutinmässigt. De finns inte med i riktlinjerna.

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för diabetes typ 2.

Till toppen av sidan