Så söker du vård under den fackliga konflikten.Det här meddelandet avser Västerbotten

Just nu pågår en facklig strejk och blockad. Läs mer om hur du som invånare påverkas

Urinprov och avföringsprov

Avföringsprov: blod i avföringen, F-Hb

Provet F-Hb tas för att undersöka om du har blod i bajset. Det är vanligt att provet behövs för att ta reda på varför du har tarmbesvär eller blodbrist.

Texten på den här sidan handlar bara om att lämna prov om du har symtom.

Har du fått ett brev om att lämna ett avföringsprov fast du är utan symtom? Det är ett erbjudande om screening som alla i din ålder får. Läs mer på följande sida: Lämna prov för att upptäcka cancer i tjocktarmen eller ändtarmen.

När behöver jag lämna ett prov för F-Hb?

Ditt bajs behöver undersökas vid följande besvär:

  • Om du har tarmbesvär som förstoppning eller diarréer som inte går över.
  • Om du har gått ner mycket i vikt utan att veta varför.
  • Om du har fått blodbrist utan att veta varför.

Att ha blod i avföringen kan bero på flera saker. Den vanligaste orsaken är hemorrojder eller sprickor i ändtarmens öppning. Men det kan också vara tecken på en sjukdom, som Crohns sjukdom eller tjocktarmscancer.

Vad är F-Hb?

Hb är en förkortning för hemoglobin. Det är ett protein som ger blodet dess röda färg. Hemoglobin behövs för att blodet ska kunna transportera syre från lungorna till kroppens organ. F i F-Hb står för feces som är det latinska namnet för bajs.

Provet F-Hb visar om det finns hemoglobin i avföringen. Blodet syns inte alltid, men med F-Hb kan även små mängder blod upptäckas.

Innan du tar provet

Du behöver ofta inte förbereda dig på något särskilt sätt innan du tar provet.

Du kan behöva vänta några dagar innan du tar provet om du har mens. Mensblodet kan ge ett felaktigt provsvar.

Hur tas provet?

Du tar provet själv hemma. Det är vanligt att ta prov vid minst tre olika tillfällen med en eller flera dagars mellanrum. Det gör undersökningen säkrare.

Tillsammans med materialet för att ta provet får du alltid instruktioner om hur du ska förbereda dig och hur du tar provet.

Fånga upp lite bajs på toalettpapper. Undvik att bajset får kontakt med kiss. Stick in provpinnen på flera ställen i avföringen. Följ därefter instruktionerna för hur du ska torka av och förpacka pinnen.

Det är också viktigt att följa instruktionerna om hur du ska förvara proverna tills de lämnas eller skickas.

Hur du ska lämna proverna kan vara olika beroende på var du bor. Du kan till exempel lämna dem på en vårdcentral eller på ett laboratorium.

Läkaren kan också be dig att skicka proverna till ett laboratorium med posten. Tänk då på att inte posta proverna en fredag eller dag före helg eller före röd dag.

När får jag svar?

Läkaren brukar lämna svar inom en vecka efter att du har lämnat in provet.

Hur tolkas provsvaret?

Du kan antingen få ett positivt provsvar eller ett negativt provsvar.

Positivt provsvar: Det finns blod i avföringen

Ett positivt provsvar visar att det finns blod i avföringen, men det betyder inte alltid att du har en sjukdom i tarmen. De vanligaste orsakerna är hemorrojder eller att du har sprickor i ändtarmsöppningen.

Du kan behöva lämna fler prover eller göra fler undersökningar om läkaren inte är säker på varför du har blod i bajset. Du kan till exempel behöva undersökas med koloskopi eller rektoskopi.

Negativt provsvar: Det finns inte blod i avföringen

Ett negativt provsvar betyder att det inte finns blod i avföringen. Det innebär oftast att tarmens slemhinna är frisk. Ibland kan läkaren ändå misstänka att det finns en sjukdom i tarmen. Då kan du få gå igenom fler undersökningar och provtagningar.

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Mer på 1177.se

Att logga in på 1177.se

För att logga in på 1177 behöver du ha ett svenskt personnummer och en e-legitimation, antingen BankID eller Freja+.

Så gör du för att boka, omboka eller avboka en tid

Genom att logga in på 1177.se kan du göra dina vårdärenden. Du kan till exempel boka, omboka eller avboka en tid. Du kan också se dina bokade tider samlade i en lista.

När du ringer 1177

1177 är ett nationellt telefonnummer för sjukvårdsrådgivning. Du kan ringa dygnet runt. Sjuksköterskorna som svarar bedömer ditt behov av vård, ger dig råd och vägleder till lämplig vårdmottagning när så behövs.

Till toppen av sidan