Så söker du vård under den fackliga konflikten.Det här meddelandet avser Västerbotten

Just nu pågår en facklig strejk och blockad. Läs mer om hur du som invånare påverkas.

Stresshantering och sömn

Sömnen är viktig för hälsan

Sömn behövs för att din kropp och din hjärna ska få återhämta sig och bearbeta intryck. När du sover på natten klarar du lättare av stress och påfrestningar under dagen. En god sömnhälsa kan också minska risken för sjukdomar.

Den här texten handlar om sömnens betydelse för hälsan. Du kan också läsa texterna Sömnsvårigheter och Barn och sömn.

Vad händer när du sover?

När du sover får kroppen och hjärnan återhämta sig och bearbeta intryck. Kroppen varvar ner, blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen likaså.

Andetagen blir färre och musklerna slappnar av. Aktiviteten i hjärnan förändras, minnen lagras och ny kunskap och nya intryck bearbetas. Nya celler bildas och ersätter gamla, vilket kan märkas i till exempel huden.

Kroppen reparerar sig

Under sömnen förändras aktiviteten i flera av kroppens system. Kroppen ägnar sig mer åt att vila och bygga upp, än åt att vara aktiv och bryta ner.

Till exempel ökar kommunikationen mellan de celler som styr nervsystemet, hormonsystemet och immunsystemet. Här kan du läsa mer om hormonsystemet.

Hjärnan får vila

När du har fått tillräckligt med sömn har du lättare att koncentrera dig. När du sovit för lite blir det svårare. Då minskar din motivation att lära dig nya saker, få nya intryck och umgås med andra människor eftersom din kropp och hjärna är inställda på att försöka få mer sömn.

Hur mycket behöver man sova?

Hur mycket sömn man behöver varierar från person till person. Sömnbehovet kan också variera under olika perioder i livet. Det är till exempel vanligt att behovet förändras under puberteten och klimakteriet.

Vuxna brukar behöva mellan sju och nio timmar. När man blir äldre kan det ofta räcka med sex timmar. Barn och ungdomar kan behöva mer. Läs mer om barns sömn i olika åldrar.

Rättar till sig av sig själv

Så länge du känner dig pigg och fungerar bra på dagtid får du tillräckligt med sömn. Ibland kanske du sover mindre, eller sover oroligt en natt eller två. Det brukar rätta till sig av sig själv, utan att du behöver göra något.

Om du är orolig att du sover för lite och känner dig trött under dagen kan det bero på att din sömnhälsa har försämrats.

Hur vet jag att jag sover tillräckligt?

För att bedöma din sömnhälsa kan du ställa dig följande frågor:

  • Sover du oftast mellan 6 och 9 timmar per natt?
  • Sover du oftast på natten och är vaken på dagen?
  • Sover du största delen av tiden du ligger i sängen?
  • Känner du dig oftast pigg och vaken under dagen?
  • Är du på det hela taget nöjd med din sömn?

Om svaret är ”ja” har du en god sömnhälsa.

Sömneffektivitet – den tid du faktiskt sover

Sömnbehovet kan också variera beroende på hur effektiv sömnen är. Hur effektiv sömnen är avgörs av hur stor andel av den tid du ligger i sängen som du faktiskt sover.

Den kan variera från dag till dag, beroende på hur mycket nytt du har varit med om under dagen, och beroende på hur du mår. 

Så fungerar sömnen

Det kan verka som att sömnen är en och samma sak – man sover. Men i själva verket sover hjärnan på olika sätt i olika perioder under natten. Det kallas för olika sömnstadier.

De olika sömnstadierna följer efter varandra i så kallade sömncykler. Varje sömncykel är ungefär 90 minuter lång, men längden kan variera från person till person.

Fem sömncykler per natt

Under en sömncykel växlar sömnen mellan de olika sömnstadierna. Under en natt sover man oftast fem sömnscykler. Det är vanligt att man vaknar till mellan varje sömncykel, men ofta så kort stund att man inte minns det.

  • Insomningsfasen. I den här fasen är sömnen ytlig och du vaknar lätt.
  • Bassömnen, som utgör den största delen av sömnen.
  • Djupsömnen. Om du blir väckt i den här fasen kan du känna dig förvirrad och det tar tid innan du känner dig vaken.
  • Drömsömnen som även kallas REM-sömn. REM står för rapid eye movement som betyder snabba ögonrörelser.

De olika sömnstadierna återkommer regelbundet under natten.

Påverkar känslolivet

I början av natten kommer man ganska snabbt ner i den djupa sömnen. Därefter blir perioderna med djupsömn kortare och perioderna med drömsömn längre.

Du kan drömma även under de andra sömnstadierna, men de är vanligast under REM-sömnen. Då arbetar hjärnan aktivt på ett sätt som påminner om när du är vaken.

REM-sömnen är särskilt viktig för att man ska må bra känslomässigt. Men alla sömnstadierna behövs för att du ska få återhämtning.

När du inte kan sova

De allra flesta har någon gång upplevt en sömnlös natt, antingen på grund av stress eller oro, eller för att man inte går och lägger sig i tid.

Det kan vara riktigt jobbigt att inte sova några nätter, men det är inte skadligt i sig. Däremot kan det påverka din förmåga att utföra vissa uppgifter, som till exempel att köra bil. Det kan också göra dig mer mottaglig för oro och stress.

Kroppen sover ifatt

När det händer kan kroppen sova ifatt den förlorade sömnen nästa natt, genom att sova både djupare och mer sammanhängande. Fler timmars sömn än vanligt behövs oftast inte.

Det finns en föreställning om att mer sömn alltid är bättre, men så är det inte. Att sova alltför länge är inte heller bra för hälsan.

Dygnsrytmen avgör 

Din dygnsrytm, alltså vilka tider på dygnet du är vaken och vilka tider du sover – påverkar kvaliteten på din sömn.

Genom att ha så regelbundna vanor som möjligt varje dag kan du förbättra din sömnhälsa.

Råd för bättre sömnhälsa

Här kommer några råd till dig som vill förbättra din sömnhälsa:

  • Försök att lägga dig och stiga upp ungefär samma tid varje dag.
  • Varva ner en stund innan du ska sova. Sänk belysningen och stäng av skärmar cirka en timme innan du går och lägger dig.
  • Gå upp vid samma tid på morgonen, oavsett hur du sovit under natten.
  • Ät tidigt på kvällen så att du inte är för mätt när du går och lägger dig. Men inte heller så att du är hungrig, vilket kan göra det svårt att sova.
  • Undvik alltför mycket stillasittande, ta pauser och rör på kroppen.
  • Vistas så mycket som möjligt ute i dagsljus. Det hjälper kroppen att tillverka melatonin, ett av de hormon som styr sömnen.

Du som har sömnsvårigheter

Om du däremot har svårt att sova under en längre tid och utvecklar sömnsvårigheter kan du behöva hjälp.  Läs mer i texten Sömnsvårigheter.

Läs mer

Sömnsvårigheter

Att då och då ha en natt med för lite eller ingen sömn är inte skadligt. Men om du sover för lite under en längre period och fungerar sämre i vardagen kan du behöva hjälp. Det finns behandling som fungerar. Det finns också mycket du kan göra själv för att sova bättre.

Stress

Stress kan ge dig extra energi när du har bråttom eller måste klara något viktigt. Men du kan må dåligt om du är stressad för länge eller för ofta. Det är viktigt att få pauser från stress.

Trötthet

En vanlig orsak till trötthet är för lite sömn. Men det kan finnas många andra anledningar till att du känner dig trött. Det finns mycket du kan göra själv för att bli piggare.

Avslappning för hela kroppen

Här kan du lyssna på fyra olika avslappningsövningar med olika längd. Övningarna hjälper dig att slappna av i hela kroppen. Du kan sitta eller ligga när du lyssnar på övningarna.

Till toppen av sidan