Hjälp oss att bli bättre!

Delta gärna i vår webbundersökning och berätta vad du tycker om 1177.se. Undersökningen tar några minuter att göra och svaren är anonyma.

Du hittar undersökningen här.
Bildundersökningar och röntgen

Ultraljud av urinvägar på barn

Barns urinvägar kan behöva undersökas av flera olika skäl. Det kan till exempel vara att barnet har ont i magen eller har besvär från urinvägarna. Med hjälp av ultraljud kan läkaren eller sjuksköterskan se bilder av kroppens organ och vävnader på en bildskärm.

Urinvägarna hos barn.

Ultraljud är en vanlig metod för att undersöka insidan av kroppen. Undersökningen kan kännas och kittlas lite, men gör inte ont.

Förberedelser

Barnet kan äta och dricka som vanligt före undersökningen.

Bra om blåsan är fylld

Barnet ska helst inte kissa direkt före undersökningen. Bilderna på urinblåsan blir tydligare om blåsan är fylld.

Det kan vara svårt att få barn som har blöja att vänta med att kissa, men det går att undersöka barnet ändå.

Berätta för barnet vad som kommer att hända

De flesta barn brukar bli lugnade av att få veta vad som ska hända. Här kan du läsa mer om att förbereda barn för besök i vården.

Ta med något som barnet gillar

Det brukar vara bra att ta med något hemifrån som barnet gillar. Det kan göra att barnet känner sig tryggare. Det kan till exempel vara en bok, en film eller en leksak som barnet tycker om.

Så går undersökningen till

Undersökningen tar cirka 30 minuter. Du som är närstående kan vara med barnet hela tiden.

Bra om barnet kan ligga stilla

Barnet får först ta av sig kläderna på överkroppen. Det går också bra att ta undan kläder från magen.

Barnet får ligga på rygg eller på sidan. Det är viktigt att barnet ligger så stilla som möjligt, så att bilderna blir tydliga.

Hjälp barnet att känna sig trygg

Låt barnet titta på något som hen gillar under undersökningen. Barn som är oroliga kan ibland få sitta eller ligga i knät på den närstående som följer med. Men det kan vara svårare för läkaren eller sjuksköterskan att ta bra bilder då.

Barnet får gelé på magen

Läkaren eller sjuksköterskan stryker ett lager gelé på huden över området som ska undersökas. Gelén gör att bilderna blir tydligare. Det kan kännas lite kallt och kladdigt. Personalen lägger en handduk eller papper för att skydda kläderna.

En dosa förs över barnets mage

Sedan håller läkaren eller sjuksköterskan en så kallad ultraljudsgivare mot huden. Den är en liten dosa som får plats i en hand. Läkaren eller sjuksköterskan stryker dosan över barnets mage för att kunna se organen ur olika vinklar. Barnet kan känna ett tryck mot magen. Ibland kan det kittla lite. Det gör inte ont.

Ljudvågor omvandlas till bilder på en skärm

Från dosan sänds svaga ljudvågor in i kroppen. Ljudvågorna omvandlas till en rörlig bild med hjälp av en dator. På så sätt går det att se kroppens inre organ och vävnader på en bildskärm.

Flera personer kan undersöka barnet

Det är oftast vårdpersonal som är med inne i undersökningsrummet. Det är för att flera hjälps åt att granska bilderna. Det gäller både vid undersökningen och efteråt.

Så mår barnet efteråt

Efter undersökningen mår barnet som vanligt. 

Du och barnet kan lämna sjukhuset direkt efter undersökningen.

När får vi svar?

Läkare undersöker bilderna efter undersökningen.

De skickar sedan svaret till den läkare som beställde undersökningen. Hen meddelar sedan dig.

Ibland behöver barnet undersökas med andra metoder

Ibland behöver barnets urinblåsa, urinrör och urinledare undersökas med röntgen.

Det kan till exempel vara om barnet har svårt att kissa, om barnet har fått urinvägsinfektion flera gånger eller om barnet har fått en njurinfektion.

Barnet kan då bli undersökt med en röntgenmetod som kallas urografi, eller en röntgenmetod som kallas miktionsuretrocystografi, eller MUCG.

Påverka och delta i vården

För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att du och barnet förstår informationen ni får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Ni kan också be att få informationen utskriven så att ni kan läsa den i lugn och ro.

Barn ska få vara delaktiga

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

Vårdpersonalen ska anpassa informationen efter barnets ålder och mognad.

Ni har möjlighet att få hjälp av en tolk om ni inte talar svenska. Ni har också möjlighet att få hjälp av en tolk om ni till exempel har en hörselnedsättning.

Läs mer på 1177.se

Urinvägsinfektion hos barn

Att behöva kissa ofta eller att det svider när kisset kommer ut kan vara tecken på urinvägsinfektion. Det är viktigt att söka vård om du tror att ditt barn har urinvägsinfektion. Då behöver hen behandling med antibiotika.

Så fungerar njurar och urinvägar

Njurarna renar blodet från ämnen som inte behövs i kroppen. Sådana ämnen kallas restprodukter. I njurarna bildas urin och restprodukterna lämnar kroppen med urinen. Njurarna är också viktiga för att reglera vattenbalansen, saltbalansen och blodtrycket i kroppen.

Ultraljudsundersökning

En ultraljudsundersökning kan användas för att ta reda på vilken sjukdom du har eller för att se hur en behandling har fungerat. En ultraljudsundersökning kan också användas vid cellprovtagning och vävnadsprovtagning och vid olika operationer.

Röntgen av barn

Barn kan behöva röntgas av flera anledningar, till exempel för att undersöka ett inre organ eller ett brutet ben. En röntgenundersökning är inte skadlig och gör inte ont. Som närstående kan du alltid vara med i undersökningsrummet.

Barn som kissar på sig på dagen eller kissar ofta

Barn som är fyra-fem år och äldre kan kissa på sig eller kissa väldigt ofta. Det kan till exempel bero på att barnet har förstoppning eller att hen blir kissnödig även när urinblåsan innehåller bara lite urin.

Sängvätning hos barn

När barn som är äldre än fem år kissar på sig på natten kallas det för sängvätning, eller enures. Det är mycket vanligt. Det finns behandlingar som hjälper de allra flesta. Det finns också saker du som vuxen kan göra för att hjälpa barnet.

Blod i urinen

Urin som är röd eller rödbrun kan innehålla blod. Ibland kan du behöva behandling för detta. Men urinen kan också färgas röd om du till exempel har ätit rödbetor, vissa frukter, läkemedel eller godis med färgämne. Det kan också bero på att du har ansträngt dig kraftigt fysiskt eller att mensblod kommit med urinen. Ibland upptäcks blod i urinen när du lämnar ett urinprov.

Till toppen av sidan