I äggstockarna finns ägg som hjälper kroppen att bilda hormoner, bland annat östrogen och gulkroppshormon. När nivåerna av dessa hormoner börjar minska kommer du i klimakteriet. Klimakteriet kallas också för övergångsåldern.

Under klimakteriet slutar ägglossningen. Mensen blir ofta oregelbunden först och slutar sedan helt. Den sista mensen kallas menopaus.

För de flesta kommer klimakteriet naturligt i en viss ålder. Ibland kan det börja tidigare. Det kan till exempel bero på att äggstockarna har opererats bort eller på behandling med vissa läkemedel.

Hela kroppen påverkas

Östrogen påverkar många delar av kroppen. När du kommer i klimakteriet minskar mängden östrogen. Det kan påverka bland annat hjärnan, nerverna, slemhinnorna, huden och skelettet.

De flesta vanliga besvär under klimakteriet går över med tiden, som till exempel värmevallningar och sömnsvårigheter. 

Andra förändringar i kroppen kan vara långvariga. Här är exempel på sådana förändringar.

Fettet fördelas annorlunda

Den minskade mängden östrogen gör att kroppens fettfördelning förändras, det vill säga var i kroppen som fettet lagras. Det gör inte att du automatiskt går upp i vikt. Men att kroppens form kan ändras.

Före klimakteriet lagras det mesta av fettet på låren, över rumpan och på höfterna. Efter klimakteriet lagras mer fett inne bland organen och runt midjan, så kallad bukfetma.

Hungerkänslorna kan öka under klimakteriet, samtidigt som kroppen gör av med mindre energi. Det gör att du lättare ökar i vikt.

Ökad risk för vissa sjukdomar

Ett ökat midjemått och bukfetma ökar bland annat risken för att få typ 2-diabetes. Risken att få höga halter av blodfetter ökar också efter den sista mensen.

Att ha både mer fett runt midjan och höga halter av blodfetter ökar risken för olika hjärt-kärlsjukdomar och högt blodtryck.

Skelettet blir svagare

Mindre mängd östrogen gör också att skelettet blir svagare. Det kan så småningom leda till benskörhet. Samtidigt minskar muskelmassan.

Huden och håret kan bli tunnare, och en del tappar mycket hår.

Underlivsbesvär och urinvägsinfektioner

Surhetsgraden i slidan förändras under klimakteriet. Slemhinnan i slidan kan då bli mer mottaglig för andra bakterier än de man har i slidan tidigare i livet. Du kan därför också få flytningar som luktar illa.

Tunnare slemhinnor i urinröret och urinblåsan kan göra att du får urinvägsinfektioner lättare än före klimakteriet.

Klimakteriet brukar delas in i dessa tre perioder:

• Förklimakteriet
• Menopausen
• Postmenopausen

Förklimakteriet

Förklimakteriet kan pågå i flera år.  När mängden könshormoner minskar i kroppen kan det märkas på flera sätt. Mensen kan börja bli oregelbunden och du kan få symtom som vallningar, svettningar och sömnsvårigheter. 

Menopausen

Menopausen är tiden runt den allra sista mensen. Du vet att menopausen har varit när det har gått ett år sedan din senaste mens. Ofta är symtomen som tydligast omkring menopausen.

Postmenopausen

Postmenopausen är tiden efter menopausen. Ungefär fem år efter den sista mensen har kroppen en låg och jämn nivå av östrogen. Då brukar många uppleva att deras besvär har minskat eller gått över.

De flesta får sin sista mens när de är 51–52 år, men det varierar. Den sista mensen kan komma någon gång mellan 45 och 57 års ålder. Det är vanligt att mensen blir oregelbunden tre till fyra år innan den slutar.

Dina levnadsvanor kan påverka i vilken ålder du kommer i klimakteriet. Personer som använder nikotin får i genomsnitt sin sista mens två år tidigare än de som inte gör det.

Hur vet man att man har kommit i klimakteriet?

Du kan märka att du har kommit i klimakteriet när du är över 45 år och börjar känna av symtom som är typiska för klimakteriet. Det kan till exempel vara oregelbunden mens, värmevallningar, svettningar eller sömnsvårigheter. Då behövs oftast inget blodprov för att ta reda på om symtomen beror på klimakteriet.

Innan menopausen varierar hormonnivåerna mycket från dag till dag. Därför visar ett blodprov sällan om dina symtom beror på klimakteriet.

Om du använder preventivmedel som innehåller hormoner kan mensen sluta komma på grund av behandlingen. Då kan det vara svårare att veta om du har kommit i klimakteriet.

Om du är yngre än 45 år

Om du är yngre än 45 år och det har gått mer än ett år sedan din sista mens kan ett blodprov visa om du har kommit in i klimakteriet i förtid. Detsamma gäller om du har haft din menopaus innan 40 års ålder. Då kan du behöva behandling med läkemedel. Det gäller oavsett om du känner av några besvär.

Klimakteriet innebär en förändring i livet. Det är inte konstigt om du känner starka känslor inför det som händer. Du kan till exempel känna oro över att kroppen förändras. Det kan vara en sorg att inte längre kunna bli gravid.

Samtidigt kan du uppleva klimakteriet som en bra tid. Du kan känna det som en lättnad eller en befrielse. Det kan kännas skönt att inte längre ha mens, mensvärk eller PMS.

För en del känns det också skönt att inte längre behöva tänka på risken för graviditet. Vissa känner att de får bättre självkänsla och bryr sig mindre om vad andra tycker. Klimakteriet kan vara en tid i livet då du börjar tänka mer på dig själv och vad du behöver för att må bra.

Fortsätt att använda preventivmedel när du kommer i klimakteriet, om du behöver skydd mot graviditet. När du kan sluta beror på vilket preventivmedel du använder. Du kan vara säker på att du inte kan bli gravid när det har gått minst tolv månader sedan din sista mens.

Kombinerade p-piller

Kombinerade p-piller innehåller östrogen. Därför kan det vara svårt att märka när kroppens egen nivå av östrogen minskar. P-pillren kan göra att du fortsätter att blöda regelbundet och att du inte får klimakteriebesvär.

Prata med en gynekolog om när det passar att sluta med p-pillren.

P-piller ska inte användas som behandling mot klimakteriebesvär. De innehåller mer östrogen än vad som behövs för den typen av behandling.

Minipiller

Fortsätt att använda minipiller om du fortfarande blöder ibland, även om mensen är oregelbunden. Prata med en gynekolog om när det passar att sluta med minipiller. Minipiller innehåller hormonet gestagen. Gestagen gör att slemhinnan i livmodern växer mindre.

Kopparspiral

Behåll kopparspiralen i ett år efter din sista mens. Sedan kan den tas bort.

Hormonspiral

En hormonspiral kan tas ut när du är lite äldre än 50 år, om du inte använder östrogen mot klimakteriebesvär. Prata med en läkare om när det passar att ta ut spiralen.

Du kan ha kvar hormonspiralen om du behandlas med östrogen mot klimakteriebesvär. Hormonspiralen innehåller gestagen. Det fungerar som ett skydd för slemhinnan i livmodern under behandlingen.

P-spruta

Du kan fortsätta att använda p-spruta. Efter att du har fyllt 45 år behöver du ta sprutan mer sällan. Du kan sluta med p-spruta när du är ungefär 50 år, om du inte längre har några blödningar.

Kontakta en gynekologisk mottagning eller barnmorskemottagning om något av det här händer:

• du börjar blöda igen mer än ett år efter din sista mens
• du får mycket besvärande blödningar
• dina blödningar förändras på ett sätt som oroar dig.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar och besvär. Där kan du bland annat läsa om undersökningar och behandlingar.   

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till dig som patient. Där kan du läsa vad som gäller för just din situation.  

Här kan du läsa nationella riktlinjer om klimakteriebesvär.