MENS, BLÖDNINGAR OCH FLYTNINGAR

Mensvärk

Mensvärk innebär att det gör ont i nedre delen av magen, ryggen och ryggslutet när du har mens. Värken kan också stråla ut i nedre delen av ryggen, ljumskarna och låren.

Det finns flera saker du kan göra för att minska värken. Testa dig fram till vad som fungerar bäst för dig.

Symtom

En del får endast lite värk medan andra får väldigt ont.

  • Värken kan göra att du känner dig yr, blir kallsvettig eller att det känns som att du ska svimma. 
  • Det är vanligt att få ont någon dag innan mensen kommer. Mensvärken är oftast starkast under första och andra dagen av mensen.
  • När mensen har börjat kan du också må illa och få diarré. Diarrén beror på att du har höga halter av hormonet prostaglandin i kroppen.

Vad kan jag göra själv mot mensvärk?

Du kan använda receptfria smärtstillande läkemedel mot mensvärk. Det är bra att ta läkemedlet så snabbt som möjligt när du känner av besvären. Följ alltid den dos som rekommenderas på förpackningen.

Läkemedel som innehåller till exempel ibuprofen eller naproxen lindrar ofta mensvärk bäst. Du kan använda läkemedel som innehåller paracetamol om du inte kan använda läkemedel som innehåller ibuprofen eller naproxen.

Lindra värken med värme

Lägg någonting varmt på magen eller mot ryggen. Det kan vara till exempel en varmvattenflaska eller en uppvärmd vetekudde. Vetekudden värmer du i en ugn eller i en mikrovågsugn. Värmen gör att musklerna slappnar av och då gör det mindre ont.

Du kan också testa att bada eller duscha i varmt vatten.

Lindra värken med rörelse

Det är bra att vara fysiskt aktiv mellan dina mens-perioder för att förebygga värk. Du kan också ta en promenad eller träna när du har mens, om du klarar av det trots mensvärken.

När och var ska jag söka vård ?

Kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Receptfria smärtstillande läkemedel hjälper inte mot din mensvärk.
  • Du får plötsligt mensvärk utan att ha haft det tidigare.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du som går i grundskolan eller på gymnasiet kan kontakta elevhälsan. Du kan också kontakta en ungdomsmottagning. Dit kan du gå om du är 12 eller 13 år tills du är mellan 20 och 25 år, det är olika på olika mottagningar.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling av mensvärk

Du kan behöva behandling som minskar eller tar bort din mens om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper mot din mensvärk.

Preventivmedel som p-piller, p-plåster, p-ring och p-stav hjälper ofta mot mensvärk. De gör så att du inte får någon ägglossning och därför inte heller någon vanlig mens. Då slipper du mensvärken. En del preventivmedel som hormonspiral, östrogenfria p-piller och p-stav gör så att du blöder mindre och mer sällan eller aldrig. Fråga den som skriver ut receptet vad som passar bäst för dig.

En läkare eller en fysioterapeut kan ge dig behandling med tens. Det är en smärtlindringsmetod som innebär att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar. Det leder till att kroppens eget system för att lindra smärtan förstärks. Du får behandlingen när du har värk och effekten sitter i så länge behandlingen pågår.

Vad händer i kroppen?

Värken beror på att livmodern drar ihop sig för att kunna stöta ut slemhinnan.

Det finns mycket nerver runt livmodern som påverkas när livmodern drar ihop sig. Det är därför det kan göra ont även i ryggen, ljumskarna och låren.

Kraftig mensvärk kan även bero på följande orsaker:

  • Mensvärk kan bero på endometrios som innebär att det finns livmoderslemhinna på andra ställen än inuti livmodern.
  • Mensvärk kan bero på myom som är en muskelknuta i livmodern.
  • Mensvärk kan bero på en inflammation i en äggledare eller i livmodern.

Läs mer om vad som händer i kroppen när du har mens

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Till toppen av sidan