Sjukdom

Fundera över titeln för att läsaren enkelt ska kunna söka fram den och se till att du täcker alla perspektiv, till exempel barnperspektivet.

Utgå från mobilläget när du arbetar med en text.

Word: använd de olika rubrikformaten i verktygsfältet under Start och kryssa i rutan Navigeringsfönster under fliken Visa. Då får du en överblick över strukturen och ser vilka kapitelbalkar texten kommer att få i mobilläget.

Epi: kontrollera texten i mobilläget genom att klicka på ögat längst upp till höger och dra ihop fönstret. Helst ska läsarna få en förståelse för ämnet bara genom att läsa kapitelrubrikerna, och lätt hitta det de söker.

Ofta fungerar det bra att berätta kronologiskt om ett sjukdomsförlopp, alltså från början till slut; från symtom till hur det är att leva med sjukdomen. Det beror på vad det är för typ av sjukdom.

Utgå från mallen nedan men lägg till fler kapitel om informationen kräver det. Om något kapitel inte är relevant tar du bort det. Likaså kan du ibland behöva ändra ordningen på kapitlen.

Tips! Märker du till exempel att du beskriver andra saker än det som står i kapitelrubriken, fundera på om du bör bryta loss det till ett eget kapitel.

Kapitelrubriker

Syftet med kapitlen är att läsaren lätt ska kunna överblicka och hitta i materialet utan att behöva skrolla eller leta i texten.

Använd de rubriker som finns i den här artikelmallen så långt det går. Bygg ut rubrikerna om det blir tydligare, till exempel ”Behandling om du har xx typ A” och ”Behandling om du har xx typ B”. Rubrikerna kan också behöva byggas ut med sjukdomsnamn om en sjukdom har låg sökbarhet. Komplettera med egna kapitel och rubriker, om det behövs.

Försök att formulera rubriker så här:

• De ska vara så aktiva, lättbegripliga och självförklarande som möjligt.
• De bör innehålla ämnesord, det vill säga tänkbara sökord för en användare.

Använd i första hand jag-form i frågerubriker. Brödtexten ska då ha du-tilltal. Använd man-tilltal i rubrik och brödtext där det blir bättre.

Det är bra om rubrikerna inte är så långa att de radbryts mer än en gång i mobilt läge. 

Mellanrubriker

Mellanrubriker har följande funktioner:

• De gör att det blir lättare att hitta i texten.
• De underlättar skumläsning.
• De underlättar läsbarheten genom att dela upp texten, ungefär som med punktlistor.

Se till att mellanrubrikerna ger information, men de behöver inte vara hela meningar. Undvik att formulera dem som frågor. Formatera mellanrubriken med H3. H-kodning är bättre för söket och därför ska du inte ersätta h-kodning med halvfet stil.

Mellanrubriker ska ligga precis före det som de handlar om. Det ska inte vara fler än fem textstycken före en mellanrubrik, gärna färre.

Ett stycke bör vara högst fem rader och det är bra om styckenas längd varierar.

Undvik så långt som möjligt att sätta en mellanrubrik direkt efter en kapitelrubrik, så det inte blir dubbla rubriker.

Tips! Har du ett långt textparti där det är svårt att sätta en mellanrubrik? Det kan vara ett tecken på att texten är för lång och behöver omformuleras.

Läs mer om mellanrubriker i sista kapitlet, Referenser: mellanrubriker.

Ingressen ska svara på de frågor läsarna troligen har först, när de söker upp texten. Ingressen ska ge det viktigaste. Läsarna kanske väljer att inte läsa mer än ingressen; det är också bara den som syns när du kommer till 1177.se på en mobil enhet.

Använd du-tilltal redan i ingressen, om det går. Beroende på ämnet och textens syfte kan ingressen vara informativ, lugnande eller uppmanande. Skriv empatiskt och stärkande. Skriv kort, använd mellan 200 och 300 tecken, i ett enda stycke.

Ingresser i nationella artiklar ska granskas och godkännas av medicinskt sakkunnig på redaktionen.

Ingressen kan vara informativ, lugnande eller uppmanande. Det beror på vilket ämne du skriver om och vem som främst är tänkt att läsa texten.

Det viktigaste i ingressen är oftast följande:

1. Att berätta vad xx är för besvär eller sjukdom.
2. Att berätta vad xx innebär för den som berörs.
3. Att berätta om xx till exempel är smittsamt, hur det kommer att gå eller om det kan förebyggas på något sätt.

Saker som inte ska stå i ingressen

• Ingressen ska inte berätta när läsaren behöver söka vård, om det inte är allvarligt och akut.
• Ingressen ska inte beskriva symtom utförligt, det finns ett eget kapitel för just symtom.

Exempel på bra ingress:

Nackspärr

Nackspärr innebär att du plötsligt får kramp i nackmusklerna, det gör ont och du blir stel i nacken. För de flesta går det onda i nacken över av sig själv inom ett par dagar eller en vecka. (196 tkn)

Hur du behöver börja texten beror lite på. Ibland kan du börja direkt med symtomkapitlet, se till exempel kristallsjuka eller näsblod. Andra gånger behövs en brygga eller ett särskilt inledande kapitel.

Ibland räcker det med en brygga

Du kan lägga till informationen i form av en brygga om stycket är kort, max tre korta meningar. Kolla bryggan i mobilläget så att det inte blir så långt till den första blå balken.

För att göra en brygga skapar du ett kapitel utan rubrik direkt efter ingressen. I epi behöver du då sätta markören i kapitlets rubrikfält och göra ett mellanslag.

Inledande kapitel

Ibland behövs mer information i början av en text, för att läsaren lättare ska kunna förstå det som kommer sedan. Då kan det behövas ett första klargörande kapitel.

Ett exempel är när sjukdomen förekommer i olika former eller typer, vilket kan påverka symtom och behandling.

Exempel på texter: Urinvägsinfektion och leukemi.

Ett annat exempel är om sjukdomen är mycket allvarlig. Då behövs en mjukare inledning, så att symtomkapitlet inte kommer direkt efter ingressen.

Exempel på texter: ALS och bukspottkörtelcancer.

Vi behöver ibland också utgå ifrån att en del av våra läsare redan har fått en diagnos, och inte är primärt intresserade av att läsa om symtom och söka vård. Det är då ett redan passerat stadium.

Det inledande kapitlet ska ge en kort förklaring. Detaljerade beskrivningar av vad som händer i kroppen hör till en eventuell fördjupning i slutet av artikeln.

Förslag på vad kapitelrubriken kan heta:

• Vad är XX
• Olika typer av XX
• XY eller XZ om det gör det tydligare vad kapitlet handlar om. Till exempel Blåskatarr eller njurbäckeninflammation i artikeln Urinvägsinfektion.

I det här kapitlet berättar du vilka symtom på XX som läsaren kan se eller känna själv. Symtomen kan listas i punktform om de är enkla. Du kan också skriva mer ingående om de olika symtomen om det behövs.

Dela gärna upp symtomen i tydliga och mindre tydliga. Frågor som kan besvaras i kapitlet är till exempel:

• Vilka är symtomen?
• Hur känns de?
• Hur ser de ut?
• Är det skillnad på symtom för barn och symtom för vuxna? Eller män och kvinnor?

Detta kapitel beskriver om, och i så fall när, läsaren ska söka vård om hen har eller tror att hen har XX. Om det är en mindre allvarlig åkomma som beskrivs, som kan bli hjälpt med egenvård, kan du flytta ned detta kapitel och låta det byta plats med egenvårdsråd. 

Texter som nyproduceras, alla symtomtexter och vissa sjukdomstexter behöver söka vård-granskas, se i årsplaneringen vad som gäller för din text.

Syftet med granskningen är att hänvisningarna ska stämma med vad telefonsjuksköterskorna säger om en invånare ringer, samt med närbesläktat innehåll på 1177.se.

Gör så här:

• Titta igenom fliken Söka vård-manual i Teamskanalen Innehållsjour.
• Anpassa din söka vård-info så gott du kan efter vad som står i manualen.
• Ladda upp texten för granskning. Pinga de tre söka vård-granskarna. Du kan göra det samtidigt som du pingar de ordinarie läsredaktörerna om hela texten ska läsas.

Söka vård-granskarna är Susanna Schultz, Martin Wohlin och Emma Frid från RGS.

Mer information om söka vård-proceduren hittar du i manualen på Teams.

Använd gärna tydliga punktlistor, om det går, för att berätta vad en läsare som har XX själv kan göra för att vårda och lindra XX.

Flytta kapitlet så att det kommer före Söka vård-kapitlet om egenvård är det som främst lindrar eller avhjälper XX. Se till exempel Hemorrojder.

I det här kapitlet beskriver du om det finns något som läsaren kan göra för att undvika eller minska risken för att få XX. Till exempel tvätta händerna ofta, äta mindre salt, använda kondom etcetera. Detta ska särskiljas från egenvårdsråden, men ibland går de ju ihop och då får du anpassa texten efter det.

Ibland kan det vara praktiskt att lägga denna del sist i kapitlet Vad kan jag göra själv?.

Om information om vaccination är motiverad kan du också besvara frågor om till exempel vem som bör vaccinera sig, och när. Länka vidare om det finns andra texter på 1177.se som berättar mer.

Om XX smittar lägger du till ett kapitel som beskriver hur smittspridningen sker. Ta också upp eventuellt vanliga missuppfattningar om hur XX smittar/inte smittar och berätta hur det egentligen ligger till. En del sjukdomar är bara lite smittsamma. Då kan du behöva omformulera kapitelrubriken. Se till exempel i texten Öroninflammation, där kapitlet heter Smittar öroninflammation?.

Om du bedömer att smittspridning inte behöver ett eget kapitel kan denna information i stället flytta in under kapitlet Mer om XX/Så fungerar XX. Eller uteslutas helt.

Tänk på ordvalet: ”smitta" kan vara stigmatiserande om det till exempel handlar om en könssjukdom. Då kan det vara bättre att skriva ”sprida” eller ”föra vidare”.

Detta kapitel beskriver vilka undersökningar och utredningar som kan behövas för att läkaren ska kunna ställa en diagnos. Lägg kapitlet efter behandlingskapitlet om du tycker att det passar bättre.

Länka om beskrivningen redan finns på 1177.se

Det räcker med en kort beskrivning och en länk om det finns en egen artikel om undersökningen.

Om inte undersökningarna finns beskrivna

Diskutera med övriga redaktörer och produktionsledaren om en undersökning inte har en egen artikel men kanske borde få det. Annars, gör ett kapitel med tydliga underrubriker som innehåller ordet undersökning eller liknande, till exempel Undersökning med YY, Undersökning via AA, Undersökning med GG. Svara på frågor som dessa:

• Hur gör läkaren för att ställa diagnosen? Finns det till exempel tecken på sjukdomen som bara läkare och vårdpersonal kan se/känna/höra etcetera. Det kan vara sådant som jag kanske inte själv upplever som symtom. Vilka är de symtomen i så fall och hur gör läkare eller vårdpersonalen för att hitta dem?
• Vilka undersökningar kan jag som patient få göra? Hur går de till? Det är viktigt att vara tydlig med vad undersökningen innebär och hur den går till. Det räcker till exempel inte med att skriva att jag lämnar ett vävnadsprov, utan du behöver förklara vad ett vävnadsprov är för något och hur det går till att lämna ett sådant. Här är det viktigt att komma ihåg patientperspektivet. Jag som patient är antagligen inte särskilt intresserad av hur tekniken fungerar utan snarare hur undersökningen kan kännas och hur jag mår efteråt.
• Vilka förberedelser behövs inför undersökningen? Kan jag äta och dricka innan undersökningen? Är det något annat jag behöver tänka på innan? Är det bra om jag har med mig en närstående?
• Hur känns undersökningen? Det är viktigt att beskriva hur jag som patient kan uppleva undersökningen. Gör det ont, och vad går det att göra åt det, i så fall? Känns det kallt? Kan det kännas obehagligt?
• Hur mår jag som patient efteråt? Kan jag gå hem direkt eller behöver jag stanna kvar en stund? Blir jag trött? Har jag ont? Kan jag äta direkt efteråt? Kan jag köra bil hem?
• Hur lång tid tar det innan jag som patient får svar på vad undersökningen eller utredningen visat? Även om det naturligtvis är svårt att ge något exakt svar kan du i alla fall ge en uppskattning.
• Är det något som skiljer för barn som gör undersökningen? Det kan till exempel gälla bedövning, om sådan behövs.

I det här kapitlet beskriver du vilken behandling som finns, om det inte räcker med egenvård.

Länka om behandlingen redan finns som artikel på 1177.se

Det räcker med en kort beskrivning och en länk om det redan finns en egen artikel om behandlingen.

Om behandlingen inte har en egen artikel

Diskutera med övriga redaktörer och produktionsledaren om en behandling inte har en egen artikel men kanske borde få det. Annars, gör ett kapitel med tydliga underrubriker som innehåller ordet behandling, till exempel Behandling med YY, Behandling med AA, Behandling med GG.

Frågor som kan behöva besvaras om själva behandlingen:

• Behöver jag opereras?
• Behöver jag läkemedel, och i sådana fall i vilken form? Tabletter? Sprutor? Behöver jag gå till sjukgymnast eller fysioterapeut/naprapat/kiropraktor? Finns det rekommendationer från FYSS? Här kan du också länka, om det finns motsvarande läkemedelsartikel. 
• Vad är syftet med behandlingen? Handlar det om att bota, lindra eller bromsa?
• Skiljer sig behandlingen åt mellan barn och vuxna? Kvinnor och män?
• Vilka behandlingsalternativ finns? Beskriv att läsaren (även barn) ska få reda på dessa och vara med om att besluta om vilken behandling som passar bäst.
• Hur går behandlingen till? Var genomförs behandlingen?
• Hur känns behandlingen? Gör den ont och vad kan jag eller vårdpersonalen göra åt det?
• Hur lång tid tar det innan behandlingen verkar? Hur lång är behandlingen?
• Behandlas jag bara en gång eller i omgångar?
• Kan jag få behandlingen hemma, på en vårdcentral eller krävs sjukhusvård?
• Behöver jag förbereda mig inför behandlingen? Kan jag äta och dricka innan?
• Är det något annat jag behöver tänka på innan? Är det bra om jag tar med mig en närstående?
• Kan jag få en ny medicinsk bedömning?

Frågor om eventuella biverkningar av behandlingen

• Vilka biverkningar kan läkemedel ge?
• Vilka komplikationer kan uppstå efter en operation?
• Hur kan biverkningar av behandlingen lindras?
• Kan det uppstå andra sjukdomar? Länka i så fall till den artikeln.

Här kan du läsa mer om vad vi menar med biverkning och komplikation.

Frågor om annat

Måste jag vara hemma från jobbet? Påverkas arbetsförmågan? Behöver jag vara sjukskriven? Ta upp detta i de texter där det är motiverat. När det gäller sjukdomar som för de flesta är mindre allvarliga, till exempel influensa eller magsjuka, behöver frågan om sjukskrivning inte tas upp (mer än möjligen i förbigående). Om det kan vara lite oklart, till exempel efter en mindre operation, kan det däremot vara bra att få veta om jag som patient kan gå direkt tillbaka till jobbet eller om jag bör vara hemma, jobba deltid etcetera.

Tänk inkluderande: Alla kanske inte arbetar: jag kan vara arbetslös, studera, vara ett barn eller en pensionär. 

Nämn också vad som går att göra om behandlingen inte hjälper. Finns det andra behandlingar? Exempel: Ibland blir aknen inte bättre trots att man kombinerar flera läkemedel… Då kan du få….

Vilken behandling finns om sjukdomen blir allvarligare eller kommer tillbaka?
Exempel 1: Om du får ett återfall kan behandlingen variera. Läkaren bedömer först om det är möjligt att operera bort den nya cancertumören. Det beror dels på hur stor den är och hur mycket den har spridit sig, dels på vilka risker det finns med en ny operation.
Exempel 2: Ibland är cytostatikabehandling det bästa alternativet. Även om det inte går att ta bort sjukdomen kan cytostatikan få cancertumören att krympa eller växa långsammare. Det gör att du mår bättre och kan leva längre med sjukdomen.

Behövs hjälpmedel? Beskriv att jag som patient ska få information om vad som finns och hur jag får det.

Patientlagen

Gör det klart för mig som patient att jag ska förstå vad behandlingen innebär, oavsett språktillhörighet, och har rätt att få reda på vem jag ska kontakta för att få provsvar eller hjälp om jag mår sämre. Läs mer i artikeln Information om patientlagen för redaktörer.

Fast vårdkontakt

Berätta kort att jag som patient har rätt till en fast vårdkontakt om jag har kontakt med många olika personer inom vården. Länka till artikeln Fast vårdkontakt.

Det här kapitlet är tänkt att ge en fördjupande förklaring till XX. Du kan dela upp innehållet i flera kapitel om det blir långt. Skriv gärna innehållsrika rubriker. Ta bara med sådant som är intressant för läsarna, stryk sådant som endast är intressant för läkare och vårdpersonal. Fördjupa dig inte i symtomen här eftersom de förklaras i ett eget kapitel. Svara på frågor som till exempel:

• Vad är XX? Gör kortfattad beskrivning av XX. Om det är viktigt kan du översiktligt nämna om XX smittar, även om du då förmodligen också har gjort ett eget kapitel om detta högre upp. 
  Exempel 1: Gonorré är en könssjukdom/Influensa är en smittsam virussjukdom /Bröstcancer innebär att man har fått en eller flera cancertumörer i bröstet
  Exempel 2: XX är en muskelsjukdom som….
• Vad händer i kroppen när man får XX? I vissa fall kan det vara lättare för läsaren att förstå om du först förklarar hur den friska kroppen fungerar innan du berättar vad som händer när en person får XX. Det kan till exempel vara bra att förklara hur insulin produceras i den friska kroppen för att sen förklara vad som händer vid diabetes.
• Finns det olika former, typer eller stadier av XX? Beskriv dem i så fall översiktligt och vad som skiljer dem åt.
• Är XX allvarligt, och i sådana fall på vilket sätt?
  Exempel: Klamydia kan leda till att du blir steril.
• Hur vanligt är XX? När är XX vanligast?
  Exempel 1: Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen. Varje år får XX personer i Sverige sjukdomen.
  Exempel 2: Klamydia har blivit vanligare de senaste åren.
  Exempel 3: Influensa kommer varje år på vinterhalvåret.
• Vad beror XX på? På virus? Är det ärftligt? Är det medfött? Eller beror det på yttre faktorer, hormoner, strålning, genetiska förändringar etcetera. Förklara mekanismerna bakom XX, men undvik ett för invecklat medicinskt resonemang. 
• Är det några personer som behöver ta vidta särskilda åtgärder i samband med XX?
  Exempel:
  Du bör vaccinera dig om något av följande stämmer in på dig:
  • du är 65 år eller äldre
  • du har en hjärt- eller lungsjukdom
  • (...)

Att få ett besked om en svår, kronisk eller kanske dödlig sjukdom är för de flesta en stor chock. Därför får det ett eget kapitel i de fall där det är motiverat. Var empatisk men kom ihåg att människor kan reagera på olika sätt på ett sjukdomsbesked. Återanvänd gärna formuleringar som redan finns på sajten, till exempel i sjukdomstexterna om cancer, om det passar. Behöver du skriva själv, tänk på att svara på frågor som:

• Hur kan jag som patient reagera på ett sjukdomsbesked? Här är tilltalet extra viktigt.
  Exempel: Man kan reagera på många olika sätt på ett cancerbesked. Ofta behöver man gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.
• Vad finns det för stöd och hjälp efter ett sjukdomsbesked? Finns det till exempel kristeam, kuratorer, patientföreningar som man kan vända sig till?

Kan läsarna ha nytta av en lista med frågor till läkaren?

Läsaren har nästan alltid en mängd frågor efter att ha fått ett sjukdomsbesked. Eller så kan läsaren tvärtom känna sig helt tom och förtränga viktiga frågor. Här kan det vara bra att hjälpa den som har fått ett sjukdomsbesked genom att till exempel ge en lista på frågor som kan vara bra att ställa till läkaren. De flesta undrar över sådant som överlevnad, behandling, återfall och smärtor, liksom över hur familjeliv och samliv kommer att påverkas.

Tänk också på att du har möjlighet att göra ett helt kapitel av Frågor och svar.

Det här kapitlet beskriver komplikationer och sjukdomar som är en följd av XX. Svara på frågor som dessa:

• Hur kommer det att gå?
• Blir jag frisk? Eller kan sjukdomen komma tillbaka?
• Medför XX ökad risk för andra sjukdomar/besvär – följdsjukdomar? I så fall vilka och varför? Kan jag göra något för att minska risken?

Om det finns texter på 1177.se om följdsjukdomen/komplikationen räcker det att beskriva den och dess symtom kortfattat här och länka vidare till texten om följdsjukdomen/komplikationen.

Exempel: En influensa kan ibland fortsätta med en bakterieinfektion som till exempel bihåleinflammation, öroninflammation eller lunginflammation.

Ibland är komplikation något som är en direkt, och kanske övergående, följd av en behandling, till exempel en blödning vid en operation. Då beskriver du komplikationen i behandlingskapitlet.

Här kan du läsa mer om hur vi använder orden biverkning, följdsjukdom och komplikation.

Ibland kan komplikationer och följdsjukdomar flyta ihop med kapitlet Att leva med XX / Hur påverkas livet av XX?. Då kan du hoppa över det här kapitlet. Ibland kanske vi inte behöver understryka komplikationer och följdsjukdomar så mycket. Det kan vara ett annat skäl till att låta informationen gå in under Att leva med XX / Hur påverkas livet av XX? eller att ge det här kapitlet en annan rubrik, till exempel Efter behandlingen.

Detta kapitel beskriver vad som kan vara viktigt att tänka på i samband med en graviditet om läsaren har eller har haft XX. Svara på frågor som dessa:

• Påverkar XX möjligheten att bli gravid?
• Finns det någon risk med att bli gravid när jag har XX?
• Behöver jag tänka på något om jag har/har haft XX och planerar att bli gravid? Krävs det till exempel några särskilda undersökningar eller behandlingar? Om jag har läkemedelsbehandling, behöver den förändras?
• Påverkar XX själva graviditeten och/eller förlossningen? På vilket sätt? Måste jag följa några särskilda riktlinjer?
• Om jag är gravid och har XX, bör jag gå på specialistmödravårdcentral?
• Kan jag amma när jag har XX?
• Påverkar XX amningen på något sätt? Hur?
• Får jag något läkemedel som påverkar amningen? Måste jag följa några särskilda riktlinjer?

Detta kapitel beskriver hur det kan vara att leva med, eller efter, en svår sjukdom eller skada. Kapitlet behövs bara om XX är en allvarlig/kronisk sjukdom som påverkar livet under en längre tid alternativt resten av livet, som MS, diabetes och stroke etcetera. Empati är förstås viktigt i detta kapitel eftersom det ofta handlar om svåra sjukdomar och skador. Svara på frågor som dessa:

• Hur kan XX påverka vardagen? På vilket sätt kan XX påverka vardagen i större eller mindre utsträckning? Finns det någonting jag som har eller har haft XX kan göra för att underlätta vardagen? 
  Exempel: Personer som har fått en stroke upplever ofta sig själva och sin omvärld på ett nytt sätt. Förmågan att röra sig och kommunicera kan ha påverkats och det kan till en början vara svårt att hantera förändringarna.
• Märks det att jag har XX? Syns det, till exempel?
• Vad kommer jag att kunna göra och inte göra? Kommer jag att kunna fortsätta arbeta, idrotta, resa etcetera? Vad finns det för hjälpmedel för att kunna fortsätta leva ungefär som jag gjorde innan jag fick XX?
• Hur kan XX utvecklas över tid?
  Exempel: MS är vanligtvis en sjukdom man lever med i många decennier. När man har haft sitt första skov går det inte att säkert förutsäga när nästa period av besvär kommer.
• Behöver jag gå på regelbundna läkarbesök och i så fall hur ofta?
• Finns det några hjälpmedel eller annat stöd som kan underlätta vardagen som jag kan få? Exempel: Yngre personer kan efter en stroke få en personlig assistent för att klara sina vardagliga sysslor.
• Finns det kuratorer, stödföreningar, patientföreningareller andra sätt att komma i kontakt med personer i samma situation? Kolla med medicinskt ansvarig innan du länkar till en ny förening.

Även en närstående kan påverkas starkt av ett besked om en allvarlig sjukdom. Detta kapitel beskriver hur det kan vara att leva med, eller vara närstående till någon som har XX. Kapitlet läggs endast till i de fall där det är motiverat, det vill säga när det handlar om en allvarlig/kronisk sjukdom som påverkar livet under en längre tid alternativt resten av livet.

Empati är förstås viktigt i detta kapitel eftersom det ofta handlar om svåra sjukdomar. Återanvänd gärna formuleringar som redan finns på sajten, till exempel i texterna om cancer, om det passar. Behöver du skriva själv, tänk på att svara på frågor som:

• Hur kan XX påverka vardagen för mig som är närstående?
• Finns det någonting jag kan göra för att underlätta vardagen? Exempel: När ett barn får diabetes ställer det krav på hela familjen... För ett litet barn med diabetes måste du som är vårdnadshavare varje dag planera så att det finns mat och insulin där barnet vistas.
• Vad kan jag göra som närstående? Hjälpa till att vårda/rehabilitera? På vilket sätt?
• Kan jag som närstående stötta på något annat sätt? Hur då?
• Vilket stöd och vilken hjälp kan jag som närstående få? Kurator? Psykolog? Kan jag få hjälp från sjukvården? Från kommunen? Länka och hjälp läsare

I de flesta texter på 1177 ska det finnas information om bestämmelserna i patientlagen. Här kan det passa att lägga den informationen. Läs mer här.

Ibland kan även andra kapitel behövas än de som finns med i den artikelstruktur som beskrivits här. Exempel på ämnen som kan tas upp i sådana kapitel kan vara

• XX och ärftlighet
• Är du ung och har XX?
• Barn och XX (och om det skiljer sig åt mellan olika åldrar, definiera gärna åldrarna så konkret som möjligt, till exempel 1-6 år)
• Frågor och svar om XX
• Litteraturtips.

Granskare, och eventuell extern manusförfattare, presenteras med namn, titel, akademisk titel (om professor), specialisering, arbetsplats, ort. Gör titlarna enkla för läsare som inte är insatta i medicinsk terminologi och titlar. Skriv till exempel:

• narkosläkare i stället för specialist i anestesiologi
• förlossningsläkare i stället för specialist i obstetrik
• gynekolog i stället för specialist i gynekologi
• specialist i magsjukdomar och tarmsjukdomar i stället för specialist i medicinsk gastroenterologi och hepatologi

 PTS Vägledning för webbutveckling, hänvisar till följande två referenser: 

Webbredaktörens ABC av Fredrick Wackå som skriver:
”Dela in texten i många stycken. Använd mellanrubriker, listor och andra sätt att underlätta för läsaren att överblicka din text.”  Och: ”Om brödtexten har mer än 4-5 stycken ska du formulera mellanrubriker.”

Internetstiftelsens Att skriva för webben där det står:
”Mellanrubriken ska lyfta fram viktig information som underlättar skumläsning och fungerar som en vägvisare för läsaren.”

”Sätt in mellanrubriker där de fyller en funktion och inte bara för att det ”verkar vara lämpligt med en mellanrubrik”. De är inte utsmyckning utan punkter som ska fånga in läsaren och lyfta fram information. Har du en lång text där du inte hittar någonting som förtjänar att lyftas fram i en mellanrubrik är det bättre att korta ner texten än att försöka hitta på en passande mellanrubrik. Förhoppningsvis står det inte bara något intressant i själva mellanrubriken, den fungerar även som en vägvisare. Läsarna räknar med att om de läser vidare under mellanrubriken så hittar de fler upplysningar om samma ämne som mellanrubriken handlar om.

Detta innebär att mellanrubrikerna ska vara väl placerade. Lägg dem just före det ställe i texten där man hittar mer information om samma sak, och ingen annanstans. Det här är extra viktigt på webben eftersom många bara skummar texten och om det som lockade dem att läsa inte finns där kommer de förmodligen att hoppa över det stycket eller kanske hela artikeln.

Mellanrubriker kan du skriva utan att behöva ändra texten i övrigt. En mellanrubrik bör innehålla en upplysning, inte en fråga. Många läser bara mellanrubrikerna och du bör se till att även de får veta något.”