Undersökning och behandling med titthålsteknik

Laparoskopi

Med titthålsteknik kan du bli undersökt eller opererad inuti magen, utan att kirurgen behöver öppna upp den. Kirurgen arbetar i stället med titthålsinstrument genom små hål i magen. Du är sövd under tiden. Oftast kan du åka hem samma dag.

Titthålsundersökning och titthålsoperation är andra ord som används för den här typen av ingrepp. Laparoskopi är ett annat ord för titthålsteknik.

När används titthålsteknik?

Titthålsteknik används för att undersöka eller operera olika organ i magen och i underlivet.

Här är några exempel på besvär i organen:

Titthålsteknik kan också användas för sterilisering.

Knäna, fotlederna, axlarna och handlederna kan också undersökas och opereras med titthålsteknik. Det heter då artroskopi.

Du blir bättre snabbare

Du får mindre sår när du undersöks eller opereras med titthålsteknik, jämfört med operationer där kirurgen behöver öppna upp magen. Det finns flera fördelar med mindre operationssår:

  • Såren läker snabbare.
  • Såren gör mindre ont.
  • Ärren efter såren blir mindre.
  • Du kan återgå snabbare till din vardag.

Ibland kan du behöva bli opererad med så kallad robotassisterad titthålskirurgi. Titthålsinstrumenten styrs då av kirurgen med hjälp av mekaniska armar.

Förberedelser

Du är sövd under tiden du undersöks eller opereras. Du behöver därför fasta före ingreppet. Det betyder att du inte får äta eller dricka. Läs mer om att bli sövd och vad du behöver tänka på när du ska bli det.

Du behöver tvätta dig med en speciell tvål kvällen före och på samma dag som du ska undersökas eller opereras. Du kan köpa tvålen på ett apotek.

Du får information från mottagningen om vad du ska göra, bland annat hur du tvättar dig med tvålen.

Inför undersökningen eller operationen är det viktigt att berätta om du har någon sjukdom eller om du använder läkemedel.

Möjligt att undersökas och opereras om du har mens

Vid mens går det att undersökas och opereras med tillhålsteknik.

Så går det till

Du är sövd under hela undersökningen eller operationen. Du känner ingenting av det som kirurgen gör.

Kirurgen arbetar genom små hål i magen

Kirurgen skär ett litet hål i magen. Hålet är cirka en centimeter i diameter.

Genom hålet fyller kirurgen magen med gasen koldioxid. Koldioxiden blåser upp magen och gör att det blir lättare för kirurgen att se organen och att arbeta.

När magen är utspänd för kirurgen in titthålsinstrumentet genom hålet. Det finns en liten videokamera längst fram på titthålsinstrumentet. Videokameran överför bilder på organen till en bildskärm där kirurgen kan se de olika organen.

Oftast är det redan bestämt innan att du ska opereras. Ibland behöver du genomgå en undersökning med titthålsteknik innan kirurgen kan bestämma om operation behövs eller inte.

Kirurgen använder fler instrument om du ska opereras. Då skär kirurgen fler små hål och för in instrumenten.

När kirurgen är färdig drar hen ut det eller de instrument som har använts och magen töms på koldioxid. De hål som har gjorts sys ihop, oftast med en tråd som försvinner av sig själv.

Så mår du efteråt

Du får vakna på en uppvakningsavdelning efteråt.

Oftast kan du lämna sjukhuset samma dag.

Du får information från sjukhuset och råd innan lämnar sjukhuset. Det kan till exempel handla om hur du ska röra dig och vad du kan göra om du har ont.

Du kan få ont i axlarna

Koldioxiden gör att det blir ett ökat tryck i magen. Det kan ibland göra att du får ont i axlarna. Det är inte skadligt och går oftast över inom några timmar.

Såren kan göra ont

Du kan ha ont i området där du har opererats. Då får du läkemedel på sjukhuset.

När du kommer hem kan du använda smärtstillande läkemedel.  Några exempel är läkemedel som innehåller paracetamol och antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel, NSAID. En del av dessa läkemedel kan användas av både barn och vuxna, men inte alla.

Du kan fråga på ett apotek vilka läkemedel som finns och hur de fungerar.

Här kan du läsa om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig.

Ta hand om såren

En sjuksköterska berättar för dig om såren har stygn som ska tas bort eller om stygnen försvinner av sig själv. Hen berättar också hur du ska ta hand om såren.

Förbanden på operationssåren ska bytas efter cirka fem dagar. Du kan få hjälp att göra det på en vårdcentral. De nya förbanden ska vara kvar i cirka fem dagar till. Efter det behöver du inte ha förband.

Det går bra att duscha med förbanden eftersom de är vattentäta. Men du ska undvika att bada de första två veckorna efter ingreppet.

texten om operationssår kan du läsa mer om hur du tar hand om såren.

Du kan få förstoppning

Det är vanligt att bli förstoppad de första dagarna efteråt. Då är det bra att göra följande för att få igång tarmarna:

  • Drick mer vätska.
  • Ät fiberrik mat.
  • Rör på dig på ett sätt som är möjligt för dig.

Läs mer om vad du kan göra för att inte få förstoppning.

Kontakta mottagningen där du opererades om du fortsätter att ha förstoppning och magen svullnar upp.

Undvik att lyfta tungt

Du bör undvika att lyfta tungt den första månaden efteråt. Det är för att såren och musklerna i magen läker bättre då. Vad som är tungt kan vara olika för olika personer, men det ska inte göra ont i såren när du lyfter.

Du kan behöva bli sjukskriven om du har ett arbete där du lyfter tungt. Prata då med din läkare.

Komplikationer

Ibland kan kirurgen behöva öppna upp magen, trots att hen har börjat operera med titthålsteknik. Det kan till exempel vara om hen har svårt att komma åt organet eller organen med titthålsinstrumenten. Du får stanna kvar några dagar på sjukhuset om du har opererats så.

Det finns alltid en risk att få en infektion i magen eller i operationssåren. Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får feber eller frossa inom fyra dagar efteråt. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få tolkhjälp om du till exempel har en hörselnedsättning.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.

Till toppen av sidan