TITTHÅLSUNDERSÖKNINGAR - SKOPIER

Undersökning och behandling av gallvägarna – ERCP

Med ERCP kan läkaren undersöka och behandla gallvägarna och bukspottkörteln. ERCP är en form av röntgen och görs med hjälp av en böjlig slang, ett endoskop. Endoskopet leds genom munnen och ner till tarmen. ERCP används bland annat för att undersöka och behandla gallsten.

När används ERCP?

ERCP är en röntgenundersökning som kan användas för att se om du har något av följande:

Endoskopet som används har en kameralins längst fram. Genom endoskopet kan läkaren se organen på en bildskärm.

Med endoskopet kan läkaren spruta in kontrastmedel i gallgångarna och i gångarna i bukspottkörteln. Kontrastmedel gör att gångarna syns tydligt på röntgenbilder.

Stråldosen som används vid ERCP är inte speciellt hög, jämfört med andra röntgenundersökningar.

Förkortningen ERCP står för det engelska namnet endoscopic retrograde cholangio-pancrearticography.

Förberedelser

För att undersökas med ERCP behövs en remiss. Det är viktigt att du berättar följande för läkaren som skickar remissen:

  • Om du är gravid.
  • Om du använder läkemedel, och då vilka läkemedel.
  • Om du är allergisk mot kontrastmedel.

Inte äta inför undersökningen

Magsäcken måste vara tom för att endoskopet ska kunna föras igenom den. Du får därför inte äta mat minst sex timmar före undersökningen, men du kan dricka vatten fram till någon timme innan.

I kallelsen finns det mer information om hur länge du ska låta bli att äta. Du kan också få informationen från personalen på mottagningen där du ska undersökas.

Så går undersökningen till

Anatomisk bild ett endoskop i matstrupen och magsäcken.
Endoskopet förs genom matstrupen (1) och magsäcken (2), ner till tolvfingertarmen (3).

Undersökningen görs oftast på sjukhus.

Du får lugnande medel eller narkos

Det är vanligast att vara sövd med narkos under en undersökning, men du kan också bara få lugnande medel. Narkos används alltid om du både ska undersökas och behandlas.

Du får det lugnande medlet direkt i blodet med en spruta en stund före själva undersökningen. Sedan får du lokalbedövning i halsen och efter ett tag får du mer lugnande läkemedel.

Sövs du med narkos har du en narkossjuksköterska bredvid dig under hela undersökningen och behandlingen. Narkossjuksköterskan övervakar dig så att narkosmedlet doseras rätt.

 

Läkaren för ner endoskopet

Du får ligga på mage på en brits när du undersöks. Läkaren för ner endoskopet när bedövningen har börjat verka i halsen eller efter  att du har sövts med narkos. Endoskopet förs ner genom munnen och ner i matstrupen, genom magsäcken och ner till tolvfingertarmen.

Du behöver hjälpa till och svälja om du är vaken. Det är för att endoskopet ska hamna rätt. Det kan kännas obehagligt men när endoskopet är på plats minskar oftast besvären.

Läkaren ser bilder på bildskärm

Genom endoskopet för läkaren in en tunn slang in i gallgången. Genom slangen sprutar läkaren in kontrastmedel i gångarna. Endoskopet för över bilder på slemhinnan i tarmen till en bildskärm. Läkaren kan då hitta och undersöka gallgångens och bukspottskörtelsgångens gemensamma mynning till tolvfingertarmen.

ERCP kan användas för behandling

Läkaren kan också behandla genom endoskopet. Oftast sker det i samband med en undersökning när läkaren kan ställa en diagnos direkt.

Undersökningen kan till exempel visa att du har sten i gallgången som läkaren då kan ta bort under samma ERCP-undersökning. Läkaren kan göra gallgångens öppning till i tarmen större och lägga ett tunt rör om du har en trång del i gallgången. Stenen får då större utrymme och kan passera ut i tarmen av sig själv. Röret kallas för stent.

Undersökning och behandling med ERCP brukar ta mellan 15 och 30 minuter, men kan ibland ta upp till en och en halv timme.

Så mår du efteråt

Du kan känna ett obehag i halsen och må illa i några timmar efter undersökningen. Du kan dricka igen när bedövningen i halsen har släppt, men du bör vänta med att äta fast mat tills dagen därpå. Klar buljongsoppa går bra att dricka. Bedövningen släpper efter cirka fyra timmar.

Du kan få stanna kvar på sjukhuset

Du kan få åka hem samma dag om du bara har undersökts.

Har du fått behandling i samband med undersökningen kan du få stanna kvar på sjukhuset över natten. Du behöver inte bli sjukskriven för undersökning och behandling med ERCP.

Du ska få information innan du åker hem

Du ska få följande information innan du åker hem:

  • Vad undersökningen visade.
  • Vad som har gjorts.
  • Vilken vård du ska få när du har skrivits ut från sjukhuset.
  • Om du behöver gå på fler kontroller och vilka de är.

Det är bra om du har en närstående med dig eftersom du kan vara påverkad av läkemedel och ha svårt att komma ihåg vad vårdpersonalen har sagt. Du kan också be att få informationen utskriven.

Du kommer att få information från läkaren som skickade remissen om hur undersökningen gått och vad som händer framöver. Kontakta den läkare eller mottagning som skrev remissen om du inte har fått en återbesökstid.

Biverkningar och komplikationer

Bukspottkörteln kan ha blivit retad vid en undersökning och behandling med ERCP. Du kan då få en lätt obehagskänsla i magen, men det brukar snabbt gå över. Ofta går det över redan till nästa dag.

Inflammation i bukspottkörteln

Ibland kan bukspottkörteln bli inflammerad av kontrastmedlet. Det märker du genom att du får ont i magen och att du känner dig sjuk. Då måste du till en akutmottagning. Undvik att äta och dricka tills sjukvårdspersonalen vet vad som har hänt.

Risken för allvarliga komplikationer ökar om du har fått behandling i samband med undersökningen. Ett exempel på komplikation är svår inflammation i bukspottkörteln.

Du kan också ha fått hål på tarmen, vilket kan leda till större blödningar eller infektioner.

Sök vård direkt

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har kommit hem och får något av följande symtom:

  • ont i magen
  • feber
  • illamående
  • kräkningar.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Det är viktigt att du berättar att du genomgått en ERCP-undersökning.

Stockholms län

Fråga om råd

Vill du ha råd via telefon, ring telefonnummer 1177. Du kan ringa dygnet runt.

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Viktigt att förstå

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan