Bildundersökningar och röntgen

Datortomografi

Datortomografi är en särskild form av röntgen som skapar mycket detaljerade bilder av kroppens organ. På så sätt kan läkaren lättare upptäcka sjukdomar och skador i exempelvis huvudet, bröstkorgen eller magen. För att få tydligare bilder används ofta kontrastmedel som du dricker eller får med spruta.

Datortomografi gör inte ont och hela undersökningen brukar ta högst 20 minuter. 

Förberedelser

Du kan behöva dricka ett så kallat kontrastmedel en till två timmar före undersökningen om till exempel hela magen ska undersökas. Kontrastmedel innehåller ett ämne som gör att de organ som ska undersökas syns tydligare. Det framgår på kallelsen om du behöver komma till röntgenavdelningen en tid innan undersökningen för att dricka kontrastmedel.

Kontrastmedlet är vanligtvis smaklöst. Det går att smaksätta kontrastmedlet med saft, till exempel om barn ska dricka det.

Vid en del undersökningar kan tarmen behöva tömmas på innehåll. Det vanligaste sättet att få ut tarmens innehåll är att dricka en saltbalanserad vätska som du får av läkaren eller köper på apotek. Vätskan gör att magen sätts igång och du får diarré inom några timmar. Du kan även få ett läkemedel för att minska tarmrörelserna. På så sätt blir det mindre störningar på bilderna. Läkemedlet gör att du kan bli torr i munnen och få dimsyn under några timmar. 

Ibland behövs kontrastmedel i blodet

När du ska genomgå vissa undersökningar med datortomografi behöver du få ett kontrastmedel i blodet. Röntgensjuksköterskan sätter då en liten tunn plastslang som kallas venkateter i ett blodkärl i armvecket eller på handen. Venkatetern sätts fast med hjälp av en nål, som sedan tas bort. I andra änden av slangen sitter en kontrastspruta som med jämn hastighet sprutar in kontrastmedlet i blodkärlet.

Barn kan få en bedövningssalva på huden för att inte nålsticket ska göra ont. En sjuksköterska stryker på salvan cirka en timme före sticket. Det finns också bedövningsplåster som kan sättas på hemma för att spara tid på sjukhuset.

Bra att tänka på när barn ska undersökas är att inte klä barnet i kläder med metallknappar. Metallen kan göra att bilderna får störningar.

Viktigt om du använder metformin

Du kan behöva avbryta medicineringen samma dag som undersökningen om du använder läkemedel som innehåller ämnet metformin. Orsaken är att det finns en liten risk att kroppens balans av mjölksyra rubbas av kontrastmedlet om du har nedsatt njurfunktion. Då kan du få mjölksyraförgiftning, så kallad laktatacidos.

Prata med din läkare om när du kan börja ta läkemedlet igen och om blodsockerhalten behöver kontrolleras extra noga. Vanligtvis får du lämna ett blodprov efter två till tre dygn för att för att ta reda på hur dina njurar fungerar. När provsvaret är klart får du börja med läkemedlet igen.

Viktigt om du har allergi

Berätta för den läkare som beställer undersökningen om du vet att du är allergisk mot kontrastmedel. Läkaren skriver då på remissen att du inte tål kontrastmedel. Röntgenläkaren beslutar sedan hur undersökningen ska kunna utföras.

Ibland görs undersökningen då utan kontrastmedel om du är allergisk mot det. Andra gånger bedömer röntgenläkaren att det är nödvändigt med kontrastmedel. Då får du kortison något dygn innan undersökningen för att undvika att du får en allergisk reaktion. Ibland kan undersökningen i stället göras med ultraljud eller magnetkamera med lika bra resultat.

Viktigt om du har en njursjukdom

Kontrastmedel kan göra att dina njurar fungerar ännu sämre om du har en sjukdom som kraftigt har påverkat dem. Därför är det bra att undvika att få kontrastmedel i blodet om du har en sådan njursjukdom. Ibland måste du ändå få kontrastmedel för att läkaren ska kunna ställa diagnos. Då blir du undersökt med så lite kontrastmedel som möjligt.

Stockholms län

Fråga om råd

Vill du ha råd via telefon, ring telefonnummer 1177. Du kan ringa dygnet runt.

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Hur går undersökningen till?

Datortomograf.

När du ska undersökas får du ligga på en brits som förs genom den ringformade öppningen på datortomografen. Britsen är höjbar och sänkbar och kan även röras i längdriktningen.

Under själva bildtagningen är du ensam i rummet. Barn som ska undersökas kan ta med sig gosedjur och nappar in i själva datortomografen.

Röntgensjuksköterskan sätter igång datortomografen och går sedan in i ett kontrollrum. Du får ligga på en brits som sakta förs in i apparaten i en jämn rörelse.

Röntgensjuksköterskan sitter vid ett kontrollbord i rummet utanför, men ser på genom ett fönster. Genom mikrofon och högtalare har ni ljudkontakt med varandra. Ibland finns också kameraövervakning.

När undersökningen pågår roterar ett röntgenrör inuti datortomografen runt kroppen samtidigt som britsen skjuts genom ringen. Det hörs ett svag brummande från apparaten.

När du ska få huvudet undersökt med datortomografi ligger du på rygg med stöd för huvudet och nacken och med armarna neråt. Du ligger på rygg med armarna ovanför huvudet om du ska få bröstkorgen och magen undersökt. 

Du ska inte svälja under själva bildtagningen om mun och hals ska undersökas. Du får instruktioner om detta av röntgensjuksköterskan.

Viktigt att ligga helt stilla

Det är viktigt att du ligger helt stilla under bildtagningen. Annars kan bilderna bli oskarpa och delar av undersökningen kan behöva göras om. Undersökningarna är mycket snabba och du behöver därför endast ligga stilla i några sekunder.

Små barn och oroliga vuxna kan ibland bli sövda, men oftast behövs det inte då undersökningen är över på några sekunder. Det är bra om små barn är mätta och trötta vid undersökningen eftersom det då blir lättare för dem att ligga stilla.

Ibland görs flera bildtagningar under samma undersökning

En datortomografi tar med förberedelser oftast mellan fem och tjugo minuter beroende på vad som ska undersökas. Själva bildtagningen tar däremot inte mer än högst 15 till 20 sekunder. 

Du kan ibland behöva undersökas igen med kontrastmedel i blodet om du har undersökts en gång utan kontrastmedel. Det kan vara nödvändigt om läkaren behöver undersöka något närmare för att kunna att göra en säkrare bedömning.

Det kan ibland behövas ytterligare en undersökning tio till trettio minuter efter att kontrastmedlet har sprutats in i blodet om dina urinvägar ska undersökas.

Ibland krävs särskild andningsteknik

Du måste hålla andan en kort stund under själva bildtagningen vid de flesta undersökningarna. Röntgensjuksköterskan går igenom andningstekniken innan undersökningen. Vid vissa undersökningar håller du andan efter att ha andats in, vid andra efter att ha andats ut. Du kan också behöva hålla andan utan att först andas in eller ut. Du får instruktioner om när du ska hålla andan och när du inte ska hålla andan av en inspelad röst i högtalarna.

Öppen apparat minskar risken att känna sig instängd

Datortomografen är en apparat som är öppen åt båda håll. Därför känner sig väldigt få personer instängda när de ligger på britsen.

Det är troligt att du kommer att uppleva en snabbt övergående värmekänsla från huvudet och ner till tårna om du får kontrastmedel i blodkärlen. Du kan också bli kissnödig och få metallsmak i munnen.

Barn och ibland även vuxna kan känna obehag av att ligga ensamma i datortomografen. Närstående kan då vara med inne i undersökningsrummet. De får i så fall ta på sig speciella blyförkläden för att inte utsättas för röntgenstrålning i onödan.

Hur mår jag efteråt?

Du mår som vanligt efter undersökningen och får oftast lämna sjukhuset direkt. Kör inte bil eller något annat fordon under resten av dygnet om du har fått lugnande eller avslappnande läkemedel. Detsamma gäller om du har fått ett läkemedel som påverkar ögonen. Därför kan det vara bra att ha någon med dig.  

Du behöver dricka rikligt med vatten under det första dygnet efter undersökningen om du har fått kontrastmedel i blodet. Det beror på att medlet utsöndras genom njurarna och lämnar kroppen med urinen.

En del kan få så kallade sena allergiska reaktioner, ofta i form av utslag på kroppen. Hör av dig till den röntgenavdelning du har besökt om du får en allergisk reaktion. Det är viktigt för röntgenavdelningen att känna till den reaktion du har fått om det skulle bli aktuellt för dig att få kontrastmedel vid något annat tillfälle. 

När får jag svar?

Svaret på datortomografin går till den läkare som beställde undersökningen. Du kan sedan vanligtvis läsa svaret i din journal på nätet. Du kan också få veta resultatet vid ett läkarbesök, per post eller per telefon. När du får remissen kan du komma överens med läkaren om på vilket sätt du ska få svaret.

Det varierar hur lång tid det tar från det att du genomgått undersökningen till det att du får svar. En röntgenläkare granskar resultatet så snart som möjligt om du har undersökts akut. Då får du vanligtvis svaret via läkaren som skickade remissen i samband med det akuta läkarbesöket. Kontakta den läkare som skickade dig till undersökningen om du har frågor angående svaret.

Hur mycket strålning får jag?

Vid en undersökning med en datortomograf används röntgenstrålar, som är en typ av joniserande strålning. Stråldosen anpassas för att bli så låg som möjligt. En undersökning med datortomografi ger ungefär lika mycket strålning som du under ett år får från naturliga strålkällor i Sverige.

Berätta alltid om du är gravid

Det är mycket viktigt att du berättar om du är gravid innan du ska genomgå någon typ av röntgenundersökning. Då kan undersökningen anpassas så att fostret får en så liten stråldos som möjligt. Du kan också i vissa fall i stället bli undersökt med ultraljud. Ibland kan läkaren i samråd med dig bestämma att undersökningen får vänta till efter förlossningen.

Vad innebär datortomografi?

Med datortomografi kan hjärtat och dess kranskärl undersökas. Dessutom kan också hjärnans, lungornas och benens blodkärl studeras i detalj. Datortomografen kan också skapa tredimensionella modeller av kroppsdelar som till exempel tjocktarmen. Datortomografi av tjocktarmen kan därför ersätta eller komplettera de andra metoderna som används för att undersöka tjocktarmen.

Vid vanlig röntgenundersökning sänds en röntgenstråle i en riktning genom kroppen. Vid datortomografi passerar ett stort antal röntgenstrålar ett skikt av kroppen från flera olika håll. Röntgenstrålarna är avskärmade till millimetertunna strålknippen som tas upp av så kallade detektorer på motsatta sidan röntgenröret.

Till skillnad från vanliga röntgenbilder som kan liknas vid skuggbilder visar bilderna från en datortomografi uppbyggnaden av vävnader. I till exempel hjärnan kan den grå och vita substansen särskiljas. Dessutom syns hålrum och andra strukturer på bilderna.

Tekniken kallas också för skiktröntgen eller DT. Ibland används den engelska förkortningen CT, som står för computed tomography.

Metoden är under ständig utveckling

Datortomografi är en undersökningsmetod under snabb och ständig utveckling. Metoden som används idag kallas spiraldatortomografi och innebär att det går att ta flera datorsnitt av kroppen samtidigt. Det gör att undersökningen går fort och kan i de allra flesta fall genomföras medan den som ska undersökas håller andan en gång.  

Varför blir jag undersökt?

Datortomografi är ett bra sätt för läkaren att snabbt och detaljrikt kartlägga eller fastställa olika sjukdomar och skador. Ultraljud, magnetkamera och datortomografi kompletterar i vissa fall varandra. Därför kan flera av dessa metoder användas i en undersökning.

Exempel på olika undersökningar

En datortomografiundersökning kan behövas vid en mängd olika tillstånd, till exempel de här:

  • Undersökning av huvudet vid stroke, hjärntumörer, infektioner i hjärnan eller i bihålorna och skallskador.
  • Undersökning av halsen och bröstkorgen vid misstänkt blodpropp i lungorna, tumörer, infektioner, kroniska lungsjukdomar, vätska i lungsäcken och vid skador efter olycksfall.
  • Undersökning av magen vid misstänkt tumör i levern, bukspottkörteln, njurarna, urinblåsan och lymfkörtlarna, misstänkt infektion i magen, tarmvred, bråck på kroppspulsådern, njurstenar, leversjukdomar samt skador efter till exempel en bilolycka.
  • Undersökning av skelettet och mjukdelarna vid tumörer, infektioner, komplicerade skelettskador och diskbråck.

Med hjälp av bilderna kan läkaren utesluta farliga tillstånd och sjukdomar. Hen kan också fatta beslut om eventuella behandlingar, exempelvis medicinering eller strålbehandling. Datortomografi kan sedan användas till att kontrollera resultatet av en behandling. Till exempel kan läkaren avgöra om en strålbehandling av en tumör har varit effektiv.

Bilderna ger viktig information inför operationer

Datortomografi ger också värdefull information till kirurger inför olika operationer. Kirurgerna kan med hjälp av bilderna bland annat få reda på var skadan är, hur stor den är och hur stor del av omgivande vävnad som är skadad. De ser också hur organ och blodkärl ligger i förhållande till det skadade området. På så sätt kan operationen planeras i förväg. Det ger i sin tur större möjligheter att bli av med skadan eller sjukdomen och minskar risken för komplikationer.

De detaljerade bilderna kan även vara till hjälp inför prover som ska tas, exempelvis från en tumör i lungan. Läkaren använder då en tunn nål för att ta ett vävnadsprov och kan med hjälp av datortomografen se att provet tas från rätt ställe.

Samma teknik kan utnyttjas för att tömma samlingar av vätska eller var. Provtagningen kan ofta göras med enbart lokalbedövning i huden, men ibland måste man sövas. Ingreppen utförs av röntgenläkare och är ofta mer skonsamma än kirurgiska ingrepp. Det enda som syns efteråt är små hål i huden efter nålen. Ibland får man en slang som sitter kvar om det till exempel finns mer var som behöver tömmas ut.

När blir jag undersökt med andra metoder än datortomografi?

Efter att din läkare har begärt en undersökning med datortomografi är det en röntgenläkare som mer i detalj bestämmer hur undersökningen ska göras. Ibland byter röntgenläkaren till en metod som passar just dig bättre. De andra metoderna är vanlig röntgen, magnetkamera, ultraljud eller isotopundersökning. Undersökning med isotop kallas även skintigrafi och innebär att du får en spruta med en svagt radioaktiv lösning. Lösningen fördelas i kroppen och kan studeras av läkaren med en gammakamera.

Andra metoder används helst när barn ska undersökas

När barn ska undersökas använder läkaren helst andra metoder än datortomografi, till exempel ultraljud eller magnetkamera. Det beror på att röntgenstrålar används vid datortomografi. Det gäller framför allt om barnet behöver undersökas flera gånger under sin uppväxt.

Ibland måste barnet ändå undersökas med datortomografi. Det kan vara om barnet behöver undersökas omgående eller om vårdpersonalen anser att datortomografi ger ett bättre svar. 

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du  förstå informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan