OPERATIONER AV BRÖSTEN

Bröstrekonstruktion efter bröstcancer

Ett bröst som har tagits bort på grund av bröstcancer kan återskapas. Det kallas bröstrekonstruktion och kan antingen göras med vävnad från något annat ställe på din kropp eller med implantat. En bröstrekonstruktion kan göras samtidigt som bröstcanceroperationen eller vid ett senare tillfälle.

Ibland behövs flera operationer för att det ska bli ett bra resultat efter en bröstrekonstruktion.

Vilken sorts bröstrekonstruktion som kan göras beror på vad du själv vill, vilken sorts bröstcancer du har, hur behandlingen ska fortsätta och vilken sorts bröstrekonstruktioner som görs där du bor.

En bröstrekonstruktion påverkar inte möjligheten att bli av med bröstcancern.

Ibland är en bröstrekonstruktion inte lämplig.

Bröstrekonstruktion samtidigt som bröstcanceroperationen

En omedelbar bröstrekonstruktion görs direkt efter att bröstcancern har opererats bort, vid samma operationstillfälle. Ofta gör samma kirurg båda operationerna, men det kan också vara en plastikkirurg som gör rekonstruktionen.

Du kan också få en omedelbar bröstrekonstruktion om brösten opereras i förebyggande syfte på grund av risk för ärftlig bröstcancer.

Hur ofta omedelbara rekonstruktioner görs varierar mycket mellan olika delar av landet.

Det är vanligast att få ett bröstimplantat vid en omedelbar rekonstruktion. Du kan behöva opereras flera gånger för att resultatet ska bli så bra som möjligt.

Det går att upptäcka om cancern kommer tillbaka även om du har fått en omedelbar rekonstruktion.

Bröstrekonstruktion efter bröstcanceroperationen

En sen bröstrekonstruktion görs efter bröstcanceroperationen. Först har bröstet med cancer opererats bort. Efter det kan du behöva ytterligare behandling, som också kallas tilläggsbehandling. Det kan till exempel vara strålbehandling eller behandling med cytostatika eller antikroppar.

Tilläggsbehandlingen måste vara avslutad innan bröstet kan rekonstrueras. Det kan innebära mellan ett och tre år efter bröstcanceroperationen.

Det kan vara olika orsaker till att du behöver vänta. Det kan vara individuella förutsättningar. Strålbehandling påverkar bindväv, muskler och hud så att det blir svårare att operera med ett bra resultat. Då är det bättre att vänta med rekonstruktionen tills det behandlade området har läkt.

Bröstrekonstruktion på olika sätt

Det finns två olika sätt att rekonstruera bröstet: med implantat eller med vävnad från den egna kroppen. Ibland kan de metoderna kombineras. Det finns fördelar och nackdelar med båda sätten. Det är olika för olika personer vad som blir bäst. Du kan läsa mer om de olika metoderna i följande kapitel.

Bröstrekonstruktion med implantat

Permanent implantat.
Ett expanderimplantat fylls på med koksaltlösning genom en ventil som ligger under huden.

Implantat opereras in under bröstmuskeln. De är oftast av silikon. Det finns permanenta implantat och expanderimplantat. En del får först expanderimplantat, sedan ett permanent implantat.

Permanenta implantat

Permanenta implantat kan vara bra om du har små bröst och området behöver töjas ut för att implantatet ska sitta bra.

Expanderimplantat

Expanderimplantat kan vara bra om vävnaderna är svårare att töja för att du till exempel har fått strålbehandling. Implantaten kan utvidgas lite i taget efter att de har opererats in. Det görs med koksaltlösning som fylls på genom en ventil under huden.

Fyllningen görs vid flera tillfällen i en till två månader tills bröstet fått den storlek du vill ha. Oftast fylls implantatet upp extra mycket först för att sedan tappas ur lite grann. Det ger ett mjukare bröst.

Du kommer på vanliga mottagningsbesök för att få fyllningarna. Du behöver inte vara inlagd.

Kombinerade implantat

Det finns implantat som är både permanenta och töjande.

Implantat och konstgjord vävnad

Ibland används konstgjord vävnad i kombination med implantat. Det gör området större där implantatet ska placeras, så att implantatet sitter bättre. Då kan det gå att få ett permanent implantat direkt, utan att huden först behöver töjas ut med expanderimplantat.

Bröstrekonstruktion med kroppsegen vävnad, lambåteknik

Vid rekonstruktion med DIEP lambåteknik används hud och fett från magen. Du får ett ärr på magen. Bröstvårtan konstrueras senare.

Kroppens egen vävnad kan användas för att rekonstruera en del av bröstet eller hela bröstet. Vävnad är till exempel hud, fett och muskler.

Vävnad som flyttas kallas lambåer. Metoden kallas lambåteknik. Operationer med lambåteknik görs oftast av en plastikkirurg och kan inte göras överallt där bröstcancer behandlas.

Det är vanligast att vävnaden tas från ryggen eller magen. Namnen på vävnaderna som flyttas har gett namn åt de olika typerna av rekonstruktion. De två vanligaste lambåoperationerna i Sverige kallas LD och DIEP.

LD lambåteknik – vävnad tas från ryggen

En ryggmuskel och fettet och huden ovanför kan flyttas fram till bröstet. Det kan räcka för att bygga upp ett litet till medelstort bröst, men oftast behövs också ett implantat för att bröstet ska få önskad storlek. LD är en förkortning av det latinska namnet för den breda ryggmuskeln: latissimus dorsi.

DIEP lambåteknik – vävnad tas från magen

Hud och fett från magen flyttas för att återskapa bröstet. Blodkärl i den flyttade vävnaden sys ihop med kärl på bröstkorgen med hjälp av mikroskop. Det går nästan alltid att skapa bröstet utan implantat. DIEP står för Deep Inferior Epigastric Perforator.

Kombination av implantat och lambå

Implantat kan ibland kombineras med mindre lambåer för att rekonstruera bröstet. Oftast tas lambåerna från ryggen.

Fördelar och nackdelar med implantat

Operationstiden och tiden som du behöver vara sjukskriven är kortare om rekonstruktionen görs med implantat än om den görs med vävnad från kroppen.

Du slipper oftast fler ärr än det du redan har efter bröstcanceroperationen.

En del tycker att bröstet känns kallt och inte riktigt naturligt.

Det är vanligt att bröstet rör sig när du spänner bröstmuskeln. Det beror på att implantatet ligger under muskeln. Med tiden kan implantatet flytta sig i bröstet.

Komplikationer med implantat

Det är ovanligt med komplikationer.

Kroppen reagerar på implantatet genom att bilda ärrvävnad runt det. Ibland kan det orsaka besvär, en så kallad kapselkontraktur. Då drar bröstet ihop sig och blir hårt. Det kan göra ont.

Det finns en risk för infektioner, eftersom bakterier kan sätta sig på implantatet.

En komplikation ökar risken för att du behöver bli opererad igen.

Fördelar och nackdelar med lambåteknik

Den del av bröstet som är gjord av egen vävnad är mjuk och varm som ett vanligt bröst.

Med tiden växer det in nerver och känseln återkommer delvis, även om det inte kan bli full känsel i de flyttade delarna.

Bröstet åldras som det andra bröstet om du inte har något implantat. Storleken ändras om du går upp eller ner i vikt.

Du kan bli lite stel eller svag i axeln om muskelvävnad tagits från ryggen.

Blodkärlen som ska sys ihop måste fungera tillräckligt bra för att du ska kunna bli opererad med vävnad från magen.

Du får ett ärr på magen eller ryggen där lambån till det nya bröstet tas.

Operationstiden och tiden som du behöver vara sjukskriven är längre än om rekonstruktionen görs med implantat.

Oftast kan operationen bara göras på sjukhus där det finns en plastikkirurg.

Komplikationer med lambåteknik

Ofta behövs implantat också om vävnaden har tagits från ryggen. Då finns risken att få de komplikationer som kan uppstå med implantat.

Det kan samlas blod och vävnadsvätska som måste tömmas många gånger, särskilt om vävnaden har tagits från ryggen.

Förberedelser inför operationen

Förberedelserna inför en bröstrekonstruktion beror på vilken typ av operation det är och kan variera mellan olika sjukhus.

Du får besöka sjukhuset i förväg

Du får komma till en kirurgmottagning en tid före operationsdagen för att prata med en bröstkirurg, eller en plastikkirurg, en kontaktsjuksköterska och ibland en narkosläkare. Då får du veta mer om operationen och förberedelserna.

Det är viktigt att du berättar om du har andra sjukdomar eller allergier. Du kan behöva göra ett uppehåll med läkemedel som du tar mot någon annan sjukdom.

Låt gärna en närstående vara med vid besöket, om det är möjligt. Den närstående kan vara ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Sluta röka före operationen

Gör ett rökstopp före och efter operationen, om du röker. Såret läker snabbare och bättre. Du minskar risken för infektioner och återhämtar dig snabbare. Läkaren kan berätta vilket stöd som finns om du behöver hjälp att sluta röka.

Du läggs in på sjukhus

Du blir inlagd på sjukhuset på en kirurgisk eller en plastikkirurgisk avdelning.

Före operationen får du antibiotika som förebygger infektion efter operationen. Du kan behöva fortsätta ta antibiotika även en tid efter operationen.

Du sövs före operationen.

Så lång tid tar operationen

Operationen tar olika lång tid beroende på hur ditt bröst ska rekonstrueras. Så här lång tid brukar det ta, ungefär:

  • En och en halv timme om du ska få implantat.
  • Två och en halv timmar till fyra timmar om bröstet görs med vävnad från ryggen.
  • Tre och en halv timmar till fem timmar om bröstet görs med vävnad från magen.

Förberedelser i operationssalen, sövning och väckning tar ytterligare två timmar, oavsett operation.

Så mår du efter operationen

Du får ligga på en uppvakningsavdelning i några timmar när operationen är klar. Sedan kommer du tillbaka till vårdavdelningen.

Hur länge du behöver stanna på sjukhuset beror bland annat på vilken operation som har gjorts. Så här länge kan du behöva stanna:

  • En till tre dagar efter en rekonstruktion med implantat.
  • Tre till sju dagar efter en rekonstruktion med LD-teknik.
  • Fem till sju dagar efter en rekonstruktion med DIEP-teknik.

Smärtstillande brukar behövas

De flesta har ont efter operationen när hud och vävnad töjs ut, särskilt när implantat har lagts in. Det är vanligt att behöva smärtstillande behandling i cirka en till två veckor efter operationen. Läkaren ser till att du får den behandling du behöver.

Såret kan behöva tömmas med dränage

Det kan behövas dränage för att tömma operationssåret på blod och vävnadsvätska. Ett dränage är en liten slang av silikon som läggs i operationssåret och leder ut vätskan i en påse utanför kroppen.

Hur länge dränaget är kvar beror på hur mycket vätska som rinner ut. Det kan också variera mellan olika sjukhus. Oftast tas dränaget bort efter en till tre dagar. Du kan också få åka hem med dränaget och sedan få det borttaget vid ett återbesök på kliniken där du har opererats, eller på en vårdcentral.

Ovanligt med infektioner eller blödningar

Vid alla operationer kan det bli komplikationer. Risken är liten efter en bröstrekonstruktion.

Ta reda på vart du ska ringa om du får besvär innan du lämnar sjukhuset efter rekonstruktionen.

Du kan behöva behandling om du får till exempel en sårinfektion eller en blödning.

Sårinfektion

En sårinfektion kan göra att såret blir rött, ovanligt varmt eller ömt eller göra att du får feber.

Kontakta sjukhuset där du har blivit opererad om du tror att du har fått en infektion. Du kan behöva antibiotika och ibland dränage. Såret kan behöva öppnas om det har bildats var.

Blödning

En blödning kan göra att det plötsligt börjar kännas mycket spänt och gör mycket ont i operationssåret.

Kontakta genast sjukhuset där du har blivit opererad om det spänner och gör ont.

Sjukskrivning

Hur länge du behöver vara sjukskriven beror på vilken typ av operation som du har fått och vilket arbete du har. Så här länge kan du behöva vara sjukskriven:

  • En till tre veckor efter en operation med implantat.
  • Tre till fyra veckor efter en operation med LD-teknik.
  • Fyra till fem veckor efter en operation med DIEP-teknik.

Undvik tunga lyft i en till två månader efter operationen. För övrigt kan du leva som vanligt.

Stockholms län

Rehabiliteringmöjligheter i Stockholms län

Du som har eller har haft cancer kan få rehabilitering på Centrum för Cancerrehabilitering. Du kan ringa dem på vardagar på telefon 08–123 676 00 eller be din kontaktsjuksköterska, läkare eller annan vårdpersonal att skriva en remiss.

Om din läkare bedömer att du behöver ytterligare rehabilitering kan hen ansöka om specialiserad rehabilitering.

Genom Cancerrehabfonden kan du även söka ekonomiskt stöd för en kortare rehabiliteringsvistelse.

Vanligt att behöva kompletterande operationer

Det är vanligt att behöva blir opererad flera gånger efter bröstrekonstruktionen. Ärren kan behöva korrigeras och bröstens storlek och utseende kan behöva justeras. Du behöver också opereras igen om bröstvårtan har tagits bort och du vill få den rekonstruerad.

Sådana kompletterande operationer är vanliga efter alla slags bröstrekonstruktioner.

Det är oftast mindre operationer då du antingen får lokalbedövning eller är sövd bara under en kort stund.

När allt är klart brukar rekonstruktioner med lambåteknik hålla livet ut. Rekonstruktioner med implantat kan behövas korrigeras även senare.

Så rekonstrueras bröstvårtan och vårtgården

Bröstvårtan kan rekonstrueras om det behövs. Då blir du opererad igen. Hud viks upp på det nya bröstet för att skapa en ny bröstvårta. Hud från ljumsken kan också användas.

Vårtgården kan tatueras in cirka tre månader senare. Hud från till exempel ljumsken eller andra vårtgården kan också användas för att rekonstruera vårtgården.

Varför görs bröstrekonstruktionen?

Du kan få en bröstrekonstruktion om du vill det efter en bröstcanceroperation där hela bröstet har tagits bort.

Du kan välja att helt avstå från bröstrekonstruktion.

Du kan få en tillfällig, mjuk protes som du lägger i behån och kan börja använda direkt efter operationen.

Senare kan du få en utprovad protes att ha i behån. Protesen är av silikon. Operationssåret måste vara helt läkt innan du kan prova ut en protes. Prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska om du vill ha en protes.

När är det olämpligt med bröstrekonstruktion?

Det är oftast olämpligt med bröstrekonstruktion om du har spridd bröstcancer.

Du bör vänta med rekonstruktion om något av följande gäller för dig:

  • Cancertumören är stor.
  • Cancern är inflammatorisk bröstcancer.

Påverka och delta i din vård

Du har rätt att få information om alla rekonstruktionsmetoder och bör vara så delaktig som möjligt i beslutet som tas. Men det är inte säkert att du kan få den typ av rekonstruktion som du vill, även om det är praktiskt och medicinskt möjligt. Landstingen och regionerna har olika riktlinjer för vilka metoder de bekostar.

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Du ska få information om du behöver hjälpmedel så att du vet vad som finns hur du kan få det.

Du kan ha rätt att få tolkhjälp om du inte talar svenska. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan