LÄKEMEDEL UTIFRÅN DIAGNOS

Läkemedel vid depression

Du kan behöva behandling med antidepressiva läkemedel om du har fått en depression. Det finns olika typer av antidepressiva läkemedel. De fungerar genom att påverka ämnen i hjärnan som kallas signalsubstanser.

Den här texten riktar sig till dig som har fått diagnosen depression och har börjat eller funderar på att pröva läkemedelsbehandling mot depression. Det finns också information om vad som gäller för barn och tonåringar i ett särskilt kapitel till dig som är vårdnadshavare.

Om antidepressiva läkemedel

Depression kan behandlas på olika sätt. Det beror på vilka symtom du har, och vad du föredrar för behandling.

Du kan till exempel få psykoterapi eller annan psykologisk behandling, eller behandling med antidepressiva läkemedel. Det finns även en del du kan göra själv när det gäller dina dagliga rutiner.

Att vistas ute under dygnets ljusa timmar, äta hälsosam mat, få regelbunden fysisk aktivitet och tillräckligt med sömn är de viktigaste råden att följa. Viktigt är också att undvika alkohol.

Olika behandling beroende på symtom

Vid lindriga och måttliga depressioner hjälper de olika behandlingsformerna ungefär lika bra, det är individuellt vad som passar bäst.

Vid svåra depressioner hjälper läkemedel bättre än de andra behandlingsformerna, även om du samtidigt kan behöva annan behandling.

Människor reagerar olika på läkemedel vid depression. Det är ganska vanligt att du får ändra dos eller byta läkemedel innan det fungerar som det ska.

Så fungerar antidepressiva läkemedel

I hjärnan och i resten av nervsystemet finns så kallade signalsubstanser. Substanserna förmedlar budskap mellan hjärnans olika celler. Vid en depression kan signalsubstanserna och deras samspel vara i obalans.

Några av de signalsubstanser som är inblandade vid depression är serotonin, noradrenalin och dopamin. De påverkar en persons sinnesstämning, känslor och tankar, och bland annat hur man upplever sorg, ångest och oro.

Antidepressiva läkemedel påverkar och ökar aktiviteten hos signalsubstanserna, för att skapa balans igen.

Effekten av antidepressiva läkemedel kommer långsamt och gradvis. Det kan ta upp till några veckor innan du börjar må bättre och några månader innan läkemedlet ger full effekt. Du blir inte beroende av antidepressiva läkemedel.

Olika antidepressiva läkemedel

Det finns flera olika grupper av antidepressiva läkemedel

  • selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI

  • selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare, SNRI

  • tricykliska antidepressiva, TCA

  • övriga antidepressiva läkemedel.

Vid behandling av måttliga depressioner är olika antidepressiva läkemedel lika effektiva.

Vid svårare depressioner har tricykliska antidepressiva medel, TCA, något bättre effekt.

Det finns vissa skillnader i biverkningar mellan olika antidepressiva läkemedel. Det kan avgöra vilket läkemedel som kommer att fungera bäst för dig. Du kan läsa mer om de olika läkemedelsgrupperna längre ner i den här artikeln.

SSRI fungerar för de flesta

Du brukar först få prova ett läkemedel i gruppen SSRI, när du får läkemedelsbehandling mot depression. Det fungerar bra för de flesta. Ibland kan du få pröva något annat antidepressivt läkemedel.

Tricykliska antidepressiva, TCA, brukar mest användas vid svår depression eller om andra läkemedel inte fungerat tillräckligt bra. Detta gäller den vanligaste formen av depression, som brukar kallas egentlig depression.

Du får en annan läkemedelsbehandling om du har en depression i samband med bipolär sjukdom.

Om du känner dig tveksam till läkemedelsbehandling

Prata med din läkare om du har tankar och funderingar kring antidepressiva läkemedel. Passa på att ställa frågor om sådant som du undrar över eller känner dig tveksam till.

Ibland kan man känna sig mer positiv till att pröva läkemedel efter att ha fått veta mer om hur de fungerar.

Det är bra att veta att läkemedel mot depression inte är beroendeframkallande. Däremot är det viktigt att inte sluta tvärt med en behandling. Då kan man få en typ av besvär som kallas utsättningssymtom. Du kan läsa mer om det längre ner i texten.

Även om du inte tycker att läkemedel verkar bra, är det viktigt att be om hjälp för dina besvär. Det finns andra behandlingsformer som du kan prova.

Bra att känna till när du tar antidepressiva läkemedel

De olika antidepressiva läkemedlen fungerar på ett liknande sätt. De ökar aktiviteten av olika signalsubstanser i hjärnan. En annan likhet är att det dröjer innan de verkar. Du behöver dessutom ofta börja och sluta en behandling gradvis.

Börja med en låg dos

Det kan ta ett tag för kroppen att vänja sig vid ett nytt läkemedel. Då är det vanligt att få en del biverkningar, som oftast försvinner efter några veckor. För att minska risken för biverkningar brukar du få börja behandlingen med en låg dos. Dosen ökas sedan gradvis.

Det kan dröja innan du mår bättre

Det är bra att veta att de flesta inte mår bättre direkt i början av en behandling med antidepressiva läkemedel. Det tar tid innan läkemedlet får full effekt. I början av behandlingen kan du till och med må lite sämre, innan det vänder.

Det tar ofta flera veckor innan du börjar må bättre. Det är vanligt att läkemedlet inte har full effekt förrän efter några månader. Hur man reagerar på läkemedlet skiljer sig från person till person.

Du kan må sämre i början

I början av behandlingen är det vanligt att du mår sämre. Du kan få starkare ångest och känna av biverkningar som illamående, huvudvärk och diarré.

Därför behöver du ha telefonnummer eller andra kontaktvägar till din läkare. Då kan du fråga om de besvär som du kan ha märkt. Du kan behöva byta till ett annat läkemedel om de blir alltför stora.

Det är viktigt att följa läkarens anvisningar och inte själv ändra dosen eller avbryta behandlingen.

Du kan behöva ändra medicineringen

Behandlingen bör utvärderas efter fyra till sex veckor. Det kan ske vid ett återbesök till läkaren, eller genom ett telefonsamtal eller besök hos sjuksköterska, psykolog eller kurator. Det kan hända att medicindosen behöver ändras.

Ibland hjälper inte det första läkemedlet tillräckligt eller ger besvärande biverkningar. Då kan du få pröva ett annat. Ibland kan du få komplettera med ett annat läkemedel.

Om du tar andra läkemedel

Antidepressiva läkemedel kan påverka eller påverkas av många andra läkemedel. Därför är det viktigt att du berättar för läkaren vilka andra läkemedel du använder.

Om du tar flera läkemedel som påverkar halterna av serotonin i hjärnan finns en liten risk för så kallat serotonergt syndrom. Det är mycket ovanligt och innebär att serotoninsystemet överstimuleras.

Symtom på serotonergt syndrom är till exempel följande:

  • hög feber
  • muskelsammandragningar
  • skakningar
  • oro eller rastlöshet
  • förvirring,
  • hjärtklappning,
  • svettningar
  • diarré.

Att få alla ovanstående symtom är mycket ovanligt. Men om du får något eller några av symtomen ska du genast kontakta läkare.

På grund av risken för serotonergt syndrom bör du till exempel inte använda vissa antidepressiva läkemedel samtidigt. Du bör inte heller använda växtbaserade läkemedel som innehåller johannesört tillsammans med antidepressiva läkemedel.

Berätta för din läkare om du tar läkemedel som ökar risken för blödningar, som blodförtunnande eller smärtlindrande läkemedel som innehåller till exempel acetylsalicylsyra, ibuprofen eller naproxen.

De läkemedlen kan öka risken för blödningar i huden och slemhinnorna om du tar dem tillsammans med antidepressiva läkemedel.

Alkohol kan påverka

Alkohol kan förstärka vissa biverkningar av antidepressiva läkemedel. Om läkemedlet till exempel ger dåsighet, kan den förstärkas av alkohol. Även reaktioner som förvirring har förekommit hos personer som har druckit alkohol vid behandling med antidepressiva läkemedel. Alkohol eller andra droger kan göra att du mår sämre psykiskt.

Prata med din läkare om du har frågor om alkohol, som till exempel hur mycket du kan dricka samtidigt som du får behandling med antidepressiva läkemedel.

Viktigt att inte avbryta behandlingen för tidigt
Det finns en stor risk för att du blir deprimerad igen om du slutar med läkemedlet för tidigt. Om behandlingen fungerar bör du fortsätta under minst sex månader efter att depressionssymtomen upphört.

Ibland kan läkemedelsbehandling behövas under längre tid, till exempel om du har haft flera depressioner. Vissa personer har nytta av att ta antidepressiva läkemedel livet ut.

Risken att få en depression är större om du har haft en depression tidigare. Du som har återkommande depressioner kan ha nytta av förebyggande läkemedelsbehandling för att inte bli sjuk igen.

Behandling vid graviditet och amning

Det är svårt att förbereda sig på att bli förälder om du är deprimerad under din graviditet.

Det är bättre både för mamma och fostret i magen med en väl behandlad depression, än att depressionen är obehandlad.

Prata med din läkare om du planerar att bli gravid när du behandlas med antidepressiva läkemedel. Om du blir gravid ska du inte sluta ta medicinen men du ska diskutera din medicinering med läkaren.

Du kan fortsätta med antidepressiv läkemedelsbehandling när du ammar. Det är viktigt att orka ta hand om sitt barn, och risken för påverkan på barnet är mycket liten.

Vilka biverkningar kan jag få av läkemedlet?

Olika antidepressiva läkemedel ger till viss del samma eller liknande biverkningar. Men det kan även skilja från läkemedel till läkemedel. Därför kan det ibland vara värt att byta sort. Om du vill veta vilka biverkningar ett visst läkemedel ger kan du prata med din läkare eller läsa mer om vad som gäller för just det läkemedlet.

Det är mycket olika hur man känner av biverkningar. Om du får biverkningar brukar de komma redan under den första eller andra veckan av behandlingen och sedan oftast minska gradvis med tiden.

Kontakta läkaren som skrivit ut medicinen om du får biverkningar som inte går över. Då kan dosen behöva ändras, eller så kan du behöva byta till ett annat läkemedel.

Sämre reaktionsförmåga

Vissa antidepressiva läkemedel kan försämra reaktionsförmågan. Själva depressionen kan också påverka bedömningsförmågan och reaktionsförmågan. Tänk på det vid tillfällen när du behöver vara extra uppmärksam, som till exempel när du kör bil eller använder maskiner som kan vara farliga. 

Muntorrhet

Du kan bli torr i munnen av många antidepressiva läkemedel, särskilt av typen TCA. Då ökar risken för hål i tänderna. Därför är det viktigt att du sköter dina tänder extra noga under behandlingen, och borstar tänderna med fluortandkräm och använder tandtråd. Läs mer om muntorrhet.

Huvudvärk, illamående och viktuppgång

I början av behandlingen kan du få huvudvärk eller må illa. Andra biverkningar som kan förekomma för vissa av läkemedlen är viktuppgång, darrighet, svettningar eller svårigheter att kissa.

Sexuella biverkningar

Det är vanligt att antidepressiva läkemedel ger besvär som påverkar sexlivet. Du kan till exempel få mindre sexlust eller svårare att få orgasm. Det kan hjälpa att minska dosen eller byta till ett annat läkemedel.

Biverkningar hos äldre personer

Det finns en ökad risk för biverkningar när äldre personer tar antidepressiva läkemedel. Det gäller särskilt risken för att falla och skada sig. Om du har lätt för att falla och använder ett antidepressivt läkemedel, bör du diskutera det med läkaren.

Viktigt att veta när du avslutar behandlingen

Du bör alltid avsluta behandlingen i samråd med din läkare. Sådana biverkningar som du kan få om du slutar för tvärt med ett läkemedel kallas för utsättningssymtom.

För att minska risken för utsättningssymtom är det därför vanligt att du får minska dosen gradvis när du avslutar behandlingen. Om du får utsättningssymtom betyder det inte att du har blivit beroende, utan att din hjärna och din kropp behöver mer tid att vänja dig av med läkemedlet.

Ju längre tid du tagit läkemedlet och ju högre dos du tagit, desto viktigare är det att avsluta behandlingen långsamt. Hur länge du får minska på dosen beror även på vilket läkemedel du har tagit.

Om du har tagit läkemedlet i kortare tid än en månad brukar det gå att sluta direkt utan att riskera att få besvärliga biverkningar.

Vilka besvär kan man få vid utsättningssymtom?

Det är vanligt att den som avslutar behandling med antidepressiva läkemedel får ett eller flera av följande symtom:

  • illamående
  • sömnbesvär
  • slöhet
  • svettningar
  • domningar
  • myrkrypningar
  • balansrubbningar
  • yrsel
  • nedstämdhet
  • oro
  • influensaliknande symtom.

Utsättningssymtom går ofta över inom en till två veckor. Vissa personer kan ha svåra besvär när de avslutar behandlingen med antidepressiva läkemedel.

Det kan ta från några veckor upp till flera månader att avsluta behandlingen helt.

Prata med din läkare om du är osäker

Du kan tro att det är depressionen som kommit tillbaka, om du får utsättningssymtom. Men om besvären kommer någon eller några dagar efter att du har avslutat behandlingen är det troligen utsättningssymtom, som är övergående.

Om besvären däremot kommer efter två till tre veckor, kan det bero på att sjukdomen faktiskt har kommit tillbaka. Prata med din läkare om du är osäker på hur du ska tolka dina symtom.

Antidepressiva läkemedel till barn och tonåringar 

I vissa situationer kan barn och tonåringar få behandling med antidepressiva läkemedel. Det kan till exempel vara vid följande situationer:

  • Depressionen är medelsvår eller svår.
  • Depressionen har pågått under en längre tid utan någon förbättring.
  • Barnet eller tonåringen har tidigare haft bra hjälp av antidepressiva läkemedel.

Antidepressiva läkemedel används ofta som tillägg eller komplement till annan behandling. Behandlingen bör skötas av läkare inom den barnpsykiatriska vården, BUP.

Antidepressiva läkemedel ska först och främst användas vid svår depression. När barnet eller tonåringen har en svår depression kan ibland medicinering vara nödvändigt för att annan behandling ska fungera. Då kan hen få pröva behandling med antidepressiva läkemedel redan inom två veckor.

Vid lätt, lindrig depression rekommenderas inte läkemedelsbehandling.

Vårdnadshavares eller annan motsvarande vuxens roll viktig

Innan barnet eller tonåringen prövar läkemedel ska det finnas en vuxen person som tar ansvar för att medicineringen kommer att skötas på rätt sätt. Ofta kan den personen vara en förälder.

Ansvaret innebär i praktiken följande:

  • Du ska se till att barnet tar sina läkemedel varje dag enligt läkarens ordination.
  • Du tar kontakt med läkaren vid behov.
  • Läkemedlen ska vara inlåsta.

Det finns en risk att man mår sämre om läkemedlet tas oregelbundet. Därför ska inte barnet eller tonåringen själv ansvara för att ta sina läkemedel.

Både den som tar läkemedlet, och vårdnadshavaren bör vara insatta i hur läkemedlet fungerar, vilken effekt det har samt vilka biverkningar som kan uppstå. Ni bör också få information om hur uppföljningen av medicineringen är planerad.

Det är bra om läkartider är bokade redan när läkemedlet börjar användas. Du som vårdnadshavare ska också veta hur du ska göra om läkemedlet inte fungerar som det är tänkt.

Du som är vårdnadshavare bör också alltid följa med på läkarbesök där medicineringen ska följas upp.

Läkemedel som kan användas

Det finns idag bara ett läkemedel som är godkänt för behandling av depression hos barn och tonåringar. Det är läkemedel som innehåller fluoxetin. Det är ett SSRI-läkemedel som är godkänt för barn från 8 års ålder.

Om läkemedel med flouxetin inte fungerar eller ger biverkningar som är allvarliga eller inte går över, kan barnet eller tonåringen få pröva ett annat antidepressivt läkemedel.

Dosen brukar ökas långsamt för att barnet eller tonåringen ska vänja sig och slippa få biverkningar. Läkemedlet brukar behövas tills hen har blivit bra från depressionen och ytterligare ett halvt år till ett år efteråt. 

Vanliga biverkningar

Barn och tonåringar kan få samma biverkningar av medicinen som vuxna. Illamående och huvudvärk är vanliga och ofta övergående. Vissa biverkningar kan vara vanligare hos barn och tonåringar, som till exempel ökad ilska eller irritation. Längre tids användning av ett antidepressivt läkemedel kan ha en negativ påverkan på tillväxten hos barn och tonåringar.

För att utvärdera effekt och biverkningar av antidepressiv medicinering behöver medicineringen följas upp noggrant och regelbundet av läkare. Det är också viktigt att du som vårdnadshavare är uppmärksam på hur den som får antidepressiv behandling reagerar på läkemedlet.  

Om barnet eller tonåringen mår sämre av läkemedlet, eller har svåra biverkningar ska du ta kontakt med läkaren direkt, eller den vårdmottagning där läkemedlet förskrevs. Du eller den som tar läkemedlet kan också alltid ringa 1177.

Sök vård direkt på en akutmottagning om barnet eller tonåringen mår så dåligt att hen inte står ut, skadar sig på något sätt eller har uttalade självmordstankar eller planer.

Barnet eller tonåringen ska inte sluta med läkemedlen på egen hand innan ni varit i kontakt med behandlande läkare. 

När barnet eller tonåringen ska sluta med sitt läkemedel brukar dosen minskas stegvis. Det kan vara bra att göra det under en period som inte är så stressig, till exempel under sommarlovet.

Selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI

När du är deprimerad kan hjärnans så kallade serotoninsystem vara i obalans. Läkemedel som ökar aktiviteten av signalsubstansen serotonin i hjärnan kan då hjälpa. Sådana läkemedel kan också fungera mot olika typer av ångest.

SSRI ökar halten av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Det är den mest använda typen av antidepressiva läkemedel.

Exempel på SSRI

Läkemedel som innehåller citalopram:

  • Cipramil
  • Citalopram

Läkemedel som innehåller escitalopram:

  • Cipralex
  • Escitalopram

Läkemedel som innehåller paroxetin:

  • Seroxat
  • Paroxetin
  • Paroxiflex 

Läkemedel som innehåller sertralin:

  • Zoloft
  • Oralin
  • Sertralin
  • Sertrone

Läkemedel som innehåller fluoxetin:

  • Fontex
  • Fluoxetin

Läkemedel som innehåller fluvoxamin:

  • Fevarin 

Selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare, SNRI

När du är deprimerad kan hjärnans signalsubstanser noradrenalin och serotonin vara i obalans. Läkemedel som ökar aktiviteten av dessa signalsubstanser kan då hjälpa. Sådana läkemedel kan också fungera mot olika typer av ångest.

SNRI ökar halten av signalsubstanserna serotonin och noradrenalin i hjärnan. Effekten på serotonin är något starkare än effekten på noradrenalin. SNRI används till exempel när man inte har fått tillräcklig effekt av SSRI.

Noradrenalin och serotonin är även signalsubstanser i nervbanor som ingår i kroppens egna smärtlindrande system. Därför kan SNRI också användas vid vissa typer av smärta.

Exempel på SNRI

Läkemedel som innehåller venlafaxin:

  • Efexor Depot 
  • Venlafaxin 

Läkemedel som innehåller duloxetin:

  • Aritavi
  • Duloxetin.
  • Loxentia
  • Cymbalta

Tricykliska antidepressiva, TCA

Tricykliska antidepressiva läkemedel ökar halterna av signalsubstanserna serotonin och noradrenalin i hjärnan. Dessa läkemedel kan du också få mot olika typer av ångest.

Tricykliska antidepressiva är en grupp läkemedel som har funnits länge. De har ofta mer besvärliga biverkningar än de andra antidepressiva läkemedlen. De brukar användas vid svår depression eller när SSRI-preparaten inte har tillräcklig effekt.

Noradrenalin och serotonin är även signalsubstanser i nervbanor som ingår i kroppens egna smärtlindrande system. Därför används TCA också vid vissa typer av smärta.

Det mest använda preparatet vid depression är klomipramin.

Exempel på tricykliska antidepressiva

Läkemedel som innehåller klomipramin:

  • Anafranil och Anafranil Retard
  • Klomipramin

Läkemedel som innehåller amitriptylin:

  • Amitriptylin 
  • Saroten

Läkemedel som innehåller nortriptylin:

  • Sensaval

Övriga antidepressiva

Läkemedel i gruppen övriga antidepressiva medel ökar på olika sätt halterna av någon eller flera av signalsubstanserna serotonin, noradrenalin och dopamin.

Vissa läkemedel i gruppen, de som till exempel innehåller mirtazapin och mianserin, kan göra att du blir dåsig. Därför kan de fungera bra om du också har sömnsvårigheter.

Bupropion finns även i läkemedlet Zyban som används vid rökavvänjning.

Exempel på övriga antidepressiva medel

Läkemedel som innehåller mirtazapin:

  • Mirtazapin
  • Mirtin

Läkemedel som innehåller mianserin:

  • Mianserin

Läkemedel som innehåller bupropion:

  • Bupropion
  • Voxra

Läkemedel som innehåller agomelatin:

  • Valdoxan

Läkemedel som innehåller moklobemid:

  • Aurorix 

Läkemedel som innehåller vortioxetin:

  • Brintellix

Läkemedel som innehåller maprotilin:

  • Ludiomil.
Stockholms län

Logga in och förnya dina recept

Börjar ditt läkemedel ta slut? Här kan du logga in och förnya ditt recept. Din läkare gör en bedömning om du kan få ett nytt recept på en gång eller om ni behöver träffas först.

Till toppen av sidan