Ryggbesvär hos barn

Mellan kotorna i ryggraden ligger så kallade diskar av brosk som är viktiga för ryggens rörlighet. De fungerar samtidigt som stötdämpare. Om en disk brister kan den bukta ut och trycka mot nervrötterna i ländryggen. Diskbråck kan förekomma från tonåren och uppåt i åldrarna. Symtomen är oftast mer otydliga och svårtolkade hos barn än hos vuxna, och ibland tar det lång tid innan diagnosen ställs. Barnet kan ha smärtor i ländryggen som strålar ut till det ena eller båda benen. Ryggmuskulaturen är ofta väldigt spänd och ryggen sned. Ibland kan symtom på diskbråck visa sig genom att barnet går på ett annorlunda sätt, ofta med böjda knä- och höftleder. Musklerna på baksidan av låren är ofta strama. Barnet brukar inte längre ta ut stegen helt och hållet. 

Medfödd snedhet i halsryggen, tortikollis kongenita, är ganska vanligt hos nyfödda och beror på stramhet i ena sidans halsmuskel. Det är en muskel som går från benutskottet bakom örat och fäster på nyckelbenet. Stramheten får huvudet att böjas mot den sjuka sidan och vridas åt den friska sidan. Det drabbar oftast höger sida.

Symtom

Symtomen brukar upptäckas några dagar efter förlossningen som en spolformig svullnad över muskeln, som inte är öm. Svullnaden blir större under några veckor och försvinner inom ett halvår. Den efterlämnar en felställning och stramhet i halsmuskeln. Om tillståndet inte behandlas eller går tillbaka av sig själv kan ansiktets och skallens sidor få olika form.

Vård och behandling

Medfödd snedhet i halsryggen behandlas med sjukgymnastik. Av sjukgymnasten kan man också få råd om tänjningar som man kan göra själv hemma. Man kan flera gånger dagligen, till exempel i samband med att man byter blöja på barnet, tänja den strama halsmuskeln. Det gör man genom att försiktigt böja barnets huvud mot den friska sidan och vrida ansiktet åt den sjuka sidan. Oftast ger dessa tänjningar ett bra resultat. Man kan också ha barnet vänt mot något intressant när det är vaket, så att det tittar mot den sjuka sidan.

Om det inte går att komma tillrätta med besvären på egen hand, kan det bli nödvändigt med en operation. Då görs ett snitt i den strama muskeln som får den att bli längre.

Det är ovanligt att barn har ont i ryggen, men det är vanligare i puberteten när barnet växer mycket på längden.

Ryggont är vanligast hos långa och smala tonåringar. Det brukar göra ont antingen i bröst- eller ländryggen, på ungefär samma sätt som hos vuxna. Besvären är oftast ganska lindriga eller måttliga. De brukar komma i perioder och försvinner oftast av sig själv efter en tid.

Vad beror det på?

Orsaken till ryggbesvären är oftast svår att hitta, men hos växande tonåringar kommer värken oftast i samband med ovana anstränganderörelser, till exempel vid tyngre kroppsarbete. Ryggbesvären kan också orsakas av långvarigt sittande, framför allt i framåtlutad ställning. I mer sällsynta fall kan orsaken vara diskbråck eller inflammatorisk ryggsjukdom.

När ska man söka vård?

Om barnet har så pass ont i ryggen att det undviker att röra sig, om barnet har återkommande ryggbesvär eller har haft ont i flera veckor i sträck kan man kontakta en vårdcentral. Om barnet har andra symtom i samband med ryggbesvären, till exempel feber eller andfåddhet, ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning.

Man kan alltid kontakta sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, för råd.

Undersökningar

Läkaren gör en kroppsundersökning av barnet. Om barnet haft mycket ont under lång tid eller om läkaren hittar något avvikande vid kroppsundersökningen brukar ryggen ibland röntgas, men oftast hittar läkaren inget onormalt.

Vård och behandling

Någon särskild behandling behövs inte, men barnet brukar få rådet att undvika sådant som gör ont. Det är viktigt att sitta rätt i skolan och att stol- och bänkhöjd är anpassade till kroppslängden. Att vara i rörelse är i allmänhet bra. Barnet ska delta i så mycket fysisk aktivitet som det kan utan att få svåra besvär. Att låta bli gymnastiken i skolan är ingen bra lösning på lång sikt. Sjukgymnastik kan behövas, men då mest för att stärka barnets kondition, speciellt mag- och ryggmuskler. Simning brukar vara bra.

Tonåringar som tränar mycket, till exempel brottning, gymnastik, tyngdlyftning och fotboll, får inte sällan ryggbesvär. De orsakas oftast av ett felaktigt och ibland för ambitiöst träningsprogram. Kan man inte komma tillrätta med symtomen efter att träningsprogrammet har förändrats är det bra att försöka hitta en mer lagom nivå för idrottsaktiviteten. Om symtomen är svåra och långvariga ska barnet läkarundersökas.

I samband med den snabba tillväxten under puberteten har en del tonåringar en benägenhet att hänga med ryggen och föra ihop axlarna. Det är vanligast hos långa och smala barn och förekommer sällan hos korta barn med mer utvecklad muskulatur. Hållningen förbättras av sig själv i de flesta fall. Tillståndet gör inte ont och kräver ingen speciell behandling. Allmän fysisk aktivitet är bra för att träna upp muskulaturen i ryggen.

Ett problem för dessa barn kan vara att föräldrar och anhöriga tjatar på att de ska sträcka sig, vilket mest bara leder till konflikter. Om ryggen ser rak ut när barnet har sträckt på sig behöver man inte vara orolig för att något är fel eller att det får några konsekvenser i vuxen ålder.

Scheuermanns sjukdom visar sig som en stel kutryggighet och barnet kan inte räta på ryggen. Sjukdomen är ganska vanlig och förekommer oftast hos pojkar. Symtomen brukar visa sig mellan 12 och 17 års ålder i samband med puberteten.

Vad beror det på?

Barnet blir kutryggigt på grund av att några ryggkotor i bröstryggen blir kilformade på framsidan. Det gör att ryggen ändrar form och blir rundare. Orsaken till att kotkropparna pressas samman på det här sättet är okänd, men det finns en viss ärftlighet. Förändringarna kan också finnas i ländryggen.

Symtom

De flesta är helt besvärsfria medan andra ibland periodvis känner lite trötthet och smärta i den del av ryggen där de missformade ryggkotorna finns. Symtomen brukar vara vanligare under de första åren av sjukdomen och när sjukdomen sitter i ländryggen.

Behandling

De flesta behöver ingen behandling. Om barnet är mycket kutryggigt kan behandling med korsett bli aktuell. Korsetten ska i så fall bäras under minst ett till två års tid, dygnet runt. Om barnet har mycket svåra besvär kan operation behövas, men det är mycket sällsynt.

Skolios är en krökning av ryggraden i sidled, och ryggraden är samtidigt vriden och sned. Alla barn i Sverige undersöks i skolhälsovården för att skolios ska upptäckas, oftast i fjärde klass vid tio till elva års ålder.

Läs mer om skolios.